564/1994

De yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/94) är barnskötare, fotvårdare, hjälpskötare, konditionsskötare, medikalvakt-mästare-ambulansförare, mentalvårdare, närvårdare, ortopedtekniker, primärskötare, psykoterapeut, sinnessjuk vårdare, tandskötare, utbildad kiropraktor, utbildad massör, utbildad naprapat, utbildad osteopat, sjukhuscellbiolog, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist och sjukhusmikrobiolog.

Med utbildning som leder till yrket som utbildad massör avses massörsutbildning som ges vid en läroanstalt som hör till utbildningsstyrelsens verksamhetsområde eller av rättsskyddscentralen för hälsovården godkänd annan motsvarande utbildning.

Med utbildning som leder till psykoterapeutyrket avses av rättsskyddscentralen för hälsovården godkänd

Med utbildning som leder till yrket som utbildad kiropraktor, utbildad naprapat, utbildad osteopat, sjukhuscellbiolog, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist eller sjukhusmikrobiolog avses av rättsskyddscentralen för hälsovården godkänt minst fyraårig enhetlig utbildning.

En medicine studerande som genomfört minst de allmänna studier och studieperioder inom ämnesstudierna som avses i förordningen om medicinska examina (762/75) och som hör till de fyra första studieåren samt kliniska studier och praktiska övningar inom den specialitet som motsvarar den inom vilken han skall vara verksam får tillfälligt vara verksam i läkaruppgifter vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92) eller vid en verksamhetsenhet inom socialvården enligt 24 § socialvårdslagen (710/82) under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva läkaryrket.

En odontologie studerande som genomfört minst de allmänna studier och studieperioder inom ämnesstudierna som avses i förordningen om odontologiska examina (290/76) och som hör till de fyra första studieåren får tillfälligt vara verksam i tandläkaruppgifter vid en verksamhetsenhet enligt 1 mom. under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket.

Den som studerar medicin eller odontologi utomlands har sådan rätt som nämns i 1 eller 2 mom. efter att ha genomfört minst de studier som hör till de fyra första studieåren inom läkar- eller tandläkarutbildningen samt av rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt föreskrivna övriga studier och praktiska övningar.

Den som i Finland studerar till provisor eller farmaceut eller som i utlandet studerar för ett motsvarande yrke och som efter att ha genomfört de allmänna studierna och ämnesstudierna fullgör den praktik som hör till studierna eller som efter fullgjord praktik tjänstgör vid ett apotek, ett sjukhusapotek eller en läkemedelscentral, får tillfälligt vara verksam i farmaceutuppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesulbildad person som svarar för praktiken och har rätt att självständigt utöva yrket.

Den som i Finland studerar för ifrågavarande yrke eller den som i utlandet studerar för ett motsvarande yrke och som på grundval av genomförda studier, praktisk erfarenhet eller andra omständigheter har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften kan tillfälligt vara verksam i någon annan än en i denna paragraf nämnd legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter vid en verksamhetsenhet enligt 1 mom. under ledning och tillsyn av en sådan legitimerad yrkesulbildad person.

Av en finsk medborgare eller medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska sam arbetsområdet (EES) som avses i 4 § 1 mom. och 5 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som i en stat utanför EES har genomgått den utbildning som avses i nämnda lagrum krävs för erhållande av rätt att utöva yrke enligt nämnda lagrum, om inte något annat följer av 9 § 3 mom. eller 10 § 1 mom., att han har genomfört de tilläggsstudier som rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt bestämmer särskilt samt genomgått förhör för utredande av yrkesskickligheten så att hans kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland.

En finsk medborgare eller medborgare i någon annan stat inom EES som avses i 9 § 2 mom. lagen om yrkesulbildade personer inom hälso- och sjukvården och som inte i någon stat inom EES har beviljats rätt att självständigt vara verksam som allmänläkare enligt nämnda lagrum skall, för att ha rätt att självständigt såsom legitimerad yrkesutbildad person vara verksam som allmänläkare i Finland, genomgå särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare enligt 4 § 2 mom. i nämnda lag.

För att ha rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person i Finland skall en legitimerad tandläkare som avses i 4 § 1 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården för fullgörande av praktisk tjänstgöring enligt 4 § 3 mom. i nämnda lag vara verksam i tandläkaruppgifter i sex månader under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket.

Av särskilda skäl kan tjänstgöringen enligt 1 mom. enligt rättsskyddscentralens för hälsovården prövning även ersättas med tjänstgöring som fullgjorts före grundexamen.

Vad som stadgas i denna paragraf stadgas om praktisk tjänstgöring tillämpas även på en finsk medborgare eller medborgare i någon annan stat inom EES som avses i 9 § 2 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som inte i någon stat inom EES har beviljats rätt att självständigt utöva landläkaryrket enligt nämnda lagrum.

Av en finsk medborgare eller medborgarei någon annan stat inom EES som avses i 6 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som i någon annan stat inom EES än Finland eller i en stat utanför EES har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens enligt nämnda lagrum krävs för att han skall kunna vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens att han har genomfört de tilläggsstudier som rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt bestämmer särskilt samt genomgått förhör för utredande av yrkesskickligheten så att hans kompetens motsvarar sådan specialistkompetens som kan uppnås i Finland.

I Finland kan en specialist vara verksam inom en specialitet som motsvarar ett utbildningsprogram enligt förordningen om specialläkarexamen (691/85).

I Finland kan en specialtandläkare vara verksam inom en specialitet som motsvarar ett utbildningsprogram enligt förordningen om specialtandläkarexamen (629/84).

När den utbildning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som ett examensbevis eller annat utbildningsbevis som skall ges samma innebörd enligt 11 § 1 och 2 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården avser och den praktik som därutöver krävs är minst ett år kortare än den utbildning och praktik som krävs i Finland, får rättsskyddscentralen för hälsovården av den sökande dessutom kräva att han har utövat yrket i fråga i någon stat inom EES. Längre än fyra års yrkeserfarenhet får rättsskyddscentralen för hälsovården inte kräva. Den tid som krävs får dock inte vara mer än dubbelt så lång som den utbildningstid som fattas, när denna gäller högre utbildning efter utbildning på ungdomsstudiet, och inte längre än den utbildningstid som fattas, när denna gäller yrkespraktik. När detta stadgande tillämpas skall den yrkeserfarenhet som avses i 2 mom. beaktas.

Om utbildningen har givits i en sådan stat inom EES som inte reglerar utövningen av ett yrke enligt 1 mom., får rättsskyddscentralen för hälsovården kräva att personen i fråga har utövat yrket enligt 1 mom. på heltid under två år under de senaste tio åren.

En sökande som i en stat utanför EES har genomgått en utbildning som godkänns av någon annan stat inom EES har även rätt att utöva ett yrke enligt 1 mom., förutsatt att han har utövat yrket enligt 1 mom. under tre år i en stat inom EES som godkänner utbildningen.

När det gäller en sådan medborgare i en stat inom EES vars examensbevis eller andra utbildningsbevis som skall ges samma innebörd inte uppfyller samtliga minimikrav för barnmorske- eller sjukskötarutbildningen, skall som tillräckligt bevis godtas de examensbevis och andra utbildningsbevis som skall ges samma innebörd för barnmorskor eller sjukskötare som avses i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbelsområdet och som utfärdats i en stal inom EES tillsammans med ett intyg som visar att dessa medborgare faktiskt och lovligen utövat barnmorske- eller sjukskötarverksamhet i minst tre år under en femårsperiod före dagen för utfärdandet av intyget.

När den utbildning som i Finland krävs för utövning av ett yrke enligt 9 § 1 mom. väsentligt avviker från den utbildning som framgår av ett examensbevis eller annat utbildningsbevis som skall ges samma innebörd enligt 11 § 1 och 2 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller när innehållet i yrkesaktiviteterna uppvisar väsentliga olikheter kan rättsskyddscentralen för hälsovården dessutom kräva att innehavaren av beviset slutför en anpassningstid som inte överstiger tre år eller genomgår ett lämplighetsprov. Sökanden har rätt att välja mellan en anpassningstid och ett lämplighetsprov.

Anpassningstid eller lämplighetsprov får inte krävas om yrkeserfarenhet enligt 9 § 1 mom. krävs av sökanden.

Under anpassningstiden skall sökanden utöva yrket enligt 9 § 1 mom. under handledning och tillsyn. Anpassningstiden kan även innefatta fortbildning.

I det beslut som rättsskyddscentralen för hälsovården meddelar sökanden fastställs anpassningstidens längd och de uppgifter i vilka anpassningstiden kan slutföras och den kompetens som krävs av den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som övervakar verksamheten.

Att sökanden har sådan förmåga och skicklighet som utövningen av ett yrke enligt 9 § 1 mom. förutsätter skall visas genom ett intyg som arbetsgivaren eller den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som övervakar verksamheten har utfärdat.

Med lämplighetsprovet skall utredas om sökanden har de kunskaper som krävs i ett yrke enligt 9 § 1 mom. och genom det skall sökandens förmåga att utöva yrket bedömas. I det beslut som rättsskyddscentralen för hälsovården meddelar sökanden fastställs provets huvudsakliga innehåll och vem som skall verkställa provet.

För fastställande av provets innehåll uppgörs en förteckning över de ämnen som ingår i den utbildning som i Finland krävs för yrket i fråga men som inte har ingått i den utbildning sökanden har genomgått. Provet skall omfatta de ämnen i förteckningen som anses väsentligt viktiga för utövningen av yrket i fråga.

Meddelande om temporär utövning av läkar-, tandläkar-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket enligt 12 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skall skriftligen lämnas till rättsskyddscentralen för hälsovården. Till meddelandet skall fogas ett intyg över att personen i fråga lagenligt utövar nämnda yrke i den stat inom EES där han har sin tjänstgöringsplats samt utbildnings- eller examensbevis eller annat kompetensbevis som krävs för utövning av nämnda yrke. De handlingar som företes får inte vara äldre än 12 månader. Av meddelandet skall framgå arten av de temporära tjänster som tillhandahålls, den tid under vilken de kommer att tillhandahållas och platsen där detta kommer att ske samt personens medborgarskap. Om tjänster i brådskande fall har tillhandahållits innan meddelandet lämnats, skall också orsaken till detta framgå av meddelandet.

Av en medborgare i en stat utanför EES som avses i 13 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har genomgått en i lagens 4-6 §§ nämnd utbildning i utlandet krävs för erhållande av tillstånd att utöva yrket i uppgifter som avses i lagens 4-6 §§ eller av rätt att utöva yrket såsom legitimerad yrkesutbildad person att han har fullgjort den tjänstgöring, genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör för utredande av yrkesskickligheten som rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt föreskriver så att hans kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland samt att han visat att han har tillräckliga språkkunskaper. När språkkunskaperna konstateras skall sådana språkkunskaper anses vara tillräckliga som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ifrågavarande tillstånd eller rätt att utöva yrket förutsätter.

I en anmälan enligt 20 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skall anges den yrkesutbildade personens personuppgifter, tjänstgöringsplats och uppgift om bostad, arten av det yrke som utövas självständigt samt tidpunkten då yrkesutövningen inleds. En anmälan till rättsskyddscentralen för hälsovården skall göras också när verksamheten upphör.

En legitimerad optiker får inte självständigt ordinera glasögon

Kontaktlinser får, med de begränsningar som nämns i 1 mom., ordineras och provas ut av en legitimerad optiker som har genomgått sådan tilläggsutbildning som denna kompetens förutsätter. En legitimerad optiker skall därtill försäkra sig om att hinder för användning av kontaktlinser inte finns.

Vad som i 2 mom. stadgas om kontaktlinser tillämpas även på andra optiska hjälpmedel som är jämförbara med glasögon och avsedda att förbättra synförmågan hos personer med dålig syn.

En legitimerad tandtekniker får utföra av tandläkare beställda tandtekniska arbeten samt tekniska reparationer på löstagbara tandproteser.

Med specialtandlekniker avses den som i fem år varit verksam som legitimerad tandtekniker och genomgått den utbildning som denna specialkompetens förutsätter.

En specialtandtekniker får självständigt tillverka och anpassa lösa helproteser för dem som använder dem. En specialtandtekniker får dock inte självständigt tillverka och anpassa proteser

Till den delegation som nämns i 41 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kallar statsrådet högst 12 medlemmar samt en personlig suppleant för var och en. Statsrådet utser bland medlemmarna en ordförande och en vice ordförande. Medlemmarna skall företräda hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och undervisningsmyndigheterna, de medicinska och odontologiska fakulteterna samt andra högskolor och läroanstalter som svarar för utbildningen av yrkesutbildade personer inom hälso och sjukvården.

Om en medlem eller en suppleant avgår eller avlider under pågående mandatperiod, kallar social- och hälsovårdsministeriet en ny medlem eller suppleant i hans ställe för den återstående mandatperioden.

Delegationen kan tillsätta sektioner för beredningen av ärendena och den skall fastställa sektionernas uppgifter.

Delegationen skall höra fackorganisationerna för yrkesulbildade personer inom hälso- och sjukvården samt arbetsgivarintressen och övriga sakkunniga.

Utöver vad som stadgas i 41 § lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skall delegationen

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.

Det i 5 § avsedda kravet på särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare tillämpas dock från och med den 1 januari 1995. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.