765/1994

Tobaksrökning är förbjuden

I 12 § avsedda innehavare av en lokal eller ett allmänt kommunikationsmedel samt arrangörer av offentliga tillställningar kan dock tillåta tobaksrökning i ett för ändamålet reserverat rum eller i en del av lokalen eller utrymmet under förutsättning att tobaksrök inte kan sprida sig till de utrymmen där tobaksrökning är förbjuden. För tobaksrökning får dock inte ett särskilt rum eller annat utrymme ordnas i anslutning till lokal som främst används av personer som inte har fyllt aderton år.

Vad 12 § 2 eller 5 punkten stadgar om förbud mot tobaksrökning i offentliga utrymmen eller på arbetsplatser tillämpas inte på utrymmen för kunderna vid restauranger och andra förplägnadsrörelser eller på restaurang- och måltidsutrymmen och gästernas inkvarteringsrum på hotell och andra inkvarteringsrörelser. Ägaren av en dylik rörelse eller en representant för honom kan förbjuda eller annars begränsa tobaksrökningen i dessa utrymmen samt ordna rökfria utrymmen och rum för gästerna.

En arbetsgivare är skyldig att, efter att ha avtalat med de anställda eller med deras representant, förbjuda tobaksrökning eller begränsa den så att de anställda inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök i sådana arbetsutrymmen på arbetsplatsen där tobaksrökning inte är förbjuden enligt 12 § 5 punkten.

Vad 12 § 5 punkten och denna paragrafs 3 mom. stadgar om förbjudande och begränsning av tobaksrökning i gemensamma utrymmen och arbetsutrymmen på arbetsplatser tillämpas inte på ett arbetsutrymme i en anställds eller en näringsidkares eller annan yrkesutövares hem, eller på ett annat arbetsutrymme som används endast av medlemmarna i samma familj och av andra som bor i samma hushåll.

I 12 § avsedda innehavare av en lokal eller ett allmänt kommunikationsmedel samt arrangörer av offentliga tillställningar eller innehavare av utrymmen som reserverats för tobaksrökning enligt 1 mom. skall sätta upp anslag som informerar om rökförbudet och om utrymmen som reserverats för tobaksrökning. Närmare bestämmelser om anslaget och dess placering kan utfärdas genom förordning.

Om någon röker i ett allmänt kommunikationsmedel, en lokal eller på ett utomhusområde där rökning enligt 12 eller 13 § är förbjuden och trots uppmaning inte slutar röka, får innehavaren av kommunikationsmedlet eller trafikpersonalen, arrangören av en offentlig tillställning eller innehavaren av lokalen eller utomhusområdet eller deras representant avlägsna honom från kommunikationsmedlet, lokalen eller utomhusområdet, om det inte kan anses oskäligt att han avlägsnas.

Den allmänna ledningen och övervakningen av att denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser iakttas ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Kommunen övervakar inom sitt område att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas enligt vad folkhälsolagen (66/72) stadgar om skötseln av de uppgifter som ankommer på kommunen i anslutning till utförandet av folkhälsoarbetet.

Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att 12 § 5 punkten och 13 § 3 mom. om förbud mot och begränsning av tobaksrökning iakttas på arbetsplatserna, enligt vad om detta stadgas i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/73), om inte annat stadgas i denna lag.

Polisen övervakar att 12 § 3 punkten iakttas vid offentliga tillställningar.

Kommunen skall på eget initiativ eller på basis av gjorda anmälningar förrätta inspektioner av lagrings- och försäljningsplatser för tobaksprodukter samt övervaka försäljning av tobaksprodukter och rökdon, reklam och annan säljfrämjande verksamhet som gäller tobaksprodukter, tobaksimitationer och rökdon samt iakttagandet av rökningsförbud och -restriktioner inom sitt verksamhetsområde.

Konstateras vid inspektion eller annars missförhållanden eller verksamhet som strider mot stadganden eller bestämmelser, skall kommunen ge behöriga anvisningar för undanröjande av missförhållandena eller för inställande av den verksamhet som strider mot stadgandena eller bestämmelserna samt utsätta en viss tid inom vilken så skall förfaras.

Har rättelse inte skett inom utsatt tid eller har det förfarande som strider mot stadgandena och som nämns i anvisningarna fortsatts eller upprepats efter den utsatta tiden, skall kommunen anmäla detta

Om reklam görs för tobaksprodukter, tobaksimitationer eller rökdon eller om deras försäljning annars främjas på ett sätt som strider mot 8 eller 9 §, kan social- och hälsovårdsministeriet meddela förbud för den som beställt eller utfört reklamen eller den säljfrämjande åtgärden samt anställda hos dem att fortsätta eller upprepa det mot stadgandena stridande förfarandet.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela tillverkaren och importören av tobaksprodukter eller rökdon eller andra näringsidkare förbud att sälja eller på annat sätt i näringsverksamhet överlåta en produkt, om produkten eller dess minutförsäljningsförpackning strider mot 5 § eller 7 § 1 och 2 mom., eller om tjär- och nikotinhalterna i cigaretter inte undersökts så som 6 § 2 mom. förutsätter, eller om uppgifter om dessa halter inte lämnats enligt 6 § 3 mom.

Social- och hälsovårdsministeriet kan förplikta en tillverkare eller importör som avses i 2 mom. att inom den tid som ministeriet bestämmer dra bort tobaksprodukten eller rökdonet från marknaden.

Om det på grund av omfattningen eller betydelsen av ett förfarande som strider mot de stadganden som avses i 18 § 1 och 2 mom. är nödvändigt att snabbt hindra att förfarandet fortsätts eller upprepas, kan social- och hälsovårdsministeriet meddela ett temporärt förbud innan ärendet avgörs slutligt. Ett förordnande om temporärt förbud träder i kraft genast och kan återkallas innan ärendet avgörs slutligt.

Social- och hälsovårdsministeriet kan när det fattar beslut om ett förbud enligt 18 § 1 och 2 mom. förplikta den som förbudet gäller att inom utsatt tid och så som ministeriet bestämmer vidta en rättelseåtgärd, om detta skall anses vara nödvändigt på grund av de uppenbara olägenheter som det mot stadgandena stridande förfarandet orsakar.

Social- och hälsovårdsministeriet kan, för att förstärka ett förbud eller ett förordnande som ministeriet meddelat enligt denna lag och kommunen, för att förstärka anvisningar som den meddelat, förelägga vite eller hot om att en åtgärd som inte vidtagits inom utsatt tid utförs på den försumliges bekostnad.

På vite och hot om tvångsutförande som förelagts med stöd av denna lag tillämpas vad om detta stadgas i viteslagen (1113/90), om inte något annat stadgas i denna lag.

Ändring får inte genom besvär sökas i ett beslut om förbud eller ett förordnande om temporärt förbud som social- och hälsovårdsministeriet meddelat på grund av reklam eller annan säljfrämjande verksamhet i strid med 8 eller 9 § eller på grund av att en tobaksprodukts minutförsäljningsförpackning strider mot 7 § 1 eller 2 mom. eller i ett vitesföreläggande eller hot om tvångsutförande.

I beslut om vite och hot om tvångsutförande som kommunen eller dess i 14 § 2 mom. stadgade tjänsteinnehavare förelagt för att förstärka iakttagandet av anvisningar i ett ärende som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. Den som har förelagts vitet eller hotet om tvångsutförande kan genom ansökan föra ärendet till social- och hälsovårdsministeriet inom 14 dagar från delfåendet av anvisningarna. En part som har meddelats ett beslut av social- och hälsovårdsministeriet kan föra ärendet till marknadsdomstolen så som anges i 3 mom.

Den som av social- och hälsovårdsministeriet har meddelats ett i 1 mom. avsett beslut om förbud eller förordnande om temporärt förbud eller förelagts vite eller hot om tvångsutförande, kan genom ansökan föra ärendet till marknadsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet eller förordnandet.

Marknadsdomstolen dömer ut vite som kommunen eller social- och hälsovårdsministeriet har förelagt och fattar beslut om verkställighet av hot om tvångsutförande i ärenden som avses i 1 mom., på ansökan av den som förelagt vitet eller hotet om tvångsutförande.

Länsrätten dömer ut vite som social- och hälsovårdsministeriet och kommunen förelagt den som handlat i strid med 5 och 6 §§ samt kommunen den som handlat i strid med 10-12 §§ eller 13 § 1 mom. och fattar beslut om verkställighet av hot om tvångsutförande, på ansökan av den som förelagt vitet eller hotet om tvångsutförande.

Den som gör reklam för tobak, tobaksprodukter, tobaksimitationer eller rökdon eller på annat sätt främjar försäljningen av dessa eller annars handlar i strid med 8 och 9 §§, skall för förseelse vid marknadsföring av tobak dömas till böter.

Den som gör reklam för tobak, tobaksprodukter eller rökdon eller på annat sätt främjar försäljningen av dessa eller annars handlar i strid med 8 och 9 §§ så att förfarandet också som helhet bedömt skall anses vara grovt på grund av det sätt på vilket det genomförts, målgruppens ålder eller storlek eller den ekonomiska nytta som förfarandet medfört, skall för brott vid marknadsföring av tobak dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Den som i strid med kommunens anvisningar eller förbud fortfarande säljer eller på annat sätt i näringsverksamhet överlåter tobaksprodukter eller rökdon som strider mot 5 §, 6 § 2 eller 3 mom. eller 7 § 1 och 2 mom., skall för försäljning av produkter som strider mot tobakslagen dömas till böter.

Den som i näringsverksamhet upprepade gånger i strid med kommunens anvisningar överlåter tobaksprodukter eller rökdon till en person som inte fyllt aderton år, eller som bryter mot 11 §, skall för förseelse vid försäljning av tobak dömas till böter.

Allmän åklagare får väcka åtal för gärningar som avses i 1-3 mom. endast på anmälan av social- och hälsovårdsministeriet och för en gärning som avses i 4 mom. endast på anmälan av kommunen.

Den som trots påminnelse av innehavaren av ett allmänt kommunikationsmedel, en lokal eller ett utomhusområde eller av innehavarens representant, eller trots påminnelse av arrangören eller en ordningsman vid en offentlig tillställning, fortsätter att röka inomhus eller utomhus på ställen där tobaksrökning är förbjuden enligt 12 § 1-4 punkten, skall för rökningsförseelse dömas till böter.

En innehavare av en lokal, ett utomhusområde eller ett allmänt kommunikationsmedel som avses i 12 § 1-4 punkten eller innehavarens representant eller en arrangör av en i nämnda lagrum avsedd offentlig tillställning, som upprepade gånger tillåter tobaksrökning inomhus eller utomhus på ställen där det är förbjudet eller som försummar att inom utsatt tid vidta de åtgärder som enligt kommunens anvisningar fordras för att hindra att tobaksrök sprider sig till sådana utrymmen där tobaksrökning är förbjuden skall, om försummelsen inte kan anses vara ringa, för försummelse av skyddsåtgärder enligt tobakslagen dömas till böter.

Allmän åklagare får väcka åtal för en gärning som avses i 1 mom. endast på anmälan av innehavaren av det allmänna kommunikationsmedlet, lokalen eller utomhusområdet, av arrangören av den offentliga tillställningen eller

av deras representant samt för en gärning som avses i 2 mom. endast på anmälan av kommunen.