626/1994

Detta beslut gäller anläggningar vid vilka kommunalt avfall förbränns.

Beslutets 4 § mom. 1 och 2 mom., 5 §, 6 § och 12 § 2 mom. tillämpas inte på sådan ny anläggning i vilken mindre än 30 % av den energi som per kalendermånad tillförs förbränningsugnen härstammar från bränsle förädlat av kommunalt avfall i det fall att anläggningen är särskilt konstruerad för att förbränna sådant bränsle och annat avfall inte förbränns samtidigt i anläggningen.

I detta beslut avses med:

Nya anläggningar som bränner kommunalt avfall skall konstrueras, utrustas och drivas på sådant sätt att utsläppen till luften inte i betydande grad ökar halterna av luftföroreningar. Rökgaserna skall avledas till luften via en skorsten. Miljötillståndsmyndigheten skall säkerställa att skorstenens höjd bestäms så att människors hälsa och miljön inte förorsakas fara.

I nya anläggningar skall utsläppen av de ämnen som nämns i 5 § mätas kontinuerligt och i befintliga anläggningar utsläppen av de ämnen som nämns i 8 §. Utsläppen av andra ämnen kan mätas periodiskt. Kontinuerligt skall också mätas i 10 § 1 mom. avsedda temperaturen och syrehalten.

Miljötillståndsmyndigheten skall på förhand godkänna provtagnings- eller mätpunkternas lägen.

Miljötillståndsmyndigheten skall fastställa ett mätprogram för kontroll av de i 6, 7 och 9 § angivna gränsvärdena. Periodiska mätningar skall utföras när utsläppen av de mätta ämnena är representativa för normal drift.

Nya anläggningars utsläpp av ämnen som skall mätas kontinuerligt får uppgå till högst följande värden, angivna per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas:

Dessutom skall minst 90 procent av de kolmonoxidmätningar som utförs under någon 24-timmarsperiod ge ett värde som ligger under 150 milligram (mg) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas.

Rökgasens vattenhalt skall mätas kontiuerligt om inte rökgasen torkas före mätningen av utsläppen.

Nya anläggningars utsläpp av ämnen som skall mätas periodiskt får uppgå till högst följande värden, angivna per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas:

Utsläppen av dibenzodioxin- och dibenzofuranföreningar får uppgå till högst 1,0 nanogram (ng) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas. Det eftersträvade värdet är dock 0,1 nanogram (ng) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas.

När mätningarna utförs i enlighet med det av miljötillståndsmyndigheten fastställda mätprogrammet och varje mätserie ger lägre värden än maximiutsläppen i 1 och 2 mom. anses anäggningen uppfylla kraven i 1 och 2 mom.

Om inte annat bestäms får utsläppen från i 1 § 2 mom. avsedda pannor med en bränsleeffekt under 50 megawatt (MW) vid periodisk mätning uppgå till högst följande värden, angivna per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas:

När mätningarna utförs i enlighet med det av miljötillståndsmyndigheten fastställda mätprogrammet och varje mätserie ger lägre värden än maximiutsläppen i 1 mom. anses anläggnigen uppfylla kraven i 1 mom.

Befintliga anläggningars utsläpp av ämnen som skall mätas kontinuerligt får uppgå till högst följande värden, angivna per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas:

Partikel- och klorväteutsläppens rullande medelvärde under sju dygn får inte överstiga gränsvärdena i 1 mom. Partikel- och klorväteutsläppens dygnsmedelvärde får överstiga gränsvärdena med högst 30 procent.

Kolmonoxidutsläppets medelvärde under en timme får inte överstiga gränsvärdet. Dessutom skall minst 90 % av de kolmonoxidmätningar som utförs under någon 24-timmarsperiod ge ett värde som ligger under 150 milligram (mg) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas.

Befintliga anläggningars utsläpp av ämnen som skall mätas periodiskt får uppgå till högst följande värden, angivna per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas:

Utsläppen av dibenzodioxin- och dibenzofuranföreningar får uppgå till högst 1,0 nanogram (ng) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas.

När mätningarna utförs i enlighet med det av miljötillståndsmyndigheten fastställda mätprogrammet och varje mätserie ger lägre värden än maximiutsläppen i 1 och 2 mom. anses anläggningen uppfylla kraven i 1 och 2 mom.

Efter den sista lufttillsatsen av förbränningsluft skall rökgasens temperatur under åtminstone två sekunder vara minst 850 °C och syrehalten minst 6 volymprocent.

I nya anläggningar skall rökgasernas uppehållstid och förbränningstemperaturen kontrolleras åtminstone en gång i samband med att den tas i drift och vid de mest ogynnsamma förhållanden som kan förutses för anläggningen.

Nya anläggningar som bränner kommunalt avfall skall vara utrustade med stödbrännare. Dessa brännare skall automatiskt träda i funktion när rökgasernas temperatur sjunker under 850 °C. De skall användas under start- och stopperioderna för att säkerställa att rökgasernas minimitemperatur upprätthålls under dessa perioder och så länge brännbart avfall finns i förbränningskammaren.

Om mätningarna visar att de gränsvärden som fastställts i detta beslut har överskridits skall verksamhetsidkaren så snart som möjligt underrätta tillsynsmyndigheten härom. Tillsynsmyndigheten skall sörja för att gränsvärdena uppnås eller annars skall driften vid anläggningen stoppas.

Maximiutsläppena i 5, 6, 8 och 9 § får kortvarigt överskridas om fel uppstår i anläggningens avskiljnings- eller reningsutrustning. Inte heller i detta fall får partikelutsläppen överskrida 600 milligram (mg) per normalkubikmeter [m ³ (n)] torr rökgas. De för kolmonoxid fastställda gränsvärdena får inte överskridas.

Om fel uppstår i avskiljnings- eller reningsutrustningen skall förbränningen av kommunalt avfall vid anläggningen begränsas i mån av möjlighet. Förbränningen av kommunalt avfall skall stoppas så snart det är praktiskt möjligt, i nya anläggningar dock senast 8 timmar och i befintliga anläggningar senast 16 timmar efter att felet inträffade. Om ett fel består på avskiljnings- eller reningsutrustningen får avfall förbrännas i högst 96 timmar om året i nya och i högst 200 timmar om året i befintliga anläggningar.

När utsläppen beräknas skall hänsyn tas bara till mätningar utförda under tider då anläggningen varit i drift, inklusive start- och stopptider.

När utsläppen beräknas skall rökgasernas syrehalt normaliseras till 11 procent.

Utsläppen av olika dibenzodioxin- och dibenzofuranföreningar beräknas som summan av de tal vilka erhålls när man multiplicerar utsläppet av respektive förening med den i bilaga 1 angivna giftighetskoefficienten.

Mätdata skall registreras, behandlas och presenteras på sådant sätt att det kan säkerställas att bestämmelserna i detta beslut efterlevs.

Den tillståndsgivande myndigheten skall i miljötillståndet för anläggningen bestämma om anmälning av utsläppsdata. Tillsynsmyndigheten skall hålla mätdata offentligt tillgängliga.

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 1994.

Utsläppen från befintliga anläggningar får dock överskrida maximiutsläppen ända till den 1 december 1995.

Befintliga anläggningar skall uppfylla de krav i detta beslut som gäller nya anläggningar från den 1 januari 2007.