370/1995

I denna lag stadgas om tillsynen över efterlevnaden av stadganden och bestämmelser som gäller fartygssäkerhet.

I denna lag avses med

Angående fartygs sjövärdighet, säkra drift och ledningsarrangemang i anknytning till en säker drift, redarens säkerhetsledningssystem samt om fartygs besiktning gäller vad som stadgas eller bestäms i sjölagen (674/94) och stadgas eller bestäms med stöd av den.

Förutom i denna lag stadgas om tillsyn över efterlevnaden av stadganden och bestämmelser om förhindrande av vattnens förorening förorsakad av fartyg i lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/79).

Om arbetarskydd och tillsyn som utövas av arbetarskyddsmyndigheterna gäller vad därom särskilt stadgas.

Denna lag tillämpas på

Denna lag tillämpas i tillämpliga delar på administrativa fartyg och dylika fartygs redare. Lagen tillämpas dock inte på försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg, om dessa inte används i allmän trafik för befordran av passagerare eller last.

Sjöfartsverket utövar tillsyn över efterlevnaden av stadgandena och bestämmelserna om fartygssäkerheten.

I denna lag avsedd tillsynsmyndighet är chefen för sjöfartsstyrelsens sjöfartsavdelning och av honom förordnade tjänstemän samt inom sjöfartsdistrikt chefen för sjöfartsinspektionen och av honom förordnade tjänstemän.

Om behörigheten för de tjänstemän som är tillsynsmyndigheter stadgas genom förordning.

Tillsynsmyndigheterna har rätt att

Inspektioner av fartygssäkerheten skall förrättas så ofta och så effektivt som är nödvändigt för tillsynen och som förutsätts i för Finland bindande internationella överenskommelser eller nationella stadganden och bestämmelser.

Inspektionerna av fartygssäkerheten skall förrättas så att syftet med tillsynen uppnås utan att fartygets drift störs i onödan.

Redaren eller befälhavaren skall underrättas om inspektion av fartygssäkerheten. Deras frånvaro utgör inget hinder för att inspektion förrättas.

Finska redares säkerhetsledningssystem samt säkerhetsledningssystemen för sådana utländska redare som bedriver handelssjöfart i finsk inrikesfart skall kontrolleras åtminstone en gång vart femte år. Redaren skall underrättas om kontrollen i god tid. Kontrollen får inte medföra oskäligt men för redarens verksamhet.

Ledningsarrangemang med anknytning till en säker drift av finskt fartyg och arrangemangens förenlighet med redarens säkerhetsledningssystem liksom motsvarande arrangemang på utländska fartyg som används vid handelssjöfart i finsk inrikesfart skall också kontrolleras minst en gång vart femte år. Redaren och fartygets befälhavare skall underrättas om kontrollen i god tid. Kontrollen får inte medföra oskäligt men för fartygets drift.

Om de kontroller som avses i 1 och 2 mom. och de certifikat som utfärdas på grundval av dem stadgas närmare genom förordning.

I frågor som avses i denna lag är hamn-, tull-, gränsbevaknings-, polis-, arbetarskydds- och hälsovårdsmyndigheterna samt försvarsmakten inom var sitt verksamhetsområde skyldiga att på begäran ge sjöfartsverket nödvändig handräckning.

Förekommer försök att hindra eller störa en i denna lag avsedd inspektion eller annan åtgärd, skall polisen ge handräckning för förrättandet av inspektionen.

Om förfarandet vid begäran om och givande av handräckning kan statsrådet meddela närmare föreskrifter.

Ett fartyg anses uppfylla stadgandena och bestämmelserna om fartygssäkerhet eller bestämmelserna i för Finland bindande internationella överenskommelser om fartygssäkerhet, om det medför giltiga besiktningsintyg samt säkerhetscertifikat och intyg utfärdade med stöd av dessa stadganden, bestämmelser eller överenskommelser, såvida det inte finns grundad anledning att anta att fartygets faktiska skick inte motsvarar uppgifterna i dokumenten.

Inspektion eller undersökning av ett fartyg skall förrättas, om fartyget saknar de dokument som avses i 10 § eller om det finns grundad anledning att anta att fartygets faktiska skick i väsentlig grad inte motsvarar uppgifterna i dokumenten.

Om fartygssäkerheten inte kan konstateras utgående från dokumenten, på grund av att sådana inte finns, antingen för att fartygets flaggstat inte är bunden av sådana internationella överenskommelser som förpliktar fartyget att inneha de dokument som avses i 10 § eller för att fartyget inte omfattas av överenskommelserna på grund av sin ringa storlek, skall vid inspektionen kontrolleras att fartyget uppfyller de krav som ett finskt fartyg av motsvarande storlek i motsvarande fart skall uppfylla.

Om det vid inspektion eller annars framgår att fartyget till någon del inte uppfyller kraven i stadgandena och bestämmelserna om fartygssäkerheten eller internationella överenskommelser som är bindande för Finland eller att redaren eller fartygets befälhavare inte annars iakttar ovan nämnda stadganden och bestämmelser eller överenskommelser, skall tillsynsmyndigheten efter överläggningar med redaren eller fartygets befälhavare ge lämpliga instruktioner för avhjälpande av bristerna eller missförhållandena.

Om redaren tredskas eller frågan inte tål dröjsmål, kan tillsynsmyndigheten efter att ha hört vederbörande, ålägga redaren eller befälhavaren att inom utsatt tid vidta nödvändiga åtgärder. Gäller beslutet ett utländskt fartyg, anses hörande av befälhavaren i samband med inspektionen som hörande av vederbörande.

Sjöfartsstyrelsen kan förena ett åläggande enligt 12 § 2 mom. med vite eller hot om avbrytande. Vite och hot om avbrytande kan föreläggas redaren eller dennes ombud eller båda. Om vite och hot om avbrytande gäller viteslagen (1113/90).

Har tillsynsmyndigheten grundad anledning att misstänka att redaren försöker kringgå åläggandet genom att ta fartyget ur trafik i Finland, kan sjöfartsstyrelsen förordna att redaren innan fartyget lämnar finsk hamn skall ställa en säkerhet som motsvarar vitet. Då den åtgärd som tillsynsmyndigheten beslutat om blivit vidtagen skall säkerheten återställas till redaren.

Om ett fel eller en brist i fartygssäkerheten är av sådan art att fartygets drift i den fart för vilken det är avsett åsamkar fara för människoliv eller omedelbar fara för fartyget, den övriga trafiken eller den marina miljön, skall tillsynsmyndigheten fatta beslut om att stoppa fartyget eller inskränka dess drift eller förbjuda användningen av en utrustning, anordning, rutin eller ett arrangemang ombord tills felet är rättat eller bristen avhjälpt.

Tillsynsmyndigheten kan fatta nämnda beslut också om redaren eller fartygets befälhavare motsätter sig inspektion eller om tillsynsmyndigheten förvägras de dokument, förteckningar eller upplysningar som den är berättigad till enligt 6 §, eller om redaren eller fartygets befälhavare inte avhjälper en brist eller ett missförhållande i fartygssäkerheten inom den tid som utsatts av tillsynsmyndigheten.

Beslut om stoppande av fartyg, driftsinskränkning eller förbud att använda utrustning, anordning, rutin eller arrangemang ombord skall iakttas omedelbart. Fartygets befälhavare eller, då det är fråga om ett utländskt fartyg, även flaggstatens närmaste beskickning skall omedelbart underrättas om beslutet.

Finns det skäl att misstänka brott mot stadgandena om fartygssäkerheten, skall tillsynsmyndigheten anmäla detta till allmänna åklagaren.

Anmälan kan lämnas ogjord, om brottet är ringa och om det framgår att gärningen har orsakats av en med tanke på omständigheterna ursäktlig vårdslöshet eller tanklöshet och allmän fördel inte kräver att anmälan görs.

Tillsynsmyndigheten skall ges tillfälle att bli hörd vid förundersökningen och i underrätten i ett mål där myndigheten har gjort åtalsanmälan.

En redare, dennes ombud, ett fartygs befälhavare eller varje annan person som ansvarar för fartygets drift och som inte iakttar tillsynsmyndighetens beslut eller förordnande som meddelats med stöd av 12 § 2 mom. eller 14 § 2 mom., skall för tillsynsförseelse som gäller fartygssäkerhet dömas till böter, om för gärningen inte stadgas strängare straff i någon annan lag.

Den som uppsåtligen bryter mot förbudet i 20 eller 21 § skall för brott mot i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten stadgad tystnadsplikt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Allmänna åklagaren får inte väcka åtal för brott som avses i 1 mom., om inte målsägaren har anmält brottet till åtal.

På brott mot tystnadsplikt som begås av tjänsteman eller offentligt anställd arbetstagare skall dock 40 kap. 5 § strafflagen tillämpas.

Ändring i sjöfartsdistrikts beslut som fattats med stöd av denna lag söks genom besvär hos sjöfartsstyrelsen och ändring i sjöfartsstyrelsens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärstiden är dock 48 timmar från den tidpunkt då befälhavaren eller redaren tagit del av sjöfartsdistriktets beslut enligt 14 § om stoppande av fartyget.

Besvärsskriften skall tillställas den myndighet som utfärdat beslutet. Denna skall utan dröjsmål vidarebefordra handlingarna i målet och sitt eget utlåtande till besvärsmyndigheten. Besvären skall handläggas i brådskande ordning.

Anförande av besvär hindrar inte att ett beslut om att stoppa ett i 14 § avsett fartyg, inskränka dess drift eller förbjuda användningen av en utrustning, anordning, rutin eller ett arrangemang ombord verkställs, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

Anmälan om brott mot ett stadgande eller en bestämmelse som gäller fartygssäkerheten skall om möjligt göras skriftligen till tillsynsmyndigheten. Muntlig anmälan kan göras endast i det fall att en skriftlig anmälan på grund av att saken är brådskande eller av andra orsaker inte är möjlig.

Om fartygssäkerhetsinspektion förrättas utgående från en anmälan som avses i 1 mom., får inspektionsförrättaren inte yppa att inspektionen sker på grundval av en anmälan.

Den som vid utförande av en uppgift som stadgas i denna lag har erhållit uppgifter om någon annans hälsa, ekonomi, affärs- eller yrkeshemlighet eller om en i 20 § avsedd anmälares identitet, får inte röja eller utnyttja de uppgifter som han erhållit för egen eller annans vinning, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har stadgats, ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs.

De i 1 mom. avsedda uppgifterna får dock ges till åklagar- och polismyndigheter för utredande av brott samt till andra myndigheter enligt vad som stadgas särskilt.

Skada som uppkommit till följd av fel eller försummelse som tillsynsmyndigheten åsamkat då denna utfört en i denna lag avsedd uppgift ersätts enligt skadeståndslagen (412/74).

Behörig domstol (sjörättsdomstol) i ärenden som avgörs enligt 1 mom. är Helsingfors tingsrätt.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Trafikministeriet kan, enligt vad som stadgas genom förordning, meddela närmare föreskrifter om tillsynen över fartygssäkerheten. Dessutom kan sjöfartsstyrelsen, enligt vad som stadgas genom förordning, meddela närmare föreskrifter om tekniska detaljer med anknytning till tillsynen över fartygssäkerheten.