1552/1995

I denna lag stadgas om undanröjande av internationell dubbelbeskattning av inkomst som förvärvats och förmögenhet som innehas i en främmande stat.

Denna lag tillämpas också när ett internationellt avtal innehåller en bestämmelse om undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet, om inte något annat bestäms i avtalet.

Denna lag tillämpas på de statliga inkomstskatterna, kommunalskatten, kyrkoskatten, inkomstskatten för samfund och förmögenhetsskatten.

Vad denna lag stadgar om inkomst tillämpas på motsvarande sätt på förmögenhet.

Dubbelbeskattning undanröjs, om inte något annat stadgas eller bestäms på annat ställe genom att den skatt som betalts i den främmande staten avräknas enligt 3-5 §§ från den skatt som i Finland skall betalas på samma inkomst ( avräkningsmetoden ).

Från de skatter som här skall betalas på inkomst som förvärvats i en främmande stat avräknas beloppet av de skatter som för motsvarande tid betalts i den främmande staten på samma inkomst ( avräkning av utländsk skatt ).

Till förmån för den skattskyldige avräknas endast beloppet av de skatter som betalts till den främmande staten, om inte även beloppet av andra skatter som betalts i den främmande staten avräknas med stöd av ett internationellt avtal.

Som skatt som betalts i en främmande stat anses också det belopp som en finsk myndighet har överfört eller överför till en myndighet i en annan stat för att användas till avkortning av den skattskyldiges skatt.

De skatter som betalts i den främmande staten avräknas från de skatter som i Finland skall betalas på samma inkomst i den proportion som de står till varandra.

Avräkningen får inte överstiga beloppet av de skatter som i Finland skall betalas på inkomst som förvärvats i en främmande stat.

Avräkningens högsta belopp beräknas separat för varje land, förvärvskälla och, i fråga om beskattningen av fysiska personer och dödsbon, inkomstslag. Avräkningen av utländsk skatt är högst en lika stor del av den skatt som här skall betalas på den inkomst som hänför sig till förvärvskällan och inkomstslaget som den inkomst som förvärvats i den främmande staten är av den inkomst som hänför sig till förvärvskällan och inkomstslaget. När dessa relationstal räknas ut, anses som inkomster de belopp som fås när utgifterna för förvärvandet och bibehållandet av inkomsterna och de räntor som hänför sig till dessa inkomster dras av från inkomsterna.

I de uträkningar som avses i denna paragraf hänförs till inkomster förvärvade i en främmande stat endast de inkomster som är skattepliktiga i Finland och på vilka i staten i fråga skall betalas skatt som avräknas enligt denna lag.

Om beloppet av de skatter som betalts i den främmande staten inte avräknas i sin helhet på grund av de begränsningar som 4 § stadgar, kan det belopp som inte avräknas ( oanvänd avräkning av utländsk skatt ) på den skattskyldiges yrkande räknas av från de skatter som det därpå följande skatteåret påförs på sådan inkomst från samma stat som skall hänföras till samma förvärvskälla och inkomstslag. Oanvända avräkningar av utländsk skatt kan avräknas det följande skatteåret endast till de delar som avräkningens högsta belopp då överstiger beloppen av de utländska skatter som skall avräknas för samma skatteår.

Inkomst som förvärvats i en främmande stat och i fråga om vilken Finland i ett internationellt avtal har avstått från att använda sin beskattningsrätt är skattepliktig inkomst för fysisk person, sammanslutning och dödsbo. Från skatterna på den skattskyldiges inkomst dras dock av en del som motsvarar den från skatt befriande inkomstens andel av den inkomst som hänför sig till förvärvskällan och inkomstslaget ( undantagandemetoden med progressionsförbehåll ). När den inkomst som förvärvats i den främmande staten beräknas, avdras utgifterna för förvärvandet eller bibehållandet av inkomsten och de räntor som hänför sig till inkomsten, om inte något annat stadgas på annat ställe. Utgifterna och räntorna är dock inte avdragbara till den del de överstiger beloppet av den inkomst som förvärvats i den främmande staten även om de hade fått dras av enligt inkomstskattelagen (1535/93), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68) eller inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/67). Avdraget för skatterna på inkomsterna görs från de olika skatterna i den proportion de står till varandra.

Stadgandena i denna paragraf tillämpas också på annan inkomst än sådan som avses i 1 mom., om så stadgas i inkomstskattelagen eller någon annan lag.

Inkomst som förvärvats i en främmande stat och i fråga om vilken Finland i ett internationellt avtal har avstått från att använda sin beskattningsrätt hänförs inte till den skattepliktiga inkomsten för samfund.

Utgifterna för förvärvandet eller bibehållandet av skattefri inkomst från en främmande stat och de räntor som hänför sig till inkomsten är inte avdragbara även om de hade fått dras av enligt inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller inkomstskattelagen för gårdsbruk. Samfund kan dock dra av utgifter och räntor som hänför sig till skattefri dividendinkomst.

Den skattskyldige skall yrka avräkning av utländsk skatt skriftligen hos länsskatteverket. Den skattskyldige skall lägga fram utredning om beloppet av skatten till den främmande staten och om grunden för skatten samt om att skatten till den främmande staten är slutlig och att skatten betalts samt om övriga omständigheter som är behövliga för medgivande av avräkning. En handling som är avfattad på främmande språk skall dessutom inges i översättning till finska eller svenska, som utförts av en auktoriserad translator, eller i annan tillförlitlig översättning.

Har den skattskyldige visat att förutsättningar för medgivande av avräkning annars föreligger, men inte förmår lägga fram samtliga utredningar som nämns i 1 mom., kan avräkning medges till ett skäligt belopp.

Avräkning av utländsk skatt skall yrkas innan beskattningen avslutas. Om skatten till den främmande staten inte dessförinnan har betalts slutligt eller om yrkandet av någon annan orsak inte har kunnat göras inom nämnda tid, kan den skattskyldige även efter detta framföra yrkande på rättelse av avräkningen. På detta yrkande liksom på annan ändring av avräkning som avses i denna lag tillämpas stadgandena om rättelse av beskattningen.

Om den skatt till en främmande stat som utgjort grund för avräkning av utländsk skatt har ändrats, skall den skattskyldige underrätta länsskatteverket om ändringen. Om en sådan ändring inte har beaktats när avräkning medgavs, skall länsskatteverket rätta debiteringen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1996.

Genom denna lag upphävs skatteavräkningslagen (341/81).