832/1994

Arkivverket har till uppgift

Riksarkivet leder arkivverkets verksamhet, förvaltning och utveckling. Riksarkivet styr arkivfunktionen hos statens centralförvaltning och hos andra sådana i arkivlagen nämda arkivbildare som har hela landet som verksamhetsområde. Dessutom är riksarkivet centralarkiv för hela landet och forsknings- och utvecklingscentral inom sitt område.

Landsarkiven utövar självständig beslutanderätt i ärenden som enligt stadganden eller bestämmelser ankommer på dem. Landsarkiven styr arkivfunktionen hos arkivbildare inom sina distrikt.

Dessutom är de regionala centralarkiv och regionala forsknings- och utvecklingscentraler.

Landsarkivets uppgifter i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda sköts av riksarkivet.

Arkivverkets verksamhet styrs och övervakas av en direktion som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder.

Till direktionen hör arkivverkets generaldirektör som ordförande samt fem övriga medlemmar som är förtrogna med arkivverkets verksamhetsområde, av vilka en skall utses bland personer som föreslagits av de mest representativa personalorganisationerna inom arkivverket. Statsrådet utser bland medlemmarna en till vice ordförande för direktionen.

Direktionen har till uppgift

Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden. Direktionen är beslutför när mötesordföranden och minst tre andra medlemmar är närvarande.

Chef för riksarkivet är generaldirektören, som har titeln riksarkivarie. Vid riksarkivet finns dessutom arkivråd, om vilkas ansvarsområden och uppgifter bestäms i arbetsordningen.

Chef för ett landsarkiv är direktören för landsarkivet.

Generaldirektören leder arkivverkets och riksarkivets verksamhet och ansvarar för att deras uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.

Arkivråden bistår generaldirektören vid ledningen av arkivverket enligt de ansvarsområden som fastställts i arbetsrordningen.

Direktören för ett landsarkiv leder landsarkivets verksamhet och ansvarar för att dess uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.

Ärenden som ankommer på arkivverket avgörs av direktionen eller generaldirektören eller av någon annan tjänsteman som har anförtrotts sådana befogenheter.

Ärenden som ankommer på riksarkivet och som inte behandlas av direktionen avgörs av generaldirektören eller någon annan tjänsteman vid riksarkivet på vilken han överfört ärendet.

Ärenden som ankommer på ett landsarkiv avgörs av direktören för landsarkivet, om han inte har överfört dem på någon annan.

Generaldirektören, ett arkivråd och direktören för ett landsarkiv kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som annars skall avgöras av en underordnad tjänsteman.

Direktionen och generaldirektören avgör ärendena på föredragning. I arbetsordningen bestäms vilka andra ärenden som avgörs på föredragning.

Av generaldirektören, arkivråden och direktörerna för landsarkiven fordras för tjänsten lämplig högre högskoleexamen, god ledarförmåga samt god förtrogenhet med arkivverkets verksamhetsområde.

Generaldirektören utnämns av republikens president på framställning av statsrådet utan att tjänsten ledigförklarats.

Arkivråden och direktören för ett landsarkiv utnämns av direktionen.

Generaldirektören utnämner eller anställer övrig personal vid riksarkivet, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.

Övrig personal vid ett landsarkiv utnämns eller anställs av direktören för landsarkivet.

Generaldirektören beviljas tjänstledighet av undervisningsministeriet. Tjänstledighet för längre tid än ett år, utom sådan tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag, förordning eller kollektivavtal, beviljas dock generaldirektören av statsrådet.

Övriga tjänstemän vid riksarkivet och direktörerna för landsarkiven beviljas tjänstledighet av generaldirektören, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.

Tjänstemän vid ett landsarkiv beviljas tjänstledighet av direktören för landsarkivet.

Om skötseln av en tjänst under tiden för tjänstledighet eller när tjänsten är vakant beslutar den myndighet eller den tjänsteman som beviljar tjänstledighet från tjänsten.

Riksarkivet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstol, skiljemannaförfarande och hos övriga myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som rör arkivverket.

En tjänsteman som genom riksarkivets arbetsordning förordnats därtill har rätt att utan särskilt bemyndigande bevaka eller bemyndiga ett ombud att bevaka statens rätt och fördel i alla situationer som avses i 1 mom. samt att på arkivverkets vägnar ta emot stämningsdelgivning.

Ändring i riksarkivets beslut får, om inte något annat stadgas särskilt, sökas hos högsta förvaltningsdomstolen och i ett landsarkivs beslut hos riksarkivet i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

I anslutning till riksarkivet finns som sakkunnigorgan en heraldisk nämnd för behandling av heraldiska frågor. Närmare bestämmelser om nämnden utfärdas av arkivverket.

Närmare bestämmelser om riksarkivets och landsarkivens organisation, verksamhetsenheternas och personalens uppgifter och befogenheter samt om behandlingen av ärenden och övriga arrangemang i anslutning till verksamheten utfärdas i arbetsordningarna.

Arkivverkets och riksarkivets arbetsordningarna fastställs av generaldirektören och arbetsordningen för ett landsarkiv av direktören för landsarkivet.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1994.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 25 mars 1988 om heraldiska nämnden (267/88).

Verksamhetperioden för den direktion för arkivväsendet som tillsatts med stöd av de stadganden som gällde då denna förordning trädde i kraft fortsätter till den 31 mars 1995.

Direktionen för arkivverket tillsätts för första gången enligt denna förordning så att den tillträder den 1 april 1995.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.