Förordning om förvaltningen av statens fastighetsförmögenhet
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av finansministern stadgas med stöd av 3 § 1 mom. 6 punkten lagen den 30 mars 1922 om statsrådet (78/22), sådant detta lagrum lyder i lag av den 9 januari 1970 (16/70):
Allmänna bestämmelser
1 § Definition
Med statens fastighetsförmögenhet avses i denna förordning sådana bebyggda och obebyggda fastigheter och delar av fastigheter samt sådana byggnader och andelar i byggnader som ägs av staten och som är viktiga och värdefulla med tanke på husbyggnadsverksamheten. Till fastighetsförmögenheten hör också aktier som berättigar till innehav av en viss lägenhet.
2 § Tillämpningsområde
Bestämmelserna i denna förordning skall iakttas vid anskaffning, upplåtelse på samt mottagande i lega, uthyrning och hyrande av, skötsel och överlåtelse av statens fastighetsförmögenhet. Denna förordning gäller inte statens affärsverk eller statliga fonder utanför budgeten.
Besittningen och skötseln av fastighetsförmögenheten
3 § Fastighetsenheter
Besittningen av statens fastighetsförmögenhet utövas av de ämbetsverk och inrättningar som statsrådet har utsett till fastighetsenheter.
En fastighetsenhets uppgift är att svara för skötsel, underhåll och annan reparation, intressebevakning, urkunds- och dataadministration, utveckling och överlåtelse i fråga om den fastighetsförmögenhet enheten har i sin besittning samt för anskaffning, upplåtande på och mottagande i lega samt uthyrning och hyrande av fastighetsförmögenhet och för genomförande av byggnadsprojekt.
4 § Skötseln av fastighetsförmögenheten
Statens fastighetsförmögenhet skall skötas på ett omsorgsfullt och produktivt sätt och med beaktande av verksamhetens behov, kultur- och miljövärden samt planläggningssynpunkter.
5 § Ledning
Den allmänna ledningen och samordningen av en ändamålsenlig och produktiv användning av statens fastighetsförmögenhet ankommer på finansministeriet och statens fastighetsverk (fastighetsverket) som är underställt ministeriet.
6 § Statens fastighetsdelegation
I anslutning till finansministeriet kan finnas statens fastighetsdelegation med uppgift att behandla de allmänna förfaringssätt och principer som skall iakttas inom statens fastighetsförvaltning, stora markanvändningsfrågor och viktiga arrangemang som gäller ägandet av fastighetsförmögenhet samt investeringar som gäller fastighetsförmögenhet.
Delegationen har en ordförande, en vice ordförande samt högst fem andra medlemmar som statsrådet kallar för tre år i sänder.
Vid köp, utbyte och överlåtelse av statens fastighetsförmögenhet skall inhämtas utlåtande av statens fastighetsdelegation när förmögenhetens värde överskrider den gräns som finansministeriet har fastställt.
7 § Överföring av besittningen
Om överföring av besittningen av statens fastighetsförmögenhet beslutar fastighetsenheterna. Besittningen av sådan fastighetsförmögenhet som fastighetsenheterna inte har någon verklig motiverad användning för skall överföras på fastighetsverket.
Om det mellan statens ämbetsverk och inrättningar uppstår meningsskiljaktighet om överlåtelse av fastighetsförmögenhet eller överföring av dess besittning, avgörs ärendet av finansministeriet sedan det inhämtat utlåtande av statsrådets finansutskott.
8 § Förutsättningarna för anskaffning, hyrning samt mottagning i lega
Innan beslut fattas om att fastighetsförmögenhet skall anskaffas, hyras eller mottas i lega till staten skall möjligheterna att tillgodose behovet med hjälp av den fastighetsförmögenhet som staten äger samt användningen av sådan fastighetsförmögenhet i statens ägo som blir ledig på grund av anskaffningen utredas.
9 § Projektplan
Över anskaffning av lokaler till staten i statens ägo skall göras upp en projektplan i samarbete med ifrågavarande fastighetsenhet. Om fastställandet av planen beslutar det ministerium till vars huvudtitel projektet hänför sig i statsbudgeten, dock så att planen ifall projektet finansieras med sysselsättningsanslag fastställs av det berörda ministeriet. Ministeriet i fråga kan överföra beslutanderätten på ett ämbetsverk eller en inrättning som är underställt ministeriet. Innan planen fastställs skall, om kostnadsförslaget överskrider den gräns som finansministeriet fastställt, utlåtande inhämtas av statens fastighetsdelegation.
Av projektplanen skall särskilt framgå
behovet av lokaliteter, jämte motivering,
möjligheterna att tillgodose behovet med hjälp av de lokaler som staten äger och sådana lokaler i statens ägo som håller på att bli lediga,
alternativa sätt att skaffa lokaler samt dessas investerings- och driftskostnader och andra kostnader samt andra ekonomiska verkningar samt
den föreslagna lösningen, jämte motivering.
Över projekt av investeringsnatur som gäller reparation av byggnader skall göras upp en projektplan, av vilken särskilt skall framgå
behovet av reparationerna och hur brådskande behovet är, jämte motivering,
kostnader och avkastning samt övriga ekonomiska verkningar samt
i tillämpliga delar i 2 mom. nämnda omständigheter.
Särskilda stadganden
10 § Närmare föreskrifter
Finansministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning.
11 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1995. Genom förordningen upphävs förordningen den 14 januari 1972 om förvaltningen av statens byggnadsmark (26/72) och förordningen den 4 februari 1977 om statens husbyggnadsprojekt (137/77) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Helsingfors den 3 februari 1995
Republikens President MARTTI AHTISAARI Finansminister Iiro Viinanen