1767/1995

Mervärdesskatt skall enligt denna lag betalas till staten

Om skyldigheten att betala skatt på import av varor stadgas i 9 kap. och om skyldigheten att betala skatt på överföring av varor från upplagringsförfarande i 72 m §.

Skattskyldig för sådan vidareförsäljning som nämns i 72 g § är köparen, om säljaren på försäljningsverifikationen har gjort de anteckningar som avses i 209 a § 4 mom.

En renbeteslagsgrupps skatteperiod är ett renskötselår. Skattedeklarationen för skatteperioden skall lämnas och skatten betalas före utgången av juli under det år som följer på renskötselåret.

Som varuförsäljning anses också att en vara som hör till tillgångarna för en rörelse som en näringsidkare bedriver i Finland överförs till en annan medlemsstat för näringsidkarens transaktioner.

En vara anses inte ha blivit såld så som avses i 18 a § om näringsidkaren eller någon annan för hans räkning överför varan

Om någon av de förutsättningar som nämns i 1 mom. upphör, anses varan ha blivit överförd till den andra medlemsstaten så som nämns i 18 a §.

Som gemenskapsinternt varuförvärv anses också att

En vara anses inte ha blivit förvärvad så som avses i 26 a § 2 mom., om näringsidkaren eller någon annan för hans räkning överför varan

Om någon av de förutsättningar som nämns i 1 mom. upphör, anses varan ha blivit överförd till Finland så som nämns i 26 a § 2 mom. 1 eller 2 punkten.

Det är dock inte fråga om ett gemenskapsinternt förvärv till den del som förvärvens värde, utan skattens andel, med undantag för nya transportmedel, accispliktiga varor och förvärv som nämns i 3 mom., är högst 50 000 mark per kalenderår, om

Det är inte heller fråga om ett gemenskapsinternt förvärv, om

Det är inte heller fråga om ett gemenskapsinternt förvärv, om det på försäljningen av varan i den stat där transporten har inletts har tillämpats ett förfarande som motsvarar det förfarande som nämns i 79 a §. En förutsättning för skattefrihet är att det på ett försäljningsverifikat som givits av en utländsk återförsäljare finns en anteckning om att ovan nämnda förfarande har tillämpats på försäljningen.

Som transportmedel betraktas dock inte sådana fartyg eller luftfartyg som med stöd av 58 § eller 70 § 6 punkten kan säljas skattefritt.

Skatt betalas inte heller på försäljning av följande varor och tjänster

Skatt betalas inte på

Skattefriheten enligt 1 mom. 3 och 4 punkten gäller inte rätten till fotografier, reklamverk, kartor eller material som används för framställning av sådana, automatiska databehandlingssystem eller datorprogram eller överlåtelse av visningsrätten till filmer, videoprogram eller motsvarande program.

Skatt betalas inte heller på överlåtelse av en rättighet som grundar sig på upphovsrättslagen eller på ersättningar som på grund av denna rätt erhållits enligt 13 §, 14 § 1 mom., 25 h § 1 och 2 mom., 25 i, 26 a, 26 i, 47 och 47 a §§ upphovsrättslagen, när ersättningstagaren är en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten eller ersättningen betalas ut av en sådan organisation.

Upphovsmannen behöver inte betala skatt på försäljning av konstverk som avses i 79 c § och en förmedlare behöver inte heller betala skatt på förmedling av ett konstverk som ägs av upphovsmannen.

Skatt betalas inte på försäljning, uthyrning eller befraktning av fartyg med en största skrovlängd på minst 10 meter och med en sådan konstruktion att de inte huvudsakligen är avsedda för nöjes- eller sportbruk.

Ett gemenskapsinternt varuförvärv anses ske i Finland även då köparen för det gemenskapsinterna förvärvet har använt det mervärdesskattenummer som givits i Finland och varutransporten har inletts i en annan medlemsstat, om inte köparen visar att det gemenskapsinterna förvärvet har beskattats eller att han har fullgjort sin deklarationsskyldighet i anslutning till det gemenskapsinterna varuförvärvet i den medlemsstat där varutransporten upphörde.

En transporttjänst har sålts i Finland om den utförs här, om inte något annat stadgas i 66 a § 1 mom. En transporttjänst som utförs både i Finland och utomlands anses emellertid i sin helhet ha sålts utomlands om transporten sker direkt till eller från utlandet, om inte något annat stadgas i 66 a § 1 mom.

En gemenskapsintern varutransport har sålts i Finland om transporten inleds här i landet, om inte något annat stadgas i 2 mom. Med gemenskapsintern transport avses en varutransport från en medlemsstat till en annan och transport av varan i medlemsstaten i direkt samband med en sådan transport.

Följande tjänster har sålts i Finland om de utförs här, om inte något annat stadgas i 67 a § 1 mom. eller 67 b §,

En lastnings- och lossningstjänst samt annan motsvarande tjänst i samband med en gemenskapsintern varutransport anses vara såld i Finland om köparen vid köpet använder ett mervärdesskattenummer som han fått i någon medlemsstat, och numret i fråga har getts i Finland.

Värdering av lös egendom och en arbetsprestation som hänför sig till lös egendom anses vara såld i Finland om köparen vid köpet använder ett mervärdesskattenummer som han fått i någon medlemsstat, och numret i fråga har getts i Finland. Detta tillämpas emellertid endast om föremålet transporteras bort från den medlemsstat där tjänsten utfördes.

Skatt betalas inte på följande slag av försäljning:

Skatt betalas inte på försäljning enligt 2 och 3 mom. av varor som medförs som bagage till passagerare som har biljett eller motsvarande dokument för sjö- eller lufttransport till en annan medlemsstat, om försäljningen sker

Annan försäljning av varor under sådan transport som avses i 1 mom. 2 punkten till dem som reser utomlands är skattefri, om varorna är avsedda att konsumeras ombord på fartyget.

Skatt betalas inte på försäljning av varor som medförs som bagage till en passagerare som inte har sin hemort inom gemenskapen eller i Norge, om det utreds att han, så som stadgas genom förordning, har fört ut varorna oanvända från gemenskapen under de tre följande månaderna efter försäljningsmånaden och om det vederlag som uppburits hos passageraren är minst 250 mark.

Skatt betalas inte på försäljning av en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet till en person som har sin hemort i Norge och som i omedelbar anslutning till försäljningen har medfört varorna som bagage till Norge och där betalt mervärdesskatt i samband med införseln. En ytterligare förutsättning är att varans eller varugruppens försäljningspris exklusive skatt är minst 1 000 mark.

Skatt betalas inte på försäljning av varor som medförs som bagage på en plats som avses i 70 a § 1 mom. 1 punkten till den som reser utanför gemenskapen. Till en person som har sin hemort i Norge får dock skattefritt säljas endast alkoholdrycker, tobaksprodukter, choklad- och konfektyrvaror, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel.

Skatt betalas inte på följande slag av försäljning:

Det är dock inte fråga om gemenskapsintern försäljning i de fall då köparen är en sådan person som avses i 63 b § 2 mom. 1-3 punkten

Försäljningen av nya transportmedel betraktas som gemenskapsintern försäljning även när det är fråga om en situation som avses i 3 mom. eller när köparen är en enskild.

Försäljning av en vara betraktas inte som gemenskapsintern försäljning, om det förfarande som avses i 79 a § har tillämpats på försäljningen.

Som gemenskapsförsäljning betraktas också överföringar av varor enligt 18 a §.

Skatt betalas inte på försäljning av varor och tjänster till i andra medlemsstater belägna diplomatiska beskickningar och andra beskickningar med samma status, till utsända konsulers byråer samt till deras personal, under motsvarande förutsättningar som skattefrihet eller återbäring beviljas i placeringsstaten.

Skatt betalas inte heller på försäljning av varor och tjänster till i andra medlemsstater belägna internationella organisationer och deras personal, under de förutsättningar och med de begränsningar som har fastställts i avtalet om grundande av organisationen eller i avtalet om organisationens huvudkvarter. En förutsättning för skattefriheten är att placeringsstaten har erkänt organisationen som en internationell organisation.

Skatt betalas inte på försäljning av varor och tjänster till en institution inom Europeiska gemenskaperna som är placerad i en annan medlemsstat under samma förutsättningar som skattefrihet beviljas i den stat där institutionen är placerad.

Förutsättningarna för skattefrihet skall påvisas så som stadgas genom förordning.

Skatt betalas inte på gemenskapsinterna varuförvärv, om

Skatt betalas inte på

Om det är fråga om en vara vars överföring från frilager eller friområde till någon plats inom gemenskapen inte innebär import av varan, är en förutsättning för skattefriheten till 1 mom. 1 och 3 punkten att varan placeras till exportförfarande som avses i artikel 161 i tullkodexen.

En förutsättning för att försäljning som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten skall vara skattefri är att varan i samband med försäljningen inte överförs från ett förfarande, friområde eller frilager som avses i paragrafen.

Skatt betalas inte på ett gemenskapsinternt varuförvärv, om skatt enligt 1 mom. 1 eller 2 punkten inte skulle uppbäras på försäljning av varan om försäljningen skulle ske i Finland.

Varor som avses i 72 h § 1 mom. 2 och 4 punkten är följande varor som avses i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (tulltaxan):

Vad 1 mom. stadgar tillämpas också på andra varor, om varorna är avsedda för en näringsidkare att säljas enligt 70 § 7 punkten, 70 a § eller 70 b § 3 mom.

Med varor som omfattas av skatteupplagringsförfarande avses varor i ett skattefritt lager som hålls med stöd av tillstånd enligt 72 k § vilka inte omfattas av upplagringsförfarande enligt artikel 50 eller 98 i tullkodexen. En vara anses dock inte omfattas av skatteupplagringsförfarande, om den är avsedd att säljas i detaljhandelsledet, med undantag för en vara som avses i 72 i § 2 mom., eller om den används i lagret.

Accispliktiga varor anses omfattas av skatteupplagringsförfarande när de finns i ett lager som avses i 7 § 2 punkten lagen om påförande av accis.

En vara omfattas av skatteupplagringsförfarande även när den inom finskt territorium överförs från ett skattefritt lager eller från ett lager som avses i 2 mom. till ett annat.

Tillstånd till hållande av skattefritt lager beviljas av länsskatteverket på ansökan. I tillståndsbeslutet fastställs villkoren för hållande av lagret. Länsskatteverket kan kräva att en säkerhet skall ställas för betalning av skatt.

Som lagerhållare kan godkännas en näringsidkare som i fråga om de ekonomiska omständigheterna och även i övrigt lämpar sig som sådan.

Godkännandet som lagerhållare kan återkallas, om förutsättningar för godkännade inte längre föreligger eller om tillståndsvillkoren inte har iakttagits.

Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om villkoren för hållande av lagret.

Skatt skall betalas på överföringen av en vara från ett förfarande, ett friområde eller ett frilager som avses i 72 h §.

Skatt behöver dock inte betalas om

Skyldig att betala skatt på sådan överföring av en vara som avses i 72 l § är den som är ansvarig för att ett förfarande som avses i 72 h § upphör eller för överföringen från friområdet eller frilagret.

Skyldighet att betala skatt uppstår när varan överförs från ett förfarande, ett friområde eller ett frilager som avses i 72 h §.

Ansvarig för den skatt som skall betalas när en vara överförs från skatteupplagringsförfarande är också den som håller ett skattefritt lager eller ett lager som avses i 72 j § 2 mom.

Till grunden för den skatt som skall betalas på en sådan överföring av en vara som avses i 72 l § räknas, om varan inte med stöd av 72 h § 1 mom. 3 eller 4 punkten har sålts skattefritt,

Om varan med stöd av 72 h § 1 mom. 3 eller 4 punkten har sålts skattefritt, räknas till skattegrunden

Om grunden för skatt på överföring av varor från upplagringsförfarande stadgas i 72 n §.

Grunden för skatten på sådana gemenskapsinterna förvärv som nämns i 26 a § 2 mom. 1 och 2 punkten är det i 74 § nämnda värdet.

Då en skattskyldig återförsäljare säljer begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter som han anskaffat för skattepliktig återförsäljning, får som grund för skatten betraktas vinstmarginalen utan skattens andel.

En vara betraktas anskaffad för återförsäljning också då den säljs i delar.

Med skattskyldig återförsäljare avses en skattskyldig som i form av affärsverksamhet köper eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter för återförsäljning.

Med begagnade varor avses lös egendom som har varit i användning och som är lämplig för vidare användning i befintligt skick, efter reparation eller iståndsättning eller demonterad. Som begagnade varor betraktas dock inte konstverk, samlarföremål och antikviteter.

Med konstverk avses följande i tulltaxan klassificerade varor:

Med samlarföremål avses följande i tulltaxan klassificerade varor:

Med antikviteter avses föremål, andra än konstverk och samlarföremål, med en ålder av mer än 100 år.

Det förfarande som avses i 79 a § tillämpas endast på försäljning av sådana varor som en skattskyldig återförsäljare har köpt i Finland eller inom gemenskapen av

En skattskyldig återförsäljare får tillämpa det förfarande som avses i 79 a § även på konstverk, samlarföremål och antikviteter som han själv importerar.

Om en skattskyldig återförsäljare på försäljningsverifikatet har gjort en anteckning om den skatt som skall betalas på försäljningen, tillämpas utan hinder av 79 a eller 79 g § de allmänna stadgandena i denna lag på försäljningen.

Vad 79 a § stadgar tillämpas inte på försäljning av nya transportmedel som avses i 26 d §, om transportmedlet så som anges i 72 b § 1 mom. transporteras till en annan medlemsstat.

Den vinstmarginal som avses i 79 a § är skillnaden mellan vederlaget för försäljningen av varan och varans inköpspris, om inte något annat stadgas i 79 k §.

Som inköpspris enligt 1 mom. för konstverk, samlarföremål eller antikviteter som en skattskyldig återförsäljare själv importerar betraktas grunden för skatten enligt 9 kap. ökad med skattens andel.

Om varans inköpspris är högre än vederlaget för försäljningen av den, får skillnaden inte dras av från vederlagen för försäljningen av andra varor.

En skattskyldig återförsäljare får som vinstmarginal använda vinstmarginalen under den skatteperiod som avses i 162 §.

Skatteperiodens vinstmarginal är skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av vederlagen för varor som sålts under skatteperioden och som omfattas av det förfarande som avses i 79 a § och det sammanlagda beloppet av inköpspriserna för varor som anskaffats under skatteperioden och som omfattas av nämnda förfarande.

Om det sammanlagda beloppet av inköpspriserna enligt 2 mom. är större än det sammanlagda beloppet av vederlagen för de varor som sålts, kan skillnaden under följande skatteperiod läggas till det sammanlagda beloppet av inköpspriserna för varor som omfattas av förfarandet enligt denna paragraf.

Om en vara vars inköpspris har avdragits så som avses i 2 mom. vid beräkningen av skatteperiodens vinstmarginal tas i annan användning än för att återsäljas som skattepliktig eller om på försäljningen tillämpas 79 j § eller om det på försäljningsverifikatet har gjorts en anteckning om skatten enligt 79 h §, skall det avdragna beloppet läggas till skatteperiodens vinstmarginal.

Med import av varor avses införsel av varor till gemenskapen. Som import av varor betraktas dock inte införsel av sådana varor som i en annan situation än en som avses i 86 a § 4 mom. har placerats till internt förpassningsförfarande som avses i artikel 163-165 i tullkodexen.

Vad 2 mom. stadgar tillämpas också på varor som införs från gemenskapens tullområde men från områden utanför gemenskapens skatteområde, då varorna har placerats till internt förpassningsförfarande som avses i artikel 163-165 i tullkodexen eller enligt något förfarande som avses i 3 mom. 1-4 punkten.

I skattegrunden inkluderas transport-, lastnings-, lossnings- och försäkringskostnader samt andra sådana kostnader i samband med importen av varan, fram till den första destinationsort i Finland som finns angiven i transportavtalet.

Om det vid den tidpunkt då skyldighet att betala skatt uppstår är känt att varan transporteras till en annan destinationsort inom gemenskapens område, inkluderas kostnaderna dock i skattegrunden fram till denna destinationsort.

I skattegrunden inkluderas också värdet av skattegrunden för sådana i samband med en importerad vara utförda tjänster som med stöd av 72 h § 1 mom. 5 punkten har sålts skattefritt.

Om en importerad vara med stöd av 72 h § 1 mom. 3 punkten har sålts skattefritt, är skattegrunden värdet av skattegrunden för den senaste dylika försäljningen av varan ökad med värdet av skattegrunden för de tjänster enligt 1 mom. som utförts efter denna försäljning.

Skattefri är import av följande varor

Vad 1 mom. stadgar tillämpas också på varor som införs från gemenskapens tullområde, men från ett område utanför gemenskapens skatteområde, och som skulle vara tullfria om de infördes från ett område utanför tullområdet.

Beträffande de som hör till personalen på ett transportmedel i yrkesmässig trafik mellan Finland och ett land utanför gemenskapen och gränsarbetare som avses i artikel 49 i tullfrihetsförordningen tillämpas 12 § 1 mom. tullagen.

Om den som hör till personalen på ett transportmedel enligt 3 mom. och som har hemort inom gemenskapen, på grund av sina arbetsuppgifter har vistats mer än 15 månader utan avbrott utanför Finland, tillämpas 1 mom.

Vad tullagstiftningen stadgar om formaliteter som gäller varor som införs till gemenskapens tullområde samt om tillfällig upplagring, överföring till frilager eller friområde eller placering enligt tullupplagringsförfarande, internt förädlingsförfarande med suspensionsarrangemang eller helt tullfritt temporärt importförfarande, tillämpas också på varor som införs från gemenskapens tullområde, men från ett område utanför gemenskapens skatteområde, till gemenskapens skatteområde.

Den skattskyldige får för skattepliktig rörelse dra av

Med i förvärv inkluderad skatt avses i denna lag den skatt som nämns i 1 mom.

En förutsättning för avdragsrätten är att den skattskyldige över den vara eller tjänst som denne köpt av en annan skattskyldig har en verifikation av vilken framgår den skatt som skall betalas på försäljningen.

I fråga om skatt som skall betalas på en importerad vara är förutsättningen för avdragsrätten att importören har förtullningsbeslutet och därtill hörande handlingar.

Den som köper en uthyrningstjänst får dra av den skatt som skall betalas på importen av den vara som han hyr, om han med stöd av 9 § skall betala skatt för att han hyr varan.

Avdrag som avses i 102 § får inte göras för varor, om försäljaren har tillämpat det förfarande som avses i 79 a § på försäljningen.

En skattskyldig återförsäljare får inte dra av den skatt som skall betalas för konstverk, samlarföremål eller antikviteter som han själv importerar, om han tillämpar det förfarande som avses i 79 a § på försäljningen.

En utländsk näringsidkare som inte är skattskyldig för sin försäljning och som inte har fast driftställe i Finland har rätt att få återbäring för den i förvärvet inkluderade mervärdesskatten, om förvärvet av varan eller tjänsten hänför sig till av honom

Rätten till återbäring gäller endast skatt som skulle ha kunnat dras av med stöd av 10 kap., om utlänningen hade varit skattskyldig för sin verksamhet.

Till främmande makters diplomatiska beskickningar och andra beskickningar i motsvarande ställning samt till utsända konsulers konsulat i Finland får på basis av ömsesidighet och på ansökan återbäras den skatt som ingår i förvärvet av varor och tjänster, när dessa har köpts för officiellt bruk.

Till främmande makters diplomatiska representanter och till utsända konsuler i Finland kan på basis av ömsesidighet och på ansökan återbäras den skatt som ingår i förvärvet av varor och tjänster, då varan eller tjänsten har köpts för personligt bruk av en diplomatisk representant eller en utsänd konsul eller familjemedlemmar som hör till deras hushåll.

Förutsättningen för återbäring är att en enskild varas eller tjänsts skattebelagda pris är minst 1 000 mark.

Ansökan om skatteåterbäring skall lämnas till utrikesministeriet för varje kvartal under kalenderåret och senast inom ett år efter betalningsdagen för den faktura som bifogas ansökan. Utrikesministeriet fastställer att sökanden på basis av ömsesidighet, sökandens ställning samt ändamålet med varan eller tjänsten har rätt till skatteåterbäring. Nylands länsskatteverk kontrollerar övriga förutsättningar för återbäring och återbär skatten.

Skattestyrelsen bestämmer närmare vilka uppgifter som skall ingå i ansökan och vilka handlingar som skall fogas till ansökan.

Till institutioner inom Europeiska gemenskaperna som är placerade i Finland återbärs varje kalenderår på ansökan den skatt som ingår i förvärvet av varor och tjänster som köpts i Finland för officiellt bruk.

Till Europeiska gemenskaperna återbärs varje kalenderår på ansökan den skatt som ingår i förvärvet av varor och tjänster som köpts i Finland eller förvärvet av varor som importerats till Finland på basis av ett avtal som gäller en beställd undersökning eller ett samarbetsavtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskaperna och ett offentligt eller privat samfund som är placerade i Finland. Skatten återbärs till den del som Europeiska gemenskaperna finansierar förvärvet och köparen inte med stöd av 10 kap. har rätt att dra av den skatt som ingår i förvärvet eller med stöd av 122 eller 131 § får återbäring för den.

För återbäring förutsätts att varans eller tjänstens skattebelagda inköpspris eller grunden för den skatt som skall betalas på importen ökad med mervärdesskattens andel är minst 500 mark.

En näringsidkare har rätt att få återbäring för den skatt som inkluderats i ett förvärv av en vara eller tjänst, om förvärvet har samband med

En utlänning har inte rätt att få återbäring enligt 131 §, om han har rätt till återbäring enligt 122 §.

Vad 13-23 kap. stadgar om skattskyldiga tillämpas också på den som är berättigad till återbäring enligt 130 och 131 §§ samt på den som gör ett gemenskapsinternt varuförvärv och som med stöd av 72 f § inte behöver betala skatt.

Vad 3 mom. stadgar tillämpas dock inte på en person som i Finland inte bedriver annan försäljning än sådan som berättigar till återbäring enligt 131 § och som inte vill använda sin rätt till återbäring. Om det är fråga om försäljning som avses i 72 a §, tillämpas dock 3 mom.

Ett belopp som avses i 80 § 2 mom. och som skall dras av från skattegrunden och det inköpspris som avses i 79 k § 2 mom. för en vara som anskaffats under skatteperioden hänförs till den kalendermånad under vilken tjänsten eller varan har tagits emot.

Ett tillägg som enligt 80 § 3 mom. eller 79 k § 4 mom. skall göras till skattegrunden hänförs till den kalendermånad under vilken tjänsten eller varan har tagits i annat bruk eller under vilken köparen har debiterats för en vara som avses i 79 h §.

Om en skattskyldig återförsäljare tillämpar lagens allmänna stadganden på försäljning av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som han själv importerar, avdras den skatt som skall betalas på importen för den kalendermånad till vilken skatten på försäljningen hänförs.

Det avdrag som görs från gemenskapsinterna förvärv av varor hänförs till samma kalendermånad som den skatt som betalas på det gemenskapsinterna förvärvet.

Om skatt som nämns i 1 eller 2 mom. har debiterats eller om skatten betalas efter den tid som 1 eller 2 mom. stadgar, används det betalda beloppet för betalning av obetald debiterad skatt, skatteförhöjning och skattetillägg samt för dröjsmålsränta, restavgift och förseningsränta som skall uppbäras.

Kan vid beräkningen av den skatt som skall redovisas för en kalendermånad sådant avdrag som avses i 10 kap. eller 78 eller 80 § inte göras till fullt belopp, skall det oavdragna beloppet hänföras till följande kalendermånader. Länsskatteverket betalar efter räkenskapsperiodens utgång på ansökan eller på basis av någon annan inlämnad utredning den skatt som inte har avdragits för räkenskapsperioden. Om den skattskyldige efter räkenskapsperiodens utgång har ansökt om återbäring av den oavdragna skatten, får den inte dras av under följande räkenskapsperioder.

På det belopp som skall debiteras påförs ett skattetillägg från den dag då återbäringen betalades till den utsatta förfallodagen, sistnämnda dag medräknad. Skattetillägget beräknas i övrigt enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/95).

Ärenden som gäller en skattskyldig behandlas av det länsskatteverk inom vars verksamhetsområde den skattskyldige har sin hemkommun. Som hemkommun anses den kommun där den skattskyldige enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/95) skall påföras statsskatt.

En sammandragsdeklaration skall också avges om ett gemenskapsinternt varuförvärv som den skattskyldige har gjort med stöd av 63 f § anses ha blivit beskattat i den stat där transporten upphörde.

Den skattskyldige skall på uppmaning av skattestyrelsen, länsskatteverket eller skatteombudet i Finland för granskning visa upp sin bokföring och sina anteckningar samt allt det material och all den egendom som hör till verksamheten och annat material och annan egendom som kan behövas för hans beskattning eller vid behandlingen av en ansökan om ändring i beskattningen.

Över granskningen skall upprättas en berättelse, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Om förfarandet vid granskningen samt om det material och den egendom som skall visas upp stadgas närmare genom förordning.

På begäran av den som saken gäller eller av skatteombudet skall länsskatteverket meddela beslut i registerärenden samt i ärenden som gäller bildande eller upplösning av en skattskyldighetsgrupp.

Har den skattskyldige avlidit, efterbeskattas dödsboet. Efterbeskattningen skall verkställas inom ett år från utgången av det kalenderår då bouppteckningen inlämnades till länsskatteverket.

Efterbeskattning behöver inte verkställas, om den omständigheten att skatt i de fall som avses i 179 § inte har betalts eller har återburits till ett för stort belopp beror på fel som har lett till att någon annan skattskyldig har påförts för mycket skatt eller att skatt som avses i 122 eller 131 § inte har återburits. För detta krävs att den skattskyldige uppvisar en förbindelse enligt vilken den som har rätt att få återbäring avstår från sin rätt till återbäring. Till den som har avgivit förbindelse återbärs ingen skatt.

Betalar den skattskyldige efter den tid som stadgas i 147 § skatt som skall redovisas för en skatteperiod utan debitering, skall han i samband därmed på eget initiativ betala skattetillägg.

Har den skattskyldige inte betalt skatten som skall redovisas för en skatteperiod inom den tid som stadgas i 147 §, skall skattetillägg påföras för den obetalda skatten. Skattetillägg påförs också skatt som betalts efter ovan nämnda tid, om den skattskyldige inte har betalt skattetill-lägg så som avses i 1 mom.

Skattetillägg som nämns i 1 och 2 mom. beräknas så som lagen om skattetillägg och förseningsränta stadgar. Av särskilda skäl kan myndigheten dock beräkna skattetillägget från en senare tidpunkt än den stadgade.

Bestäms skatten helt eller delvis enligt uppskattning för en längre period än en kalendermånad eller är det inte på något annat sätt utan oskäligt extra arbete möjligt att reda ut för vilken månad skatten har blivit obetald, kan begynnelsetidpunkten för uträknandet av skattetillägget uppskattas med beaktande av den obetalda skattens sannolika fördelning på de olika månaderna.

Om skatten har bestämts på grund av besvär som anförts på statens vägnar eller skall till staten indrivas skatt som den skattskyldige redan har betalt men som har återburits till honom, är skattetillägget lika stort som den ränta som nämns i 11 § förordningen om skatteuppbörd.

Anser skatteombudet att en skattskyldig skall påföras skatt, skattetillägg eller skatteförhöjning, skall länsskatteverket på hans begäran fatta beslut i saken.

Den i 84 § lagen om beskattningsförfarande nämnda centralskattenämnden kan, om det anses vara av synnerlig vikt för sökanden eller det med tanke på tillämpningen av lagen i andra liknande fall eller med hänsyn till enhetligheten i beskattningspraxis är viktigt att få saken avgjord, på ansökan meddela förhandsbesked om mervärdesbeskattning.

Ärenden som gäller förhandsbesked skall i länsskatteverket, länsrätten i Nylands län och högsta förvaltningsdomstolen behandlas såsom brådskande.

Ändring i beslut om mervärdesbeskattning som länsskatteverket har fattat med stöd av denna lag söks genom besvär hos länsrätten i Nylands län. Besvär anförs på statens vägnar av skatteombudet vid länsskatteverket. Besvärsskriften skall tillställas länsskatteverket inom besvärstiden.

För den skattskyldige är besvärstiden tre år från utgången av räkenskapsperioden eller, om beslutet avser flera räkenskapsperioder, från utgången av den sista av dem, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet. Över ett beslut som gäller förhandsbesked och ett beslut som avses i 175 § 2 mom. får näringsidkaren anföra besvär inom 30 dagar från delfåendet. För skatteombudet är besvärstiden 30 dagar från det beslutet fattades.

Länsskatteverket skall i fråga om besvär som skatteombudet har anfört ge den skattskyldige och, i fråga om besvär som en skattskyldig har anfört, skatteombudet tillfälle att bemöta besvären samt att vid behov avge genmäle.

Skatteombudets besvärsskrift och den skattskyldiges i 3 mom. nämnda besvärsskrift jämte bemötande, genmäle och utlåtande samt andra handlingar som har tillkommit vid behandlingen av ärendet skall utan dröjsmål sändas till länsrätten i Nylands län.

Beträffande sökande av ändring i förhandsbesked som centralskattenämnden har meddelat gäller i tillämpliga delar 84 § lagen om beskattningsförfarande.

Besvär får på statens vägnar anföras hos högsta förvaltningsdomstolen av skatteombudet vid länsskatteverket.

Ändrar länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär av skatteombudet ett registreringsbeslut som avses i 175 § 2 mom., skall den samtidigt bestämma den tidpunkt från vilken beslutet skall tillämpas.

Den skattskyldige försäljaren skall ge köparen av varan eller tjänsten en verifikation, om köparen är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är en näringsidkare. Verifikation skall ges även över förskottsbetalning. I verifikationen skall antecknas varans eller tjänstens skattefria försäljningspris och beloppet av den skatt som betalas på försäljningen enligt de olika skattesatserna.

Säljaren skall i fråga om de försäljningar som avses i 66 a, 67 a, 67 b, 69 och 72 a §§ i verifikationen anteckna även säljarens och köparens mervärdesskattenummer. I verifikationen över ett nytt transportmedel skall dessutom antecknas de uppgifter som behövs för konstaterande av att villkoren i 26 d § 1 mom. uppfylls.

Säljaren skall vid vidareförsäljning som avses i 72 g § i verifikationen anteckna varans pris utan skatt, skattens belopp i fråga om de olika skattesatserna, eget och köparens mervärdesskattenummer samt en anteckning om att det är fråga om en trepartsaffär.

Den skattskyldige skall hålla förteckning över de varor som han själv eller någon annan för hans räkning transporterar till en annan medlemsstat för sådana affärstransaktioner som nämns i 18 b § 1 mom. 1-3 punkten.

Skattestyrelsen eller, när en tullmyndighet har uppburit skatten, tullstyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan och på villkor som den bestämmer nedsätta eller avlyfta sådana mervärdesskatter, skattetillägg, dröjsmålsräntor, restavgifter och förseningsräntor samt räntor med anledning av anstånd vilka har betalts eller skall betalas.

För beskattning eller besvär över den kan den myndighet som behandlar ärendet bevilja den skattskyldige och skatteombudet rätt att på ed låta höra vittnen vid den tingsrätt där detta lämpligen kan ske. Vid vittnesförhör har även den andra parten rätt att låta höra vittnena.

Vad tullagstiftningen stadgar om formaliteter som gäller varor som förs ut från gemenskapens tullområde tillämpas också på varor som förs till gemenskapens tullområde, men till ett område utanför gemenskapens skatteområde, från gemenskapens skatteområde.