Förordning om examina i ekonomiska vetenskaper
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av undervisningsministern stadgas:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Utbildningsansvar
Examina i ekonomiska vetenskaper kan avläggas vid Helsingfors handelshögskola, Jyväskylä universitet, Svenska handelshögskolan, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Villmanstrands tekniska högskola, Åbo Akademi samt Åbo handelshögskola, vilka i denna förordning benämns universitet.
2 § Examina
Examina i ekonomiska vetenskaper är
kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,
magisterexamen, som är högre högskoleexamen,
licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen och
doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
Examensbenämningarna är ekonomie kandidatexamen, ekonomie magisterexamen, ekonomie licentiatexamen och ekonomie doktorsexamen.
Undervisningsministeriet kan på framställning av universitetet besluta att kandidatexamen inte kan avläggas vid universitetet i fråga.
3 § Studier och grunden för dimensioneringen av dem
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i ekonomiska vetenskaper,
allmänna studier i ekonomiska vetenskaper,
studier inom andra vetenskapsområden,
studier i språk och kommunikation,
mångvetenskapliga studier,
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt
praktik.
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med en studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.
4 § Studiernas omfattning
För kandidat- och magisterexamen består studierna i läroämnena av följande studiehelheter:
grundstudier, som tillsammans med de allmänna studierna i läroämnet omfattar minst 15 studieveckor,
ämnesstudier, som tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och i vilka ingår en kandidatavhandling i huvudämnet för kandidatexamen, samt
fördjupade studier, som tillsammans med ämnesstudierna omfattar minst 60 studieveckor och i vilka dessutom ingår en avhandling pro gradu om högst 15-20 studieveckor i huvudämnet för magisterexamen.
De studiehelheter som avses i 1 mom. kan också bestå av mångvetenskapliga studier som lämpar sig för målen för examen.
I kandidatexamen skall ingå studier i ekonomiska vetenskaper omfattande minst 60 studieveckor och i magisterexamen studier i ekonomiska vetenskaper omfattande minst 80 studieveckor.
I kandidatexamen och magisterexamen kan ingå arbetspraktik i anslutning till utbildningsområdet omfattande sammanlagt högst 6 studieveckor.
5 § Utbildningsprogram
Universitetet kan ordna den utbildning som leder till magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på några undervisnings- och forskningsområden eller specialområden som förutsätter ekonomisk sakkunskap och mångvetenskaplighet.
Den som studerar inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen kan avlägga den kandidatexamen som avses i 2 kap.
6 § Omfattningen av kandidat- och magisterexamina
De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.
De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.
7 § Språkkunskaper
En studerande skall i de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Kandidatexamen
8 § Målet för kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
grunderna i de centrala läroämnena i ekonomiska vetenskaper,
den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området för huvudämnet, samt
kommunikativa kunskaper och färdigheter för det ekonomiska området.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
9 § Avläggande av kandidatexamen
För examen skall en studerande slutföra åtminstone
allmänna studier i ekonomiska vetenskaper,
ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling, samt
studier i språk och kommunikation.
Studeranden skall visa att han uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och kandidatavhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Studeranden skall dessutom inom området för sin kandidatavhandling avlägga ett mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer särskilt om mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.
3 kap. Magisterexamen
10 § Målet för magisterexamen
Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att
ge studeranden goda kunskaper i ett läroämne eller en studiehelhet jämställbar med ett läroämne samt göra honom förtrogen med grunderna i de övriga läroämnen som krävs för examen,
göra studeranden förtrogen med vetenskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap inom området för huvudämnet,
ge studeranden färdigheter för påbyggnadsstudier i ekonomiska vetenskaper och fortlöpande studier, samt
ge kommunikativa kunskaper och färdigheter för det ekonomiska området.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
11 § Avläggande av magisterexamen
För examen skall studeranden slutföra åtminstone
allmänna studier i ekonomiska vetenskaper,
fördjupade studier i huvudämnet, i vilka ingår en avhandling pro gradu,
grundstudier i ett läroämne utöver huvudämnet,
studier i språk och kommunikation, samt
nödvändiga metodstudier i anslutning till huvudämnesstudierna.
Studeranden skall visa att han uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och avhandlingen pro gradu samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Studeranden skall dessutom avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. En studerande som för lägre högskoleexamen uppvisat kunskaper i finska eller svenska behöver inte uppvisa språkkunskaper för magisterexamen, om den avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer särskilt om mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.
4 kap. Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
12 § Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är ekonomie magisterexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet i fråga om den som slutfört en annan utbildning än ekonomie magisterexamen konstatera att studerandens utbildning ger tillräckliga förutsättningar för påbyggnadsutbildningen i ekonomiska vetenskaper.
Målet för påbyggnadsutbildningen i ekonomiska vetenskaper är att studeranden
grundligt gör sig förtrogen med sitt eget vetenskapsområde,
grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppvisar självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt
uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.
13 § Doktorsexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens problem, mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även enligt vad universitetet beslutar höra sampublikationer, om disputandens andel i dem tydligt kan påvisas.
14 § Licentiatexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till denna utbildning. Examen omfattar en licentiatavhandling.
I licentiatexamen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.
5 kap. Särskilda stadganden
15 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
16 § Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
Universitetet kan ge den som avlagt ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom.
17 § Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
18 § Närmare bestämmelser
Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
19 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 13 maj 1977 om examina i ekonomiska vetenskaper (402/77) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
20 § Universitetens utbildningsprogram
Sedan denna förordning trätt i kraft har universitetet fram till den 31 juli 1999 de utbildningsprogram som leder till ekonomexamen enligt den upphävda förordningen, om inte universitetet beslutar något annat.
21 § Studerandenas ställning
De som när denna förordning träder i kraft studerar för en examen enligt den upphävda förordningen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt ekonomexamen, ekonomie licentiatexamen eller ekonomie doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1999. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande som studerar för examen i ekonomiska vetenskaper och som har inlett sina studier innan den upphävda förordningen trädde i kraft och som inte har övergått till att fortsätta sina studier enligt nämnda förordning, övergår när denna förordning träder i kraft till att fortsätta sina studier enligt denna förordning. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer enligt de stadganden som var gällande när denna förordning träder i kraft. En studerande kan för en examen enligt denna förordning på det sätt som universitetet bestämmer räkna sig till godo andra studieprestationer som han slutfört för examen i ekonomiska vetenskaper.
I fråga om studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen iakttas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen.
Helsingfors den 31 januari 1995
Republikens President MARTTI AHTISAARI Undervisningsminister Olli-Pekka Heinonen