Jord- och skogsbruksministeriets beslut om behandling av animaliskt avfall
- Typ av författning
- Beslut
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Jord- och skogsbruksministeriet har med stöd av 12 § lagen den 18 januari 1980 om djursjukdomar (55/80), sådant detta lagrum lyder i lag av den 21 augusti 1992 (809/92), och 9 § förordningen den 22 december 1989 om förrättningsarvoden till veterinärer (1269/89) beslutat:
Ändamål
1 §
Avsikten med detta beslut är att hindra spridning av patogener till människor och djur från avfall som härrör från djur, nedan animaliskt avfall.
Tillämpningsområde
2 §
Detta beslut tillämpas på insamling, transport, lagring, behandling och användning av animaliskt avfall som uppstått i Finland samt på tillsynen över dessa. Beslutet tillämpas inte på matavfall, på exkrementer av djur och inte heller på foderfisk som skaffats genom fiske med undantag av fisk som fångas på öppna havet för framställning av fiskmjöl.
Utöver vad som bestäms i detta beslut skall även iakttas vad som stadgas särskilt i avfallslagen (1072/93), fodermedelslagen (234/93) och hälsovårdslagen (469/65).
Definitioner
3 §
I detta beslut avses med
animaliskt avfall
1.1) kroppar av pälsdjur och
1.2) sådana för livsmedelsproduktionen avsedda djur- och fiskkroppar eller delar av djur eller fiskar eller andra produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda att direkt användas som livsmedel eller som inte kan användas som livsmedel, med animaliskt avfall avses dock inte matavfall, exkrementer av djur samt foderfisk som skaffats genom fiske,
animaliskt högriskavfall animaliskt avfall som misstänks medföra allvarliga hälsorisker för djur eller människor och som specificeras närmare i 4 §,
animaliskt lågriskavfall animaliskt avfall av annat slag än vad som avses i 4 §, vilket inte innebär allvarliga risker för överföring av smittsamma sjukdomar till djur eller människor,
obehandlat animaliskt avfall animaliskt högrisk- eller lågriskavfall, som inte har behandlats enligt 9 §,
producent av animaliskt avfall en fysisk eller juridisk person som utövar en verksamhet som ger upphov till animaliskt avfall,
anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall en i 16 § avsedd anläggning vid vilken animaliskt avfall undergår behandling eller bearbetning för att oskadliggöra patogener,
anläggning för bearbetning av animaliskt lågriskavfall en i 16 § avsedd anläggning vid vilken animaliskt lågriskavfall bearbetas till ingredienser som är avsedda att ingå i fodermedel eller framställs till fiskmjöl,
foder för sällskapsdjur för hundar, katter och andra sällskapsdjur avsett foder som framställts helt eller delvis av animaliskt lågriskavfall,
fabrik för foder för sällskapsdjur en i 17 § avsedd anläggning för framställning av foder för sällskapsdjur,
tekniska eller farmaceutiska produkter produkter som är framställda av animaliskt lågriskavfall exempelvis skinn och hudar och avsedda för annat ändamål än att konsumeras av människor eller djur, samt
inrättning en anläggning för bearbetning av animaliskt lågrisk- eller högriskavfall, en fabrik för framställning av fiskmjöl eller foder för sällskapsdjur eller en fabrik som använder animaliskt lågriskavfall vid framställning av tekniska eller farmaceutiska produkter.
Animaliskt högriskavfall
4 §
Som animaliskt högriskavfall enligt 3 § 2 punkten anses
nötkreatur, grisar, getter, får, hovdjur, fjäderfä inbegripet kläckeri avfall som utgör en fara för spridning av djursjukdomar och alla andra djur som hålls för livsmedelsproduktion och som har dött på gården eller i djurhållningsenheten men inte slaktats för att tjäna som livsmedel, däribland dödfödda och ofödda djur eller delar av nämnda djur,
djur och fiskar som myndigheterna med stöd av lagen om djursjukdomar bestämt att skall avlivas och förstöras,
blod eller annat animaliskt avfall som härrör från djur som i samband med den veterinära besiktning som företagits i samband med slakten uppvisat symtom eller tecken på sjukdomar som kan överföras till människor eller andra djur,
delar från ett djur som slaktats enligt kötthygienlagen (511/94) men utan att underkastas besiktning efter slakt (post mortem), med undantag av hudar, skinn, klövar, hovar, fjädrar, ull, horn, blod eller liknande produkter,
allt kött, fisk, akvakulturprodukter och livsmedel av animaliskt ursprung som är förskämt och sålunda utgör en hälsorisk för människor eller djur,
animaliskt avfall innehållande främmande substanser som kan innebära en hälsorisk för människor eller djur,
fisk och akvakulturprodukter vilka visar symtom eller tecken på sjukdomar som kan överföras till människor eller till fisk, samt
djur för livsmedelsproduktion som har dött under transport, med undantag av djur som nödslaktats av djurskyddsskäl.
Animaliskt lågriskavfall
5 §
Som animaliskt lågriskavfall enligt 3 § 3 punkten anses annat animaliskt avfall än sådant animaliskt avfall som i 3 § 2 punkten definierats som högriskavfall.
I 1 mom. avsett animaliskt lågriskavfall är bl.a. pälsdjurskroppar, ofarligt animaliskt avfall som inte godkänts i köttkontrollen, fiskavfall, fisk, som fångats i öppna havet för tillverkning av fiskmjöl, hudar, skinn, klövar, hovar, fjädrar, ull, horn, blod eller liknande produkter, som härrör från djur som godkänts i köttkontrollen.
Tillsynsmyndigheter
6 §
Tillsynen över att bestämmelserna i detta beslut iakttas leds av jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelning.
Tillsynsmyndigheter enligt detta beslut är i länet länsveterinären, i kommunen kommunalveterinären och i slakterier och på slaktplatser besiktningsveterinären.
Anmälningsskyldighet för producenter av animaliskt avfall
7 §
För att försäkra sig om det rätta sättet att behandla animaliskt avfall skall den som producerar det animaliska avfallet vid behov hos kommunal- eller besiktningsveterinären ta reda på om ett visst animaliskt avfall skall betraktas som högrisk- eller lågriskavfall.
Insamling, transport och lagring av animaliskt avfall
8 §
Vid insamling, transport och lagring av animaliskt avfall skall de krav som ställs i punkt 1 i bilagan till detta beslut uppfyllas.
Behandling av animaliskt högrisk- och lågriskavfall
9 §
Animaliskt högriskavfall skall behandlas i en anläggning för bearbetning av högriskavfall enligt 16 §. Det animaliska högriskavfallet skall upphettas i en sluten upphettningsanläggning så att temperaturen för de inre delarna av avfallet är minst 133 Co under 20 minuter och 3 bars tryck. Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelning kan bevilja tillstånd att avvika från nämnda behandling av animaliskt högriskavfall på så sätt att det animaliska högriskavfallet behandlas med de alternativa upphettningsmetoder som avses i EG-kommissionens beslut 92/562/EEG av den 17 november 1992. För att undantagstillstånd skall beviljas krävs bl.a. att de prov som dagligen under en månads tid tagits av slutprodukterna fyller kraven i bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets beslut om menliga ämnen och organismer i fodermedel (184/94).
Animaliskt lågriskavfall skall med undantag av pälsdjurskroppar behandlas
i en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall där det skall behandlas på samma sätt som animaliskt högriskavfall,
i en anläggning för bearbetning av animaliskt lågriskavfall enligt 16 §,
i en fabrik enligt 17 § som framställer foder för sällskapsdjur, eller
i en anläggning enligt 17 § som framställer tekniska eller farmaceutiska produkter.
Pälsdjurskroppar skall bearbetas i enlighet med punkt 2 i bilagan till detta beslut.
Bränning och nedgrävning av obehandlat animaliskt lågrisk- och högriskavfall
10 §
En producent av animaliskt avfall kan utan hinder av vad som bestäms i 9 § bränna eller gräva ned animaliskt högriskavfall på det sätt som bestäms i punkt 3 i bilagan till detta beslut, om det animaliska avfallet finns på en svårtillgänglig plats eller om det per gång uppstår en så liten mängd av avfallet i fråga, att transporten av det animaliska avfallet till en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall medför oskäliga transportkostnader.
Utan hinder av vad som bestäms i 9 § kan läns-, kommunal- eller besiktningsveterinären bestämma att animaliskt högriskavfall skall brännas eller grävas ned om
transport av det animaliska avfallet medför risk för sjukdomsspridning,
anläggningen för bearbetning av animaliskt högriskavfall inte kan förgöra patogenerna eller vid bearbetningen inte kan avlägsna skadliga främmande substanser, eller
en sjukdomsepidemi medför att kapaciteten i anläggningen för bearbetning av animaliskt högriskavfall överskrids.
De åtgärder som nämns i 2 mom. skall vidtas under tillsyn av den behöriga veterinären.
Animaliskt lågriskavfall får brännas, grävas ned eller komposteras på det sätt som bestäms i punkt 3 i bilagan till detta beslut, förutsatt att det inte medför hälsorisker för människor eller djur.
Användning av obehandlat animaliskt högrisk- och lågriskavfall till utfodring av djur
11 §
Obehandlat animaliskt högrisk- och lågriskavfall får inte användas till utfodring av djur i andra än de fall som avses i 2 mom. i denna paragraf och i 13 §.
Animaliskt lågriskavfall och i 4 § 1 och 4 punkten definierat animaliskt högriskavfall kan användas utan i 9 § avsedd behandling, när användningen inte medför hälsorisker för människor eller djur,
för utfodring av päls-, farm- och cirkusdjur samt utrotningshotade vilda rovfåglar och fjällrävar,
för utfodring av maskar och maggotar, och
för utfodring av hundar i kennlar.
12 §
Den som använder animaliskt avfall skall anmäla sådan användning som avses i 11 § 2 mom. till kommunalveterinären för registrering i den förteckning som nämns i 21 §. I anmälan skall ingå uppgifter om användningen av animaliskt avfall och om den som använder avfallet. Anmälan skall göras innan användningen inleds.
Om den användning som avses i anmälan förändras väsentligt eller upphör, skall detta omedelbart meddelas till kommunalveterinären.
Den som använder animaliskt avfall skall föra journal över de producenter av animaliskt avfall från vilka det animaliska avfall som används för utfodring av djuren härstammar. Bokföringen skall bevaras ett år.
13 §
Kött som innehåller mikrobläkemedel kan användas för utfodring av pälsdjur, förutsatt att den som använder det animaliska avfallet i fråga gör den i 12 § 1 mom. avsedda anmälan till kommunalveterinären. Användningen får inte medföra hälsorisker för människor eller djur.
14 §
Producenten av animaliskt avfall får för direkt utfodring av djur leverera obehandlat animaliskt lågriskavfall och i 11 § 2 mom. och 13 § definierat obehandlat animaliskt avfall till endast sådana användare av animaliskt avfall som införts i förteckningen enligt 12 § 1 mom.
Användningen av obehandlat animaliskt högrisk- och lågriskavfall för forskningsändamål
15 §
Utan hinder av vad som bestäms i 9 § får animaliskt högrisk- och lågriskavfall levereras för undersökning till anstalten för veterinärmedicin och livsmedel och till veterinärmedicinska högskolan.
Animaliskt lågriskavfall får levereras för laboratorieundersökningar eller användas för något annat vetenskapligt ändamål utan den behandling som bestäms i 9 §, om leveransen inte medför risk för spridning av patogener.
Länsveterinären kan utfärda tillstånd till att vid behov sända animaliskt högriskavfall för laboratorieundersökningar eller för att användas för något annat vetenskapligt ändamål.
Godkännande av anläggning för bearbetning av animaliskt högrisk- och lågriskavfall
16 §
En anläggning för bearbetning av animaliskt högrisk- och lågriskavfall får inte inleda sin verksamhet innan kommunalveterinären har godkänt den. Godkännandet görs på ansökan.
Villkoret för att anläggningen skall godkännas är att kommunalveterinären har konstaterat att anläggningen överensstämmer med de krav som ställs i detta beslut och i punkt 4 i bilagan till detta beslut.
Godkännande av fabrik som framställer foder för sällskapsdjur och av anläggning som framställer tekniska eller farmaceutiska produkter
17 §
En fabrik som framställer foder för sällskapsdjur och en anläggning som framställer tekniska eller farmaceutiska produkter får inte inleda sin verksamhet innan kommunalveterinären har godkänt den. Godkännandet görs på ansökan.
För att godkännas skall anläggningen ha behöriga lokaler och utrustning för hantering och lagring av animaliskt avfall samt för destruktion av oanvänt animaliskt avfall samt av avfall som uppstår vid framställningen och inte lämpar sig till foder.
18 §
En anläggning som avses i 17 § kan sända oanvänt animaliskt avfall och avfall som uppkommit vid framställningen för att bearbetas vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högrisk- eller lågriskavfall eller alternativt för att bli bränt eller nedgrävt i överensstämmelse med punkt 3 i bilagan till detta beslut.
Övervakning av anläggningarna och återkallande av anläggningarnas godkännande
19 §
Kommunalveterinären skall övervaka verksamheten i de anläggningar som finns inom hans tjänsteområde. Kommunalveterinären skall dessutom två gånger om året verkställa besiktningar vid anläggningarna i fråga. Över besiktningarna skall föras journal som skall bevaras minst två år.
Kommunalveterinären skall återkalla godkännandet av en anläggning för en viss tid eller helt och hållet, om någon av de väsentliga förutsättningarna för godkännandet inte längre föreligger och missförhållandena inte avhjälpts trots kommunalveterinärens uppmaning. Kommunalveterinären kan också återkalla godkännandet om anläggningens verksamhet medför allvarliga risker för människors eller djurs hälsa eller om anläggningen har upphört med verksamheten.
Övervakningsmyndighetens informationsplikt
20 §
Kommunalveterinären skall ofördröjligen informera länsveterinären, de kommunala myndigheter som enligt hälsovårdslagen sköter tillsynsuppgifterna och den i 38 § avfallslagen avsedda kommunala myndigheten om de beslut om godkännande och återkallande av godkännande som gäller anläggningar som avses i 16 och 17 §§. Om det är fråga om en anläggning som framställer foder, skall länsveterinären också vidarebefordra nämnda beslut till kontrollcentralen för växtproduktion för kännedom.
Kommunalveterinären skall dessutom omedelbart sända de i 12 § avsedda anmälningar om användare av animaliskt avfall som han mottagit till länsveterinären för kännedom.
Om detta beslut inte efterföljs vid insamling, transport, lagring, hantering eller användning av animaliskt avfall, skall kommunal- eller besiktningsveterinären meddela detta till länsveterinären och den kommunala myndigheten som avses i 38 § avfallslagen och, när det är fråga om en anläggning som framställer foder, till kontrollcentralen för växtproduktion, samt omedelbart vidta behövliga åtgärder för att bekämpa spridningen av djursjukdomar.
Register
21 §
Kommunalveterinären skall göra upp en förteckning över de anläggningar inom sitt tjänsteområde som han godkänt och över de användare av animaliskt avfall som avses i 12 §. Länsveterinären skall föra inom länet register över de godkända anläggningarna och över användarna av animaliskt avfall samt sända årligen registren till veterinär- och livsmedelsavdelningen för kännedom före den 31 januari.
Kostnader
22 §
På betalningen av kostnaderna för de åtgärder som detta beslut förutsätter tillämpas stadgandena i förordningen om förrättningsarvoden till veterinärer (1269/89).
Ändringssökande
23 §
I beslut som utfärdats med stöd av detta beslut får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd så som stadgas i 17 § förordningen om djursjukdomar (601/80) och 1 § lagen om landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd (1203/92).
Ikraftträdande
24 §
Detta beslut träder i kraft den 13 juli 1994.
Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.
Övergångsstadgande
25 §
När detta beslut träder i kraft skall anläggningar i drift ändras i motsvarighet till bestämmelserna i detta beslut före den 31 december 1994. Användarna av animaliskt avfall skall före den 1 september 1994 göra den anmälan som avses i 12 § 1 mom.
Kommunalveterinären skall, beträffande de anläggningar som avses i 1 mom., fatta beslut i ärenden som gäller godkännande enligt 16 och 17 §§ före den 31 december 1994. Godkännandet görs på ansökan.
De anläggningar som avses i detta beslut och som exporterar sina produkter till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall ändras i motsvarighet till bestämmelserna i detta beslut före den 13 juli 1994.
Bilaga I till EES-avtalet: rådets direktiv 90/667/EEG
Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga I till EES-avtalet: kommissionens beslut 92/562/EEG
Helsingfors den 7 juli 1994
Jord- och skogsbruksminister Mikko PesäläTf. yngre regeringssekreterare Maija Kaukonen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida | |
1. Krav vid insamling, transport och lagring av animaliskt avfall | 7 |
Transportmedel | 7 |
Transportdokument | 7 |
Transportbeteckningar | 7 |
Lagring | 8 |
2. Krav vid hantering av pälsdjurskroppar | 8 |
3. Krav vid bränning, nedgrävning och kompostering av animaliskt avfall | 8 |
Nedgrävning | 9 |
Bränning | 9 |
Kompostering | 9 |
4. Strukturella och funktionella krav för anläggningar för bearbetning av animaliskt högrisk- och lågriskavfall | 10 |
Villkor för godkännande av anläggning för bearbetning av animaliskt högrisk- och lågriskavfall | 10 |
Hygienkrav för verksamheten vid anläggningen | 11 |
1. KRAV VID INSAMLING, TRANSPORT OCH LAGRING AV ANIMALISKT AVFALL
Transportmedel
1.1
Transporten får inte medföra olägenhet eller fara för miljön och inte heller för människors eller djurs hälsa.
1.2
Animaliskt avfall skall insamlas och transporteras i ändamålsenliga, icke läckande och lätt rengörbara kärl, behållare och fordon eller i täta förpackningar.
Vid transport av pälsdjurskroppar skall man sörja för att kropparna inte faller av under transporten.
1.3
Kärlen och behållarna skall ha täta lock eller också skall de täckas så, att kärlen eller behållarna inte flödar över.
Pälsdjurskroppar skall täckas på lämpligt sätt.
1.4
Kärlen, behållarna, fordonen och presenningarna skall rengöras och desinficeras varje gång efter användningen och de skall hållas i gott skick.
Förpackningarna skall förstöras på lämpligt sätt, exempelvis genom bränning.
1.5
Transport av djur i samma transportfordon är förbjudet.
Transportdokument
1.6
Med annat animaliskt avfall, frånsett pälsdjurskroppar, skall följa en fraktsedel varav framgår arten av avfallet, avfallets ursprung, mängd och mottagare samt förarens namn och adress.
1.7
Läns- eller kommunalveterinären skall när som helst kunna granska fraktsedlarna, som skall bevaras minst 3 år.
1.8
Ägaren till en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall eller hans representant skall till kommunalveterinären omedelbart anmäla ett avvikande parti som levererats till anläggningen. Exempel på detta kan vara ett parti som innehåller många kadaver från samma gård eller ett parti som är större än vanligt.
Transportbeteckningar
1.9
De kärl, behållare eller förpackningar i vilka animaliskt avfall transporteras, frånsett pälsdjurskroppar, skall förses med påskriften ''EJ AVSETT SOM LIVSMEDEL'' eller med annan påskrift varav användningsändamålet framgår samt med en etikett varav framgår benämningen på och arten av det animaliska avfallet samt det animaliska avfallets ursprung.
1.1
Påskrifterna skall göras med minst 2 cm höga bokstäver.
1.11
Kommunalveterinären eller besiktningsveterinären skall vid behov försegla lasten.
Om det anmälningsförfarande som förutsätts för yrkesmässig insamling och transport av avfall, i detta fall animaliskt avfall, stadgas i 49 § avfallslagen (1072/93).Lagring
1.12
Animaliskt avfall skall lagras och bearbetas hygieniskt och lagringen får inte medföra hälsorisker för bosättningen i omgivningen eller fara för människors eller djurs hälsa.
1.13
I lagren för animaliskt avfall skall finnas ändamålsenliga lokaler och utrustning för lagring och bearbetning av animaliskt avfall. Kärlen och behållarna skall vara täta och lätta att hålla rena.
1.14
Animaliskt avfall skall hållas avskilt från annat foderråmaterial så, att spridning av djursjukdomar förhindras.
1.15
Ett lager skall ha tät grund och vara täckt och skyddat så att rävar, råttor, måsar eller andra djur inte kommer åt att äta avfallet.
Avflödet av vätskor skall på ett ändamålsenligt sätt hindras från att rinna ut i miljön.
2. KRAV VID HANTERING AV PÄLSDJURSKROPPAR
2.1
Kroppar av pälsdjur får föras till en avstjälpningsplats, förutsatt att kommunens miljömyndigheter tillåter det, komposteras, brännas eller grävas ned i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, om något annat inte bestäms om saken annanstans, eller upphettas för utfodring av pälsdjur.
2.2
I en anläggning som framställer foder för pälsdjur och i foderkök för pälsdjur samt i s.k. destruktionsanläggningar för pälsdjurskroppar skall finnas lokaler och utrustning som är lämpliga för bearbetning och lagring av animaliskt avfall och för destruktion av oanvänt avfall och avfall som uppkommer under tillverkningsprocessen och inte kan användas i pälsdjursfoder.
2.3
En anläggning som framställer foder för pälsdjur samt ett foderkök för pälsdjur, som framställer foder innehållande annat animaliskt avfall än pälsdjurskroppar enligt 2 mom. 11 § i detta beslut, skall innan framställningen inleds till kommunalveterinären göra den anmälan som avses i 12 § i detta beslut.
3. KRAV VID BRÄNNING, NEDGRÄVNING OCH KOMPOSTERING AV ANIMALISKT AVFALL
3.1
Den som producerar animaliskt avfall skall sörja för att det animaliska avfallet hanteras så att bränningen, nedgrävningen och komposteringen av avfallet inte medför fara eller olägenhet för miljön eller grundvattnet eller för människors eller djurs hälsa.
Nedgrävning
3.2
Animaliskt avfall får inte grävas ned på ett grundvattenområde, skyddsområde för vattentag eller närmare än 250 m från en brunn eller på en sluttning som sluttar mot ett vattendrag. Marken på den plats där det animaliska avfallet grävs ned skall vara tillräckligt tät för att hindra att avflödet av vätskor rinner ut i omgivningen och vattendragen.
3.3
Animaliskt avfall får inte grävas ned på ett område som skall plöjas eller schaktas under den närmaste framtiden.
3.4
Animaliskt avfall måste grävas ned tillräckligt djupt och ofördröjligen täckas så att rävar, råttor eller andra djur inte kommer åt att äta det. Djur under 40 kg skall täckas med ett lager som är minst 0,5 m tjockt och djur över 40 kg med ett lager som är minst 1 m tjockt.
3.5
För att förgöra patogener skall det animaliska avfallet vid nedgrävning vid behov kalkas eller övergjutas med desinfektionsmedel, som en veterinär godkänt.
3.6
Animaliskt avfall får inte grävas ned inlagt i plastsäckar eller i någon annan förpackning som inte förmultnar.Bränning
3.7
Då animaliskt avfall bränns på öppen eld skall bränningen vara jämn och fullständig, vilket man kan säkerställa genom att använda tillräckligt torrt bränsle som tände och rikligt med tändvätska samt genom att vid behov använda mer bränsle under bränningen.
Om det tillståndsförfarande som krävs för sådan bränning av avfall, i detta fall animaliskt avfall, som sker i anläggning stadgas i 42 § avfallslagen (1072/93).
Kompostering
3.8
Endast animaliskt lågriskavfall får komposteras.
3.9
Komposteringen får inte föranleda omgivningens bosättning luktolägenheter eller något annat men för hälsan och inte heller fördärva markens eller hushållsvattnets hygieniska kvalitet.
3.1
Avflödet från vätskor skall på ett lämpligt sätt hindras från att rinna ut i omgivningen.
3.11
Komposten och dess placering skall vara sådan, att måsar, rävar, råttor eller andra skadedjur inte kommer åt komposten.
Om det tillståndsförfarande som krävs för sådan kompostering av avfall, i detta fall animaliskt avfall, som sker i anläggning stadgas i 42 § avfallslagen (1072/93).
Utom bestämmelserna i denna bilaga som gäller bränning, nedgrävning och kompostering av animaliskt avfall skall även iakttas vad som stadgas om saken i hälsovårdslagen (469/65), luftvårdslagen (67/82), lagen om djursjukdomar (55/80), vattenlagen (264/61) och avfallslagen (1072/93) samt i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/20).
4. STRUKTURELLA OCH FUNKTIONELLA KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR FÖR BEARBETNING AV ANIMALISKT HÖGRISKOCH LÅGRISKAVFALL
Villkor för godkännande av anläggning för bearbetning av animaliskt högrisk- och lågriskavfall, nedan bearbetningsanläggning
Lokalerna och anläggningarna skall uppfylla minst följande krav:
4.1
Bearbetningsanläggningen skall på ett ändamålsenligt sätt vara åtskild från de övriga fastigheterna, exempelvis ett slakteri, och från allmän väg.
Bearbetningsanläggningen för animaliskt högriskavfall får inte vara belägen på samma tomt som ett slakteri.
Bearbetningsanläggningen får inte vara belägen på en gård eller i omedelbar närhet av en gård som håller sig med djur.
4.2
Lokalerna i en bearbetningsanläggning för animaliskt lågriskavfall i anslutning till ett slakteri måste vara helt åtskilda från slakteriets lokaler så att det inte finns genomgångsmöjligheter mellan anläggningarna.
4.3
Trafiken på bearbetningsanläggningarnas gårdsområde skall ordnas så att det inte finns risk för spridning av djursjukdomar.
4.4
I bearbetningsanläggningen skall finnas
4.4.1 lokaler, där obearbetat animaliskt avfall lagras och bearbetas ( oren avdelning ) och
4.4.2 lokaler, där behandlat animaliskt avfall bearbetas vidare och lagras ( ren avdelning ).
Mellan den rena och den orena avdelningen får inte finnas någon förbindelseväg.
4.5
Den orena avdelningen måste för mottagning av animaliskt avfall ha en täckt plats som är lätt att rengöra och desinficera.
4.6
I den orena avdelningen vid anläggningen för bearbetning av animaliskt högriskavfall skall vid behov finnas rum och utrustning för avhudning eller avlägsnande av päls och ett laggerrum för hudar.
4.7
Bearbetningsanläggningen måste ha tillräcklig kapacitet och produktion av hett vatten och ånga för bearbetning av animaliskt avfall.
4.8
Bearbetningsanläggningens konstruktioner och utrustning skall vara lätta att hålla rena och desinficera.
4.9
Inom bearbetningsanläggningen måste för bortledning av avloppsvatten finnas ett system som fyller hygieniska krav.
Golven i bearbetningsanläggningen skall vara lutade så att avfallsvattnet rinner mot golvbrunnar som är försedda med galler och stanklås.
Avfallsvattnet från den orena avdelningen måste hindras från att rinna till den rena avdelningen.
4.1
Den orena avdelningen måste vid behov innehålla utrustning för finfördelning av det animaliska avfallet och utrustning för inmatning av det krossade animaliska avfallet i bearbetningsenheten.
Animaliskt högriskavfall måste före bearbetningen finfördelas till bitar som är högst 50 mm.
4.11
När värmebehandling krävs, måste det animaliska avfallet bearbetas i en sluten bearbetningsapparatur som skall innefatta
4.1.1 registrerande mätutrustning för att kontrollera temperaturen och, om så krävs, trycket vid kritiska punkter och
4.1.2. ett fullgott säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig värmebehandling.
4.12
Bearbetningsanläggningen måste ha tillräcklig utrustning för rengöring och desinfektion av transportmedel, vid transporten använda behållare, mottagningskärl och presenningar samt av mottagnings- och bearbetningsutrymmen.
4.13
I bearbetningsanläggningen måste tillräcklig utrustning finnas tillgänglig för att hjulen på de fordon som transporterar animaliskt högriskavfall eller på fordon som flyttas från den orena avdelningen av en bearbetningsanläggning skall kunna desinficeras omedelbart före avfärden.
4.14
Bearbetningsanläggningen måste ha tillräckligt med tvättställ samt ändamålsenliga omklädningsrum, tvättrum och toaletter för personalen.
4.15
Obehöriga personer och djur får inte ges tillträde till anläggningen.
Hygienkrav för verksamheten vid anläggningen
4.16
Animaliskt avfall måste lagras på ett hygieniskt sätt före bearbetningen och bearbetas så fort som möjligt efter ankomsten.
4.17
Transportmedlet samt vid transporten använda kärl, behållare och presenningar samt mottagnings- och bearbetningsutrymmena skall rengöras, tvättas och desinficeras varje gång efter användningen.
Under transporten använda presenningar och omslag som inte kan tvättas skall förgöras på lämpligt sätt, exempelvis brännas.
4.18
Hudar måste saltas med natriumklorid.
4.19
Bearbetningsanläggningens konstruktioner, maskiner och utrustning måste hållas i gott skick och rengöras och desinficeras regelbundet.
4.2
Avfallsvattnet från den orena avdelningen måste behandlas för att säkerställa att inga patogener finns kvar.
4.21
Mätutrustningen skall kalibreras med regelbundna mellanrum och mätresultaten uppbevaras minst 3 år.
4.22
Personer som arbetar i den orena avdelningen måste innan de beträder den rena avdelningen byta arbetskläder och fotbeklädnad eller desinficera den senare.
Apparater, utrustning och kärl får inte föras från den orena till den rena avdelningen.
4.23
Slutprodukterna måste uppfylla kraven i bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets beslut om menliga ämnen och organismer i fodermedel (184/94).
Slutprodukterna måste hanteras och lagras vid bearbetningsanläggningen på ett sådant sätt att förnyad smitta förhindras.
4.24
Förebyggande åtgärder mot måsar samt flugor, gnagare och andra skadedjur måste vidtas.