Lag om ändring av lagen om enskilda vägar
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 15 juni 1962 om enskilda vägar ( 358/62 ) 94 §, sådan den lyder i lag av den 14 oktober 1977 (728/77),
ändras 93, 95-97 och 109 §§, av dessa lagrum 93 och 96 §§ sådana de lyder i sistnämnda lag och 97 §, sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag, samt
fogas till lagen nya 93 a och 93 b §§, som följer:
93 §
Av statens medel kan årligen ur de anslag som anvisas för ändamålet i statsbudgeten ges bidrag för underhåll och förbättring av en sådan med bil farbar enskild väg för vilken har grundats ett väglag för skötseln av vägangelägenheterna och som
är av avsevärd betydelse för samfärdseln på orten eller som
behövs som tillfartsväg till fast bosättning på en sträcka på minst en kilometer och som betjänar åtminstone tre fast bosatta hushåll.
Statsbidrag beviljas inte för ett avsnitt av en väg som hör till ett väglag, om avsnittet endast används inom jord- eller skogsbruk eller endast leder till fritidsbostäder, inte heller för vägar eller vägavsnitt som ligger inom ett stads- eller byggnadsplaneområde.
93 a §
Maximibeloppet av bidraget enligt 93 § 1 mom. är för en väg som nämns i 1 punkten i momentet 75 procent av de kalkylerade underhållskostnaderna för vägen och för en väg som nämns i 2 punkten i momentet 75 procent av de kalkylerade underhållskostnaderna för den del av vägen som återstår, när från den till bidrag berättigande vägsträckan dras av 100 meter för varje fast bosatt hushåll inom det område som vägen betjänar. Om de kalkylerade underhållskostnaderna stadgas närmare genom förordning.
För färjsträckor och sådana broar som årligen nedmonteras utgör bidragets maximibelopp 80 procent och för vintervägar 65 procent av de godtagbara faktiska drifts- och underhållskostnaderna.
Av statsbidragen för underhåll av färjsträckor och för broar som årligen nedmonteras kan till väglag för enskilda vägar i förskott betalas högst 80 procent av de faktiska kostnaderna under det föregående året.
93 b §
Om en väg eller ett vägavsnitt på grund av förändrade förhållanden inte längre motsvarar förutsättningarna för bidrag enligt 93 § 1 mom., skall bidraget dras in.
För vägar och vägavsnitt inom stads- och byggnadsplaneområden skall bidraget dras in efter att kommunen enligt 3 § 3 mom. åtagit sig väghållningen eller när fem år har gått från det att planen har trätt i kraft.
95 §
Kommunen beslutar om de bidrag som av dess medel beviljas för väghållning i fråga om enskilda vägar, om villkoren för bidragen och om tillsynen över användningen av bidragen samt beslutar om att kommunen helt eller delvis skall åta sig byggandet eller underhållet av en enskild väg.
96 §
Om staten eller kommunen understöder underhållet av en enskild väg eller om kommunen svarar för kostnaderna för underhållet av en enskild väg, får användningen av vmmen för annat än transporter som gagnar vägdelägarna inte förbjudas. För regelbummen trafik på vägen krävs även i detta fall väglagets eller vägdelägarnas samtycke.
Har kommunen beviljat bidrag för byggande av en enskild väg eller byggt en väg helt eller delvis med kommunens medel, skall stadgandena i 1 mom. iakttas under en tid av tio år efter att den sista bidragsraten lyfts eller efter att kommunen har avslutat sitt vägarbete.
97 §
Beslut om beviljande eller indragning av statsbidrag fattas av det vägdistrikt inom vars område vägen eller största delen av vä- gen ligger.
109 §
Om tillämpningen av denna lag stadgas närmare genom förordning.
Vägverket meddelar anvisningar om statsbidrag och väghållningen i fråga om vägar som är berättigade till bidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Bidrag enligt prövning vilka innan lagen trätt i kraft har beviljats för byggande av enskilda vägar betalas till slut inom ramen för de ännu disponibla anslag som 1995 eller tidigare beviljats i statsbudgeten. Under en tid av tio år efter att den sista bidragsrllen lyfts får förbud inte utfärdas mot att en väg som beviljats bidrag används för annat än transporter som gagnar vägdelägarna. För regelbunden trafik på vägen krävs även i detta fall väglagets eller vägdelägarnas sallycke.
Har bidrag av statens medel utbetalts för underhåll av en enskild väg 1995, får användningen av vägen för annat än transponver som gagnar vägdelägarna inte förbjudas under en tid av fem år efter att denna lag trätt i kraft. För regelbunden trafik på vägen krävs även i detta fall väglagets eller vänvelägarnas samtycke.
En i 96 § 3 mom. i den tidigare lagen nämnd tidsbegränsning som pågår när denna lag träder i kraft fortsätter tills tio år har förflutit efter att den sista bidragsraten lyfts.
Beslut om statsbidrag för underhåll av vagar som fattats med stöd av den tidigare lagen upphör att gälla när denna lag träder i kraft.
Genom denna lag upphävs lagen den 17 mars 1995 om ändring av lagen om enskilda vägar (378/95).
RP 55/95
StoUB 1/95
TrUB 4/95
RSv 135/95
Helsingfors den 18 december 1995
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Trafikminister Tuula Linnainmaa