559/1994

Syftet med denna lag är att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster

I denna lag avses med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

En legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen. Också andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan verka i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Detta hindrar dock inte, om inte något annat stadgas i lag eller i en förordning som givits med stöd av en lag, att en legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning enligt sin utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet utför varandras uppgifter, om det är motiverat med tanke på arbetsarrangemangen och producerandet av hälsovårdstjänster.

Utan hinder av 2 mom. kan även den som studerar för ifrågavarande yrke vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter så som närmare stadgas genom förordning. På en sådan studerande tillämpas därvid i tillämpliga delar vad som nedan i denna lag stadgas om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Rättsskyddscentralen för hälsovården inför yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen varom stadgas i lagen och förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården (1074/92 och 1121/92).

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en grundutbildning som leder till ifrågavarande yrke eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som har godkänts av rättsskyddscentralen för hälsovården, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att under någon annans ledning och tillsyn utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

En i 1 mom. avsedd legitimerad läkare som i Finland har genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller motsvarande utbildning som stadgas genom förordning, eller som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare.

En i 1 mom. avsedd legitimerad tandläkare som har fullgjort sådan praktisk tjänstgöring som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt och som stadgas genom förordning har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person.

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som leder till ifrågavarande yrke eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva provisorsyrket, psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, sjukskötar-, barnmorske-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, tandhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

Legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens är en finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i någon annan stat inom EES har genomgått sådan utbildning som ger annan specialistkompetens än den som nämns i 9 § 3 mom. eller som i en stat utanför EES har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens, som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått sådan utbildning som leder till ifrågavarande yrke eller motsvarande utbildning, eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i en stat utanför har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, har rätt att då han arbetar använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om andra nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland stadgas dessutom särskilt.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som har avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att under någon annans ledning och tillsyn utöva läkar- eller tandläkaryrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES, vilken motsvarar särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller utbildning för tandläkare, i denna stat har tilldelats ett i EES-avtalet avsett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt vara verksam i Finland som allmänläkare eller tandläkare, har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare eller tandläkare.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat som hör till EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats ett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av motsvarande rätt att vara verksam som specialist eller specialtandläkare har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person vara verksam i Finland som specialist eller specialtandläkare inom de specialiteter som nämns i EES-avtalet om EES och gäller i Finland.

Om den rätt som ett utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis enligt 2 och 3 mom. ger att utöva ett yrke beslutar rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 eller 4 mom. skall meddelas inom tre månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats ett i EES-avtalet avsett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 mom. skall meddelas inom tre månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av någon annan stat inom EES-avtalet godkänt, i EES-avtalet avsett sådant examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva ifrågavarande yrke, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, tandhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av någon annan stat inom EES godkänt, i avtalet om EES avsett sådant examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva ifrågavarande yrke har rätt att då han arbetar i Finland använda en i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Om den rätt som ett examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, ger att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården beslutar rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan.

Utöver vad som stadgas i 1 och 2 mom. förutsätts dessutom att sökanden har en sådan yrkeserfarenhet, har slutfört en sådan anpassningstid eller har genomgått ett sådant lämplighetsprov som rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt föreskriver eller bestämmer. För lämplighetsprovet uppbärs avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92). Om yrkeserfarenhet, anpassningstid och lämplighetsprov stadgas närmare genom förordning.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 och 2 mom. skall meddelas inom fyra månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och har laglig rätt att självständigt utöva läkar-, tandläkar-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får, utan hinder av 9 och 10 §§, temporärt utöva nämnda yrke i Finland sedan han har lämnat ett förhandsmeddelande till rättsskyddscentralen för hälsovården att han tillhandahåller tjänster. I brådskande fall får meddelandet lämnas så snart som möjligt efter det att tjänsterna har börjat tillhandahållas. Närmare stadganden om detta meddelande och om temporärt tillhandahållande av tjänster utfärdas genom förordning.

Den som är medborgare i en stat utanför EES och som i utlandet har genomgått en i 4- 6 §§ nämnd utbildning och har den kompetens som uppgiften förutsätter och som stadgas genom förordning samt tillräckliga språkkunskaper kan av rättsskyddscentralen för hälsovården av särskilda skäl och på de villkor som den bestämmer på ansökan beviljas

Den som är medborgare i en stat utanför EES och som i utlandet har genomgått sådan utbildning som leder till ifrågavarande yrke, som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, och som har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter har rätt att då han arbetar i Finland använda en i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla och främja hälsan, förebygga sjukdomar samt bota sjuka och lindra deras plågor. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder enligt sin utbildning, som han hela tiden skall försöka komplettera. I samband med yrkesutövningen skall en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården opartiskt beakta den nytta och de eventuella olägenheter den medför för patienten.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att beakta vad som stadgas om patientens rättigheter.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall alltid hjälpa den som är i brådskande behov av vård.

Om skyldigheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att föra och förvara journalhandlingar samt om tystnadsplikten i fråga om uppgifterna i dem gäller vad som stadgas i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92).

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får inte utan tillstånd till utomstående yppa en enskild persons eller familjs hemlighet som han har fått kännedom om på grund av sin ställning eller uppgift. Tystnadsplikten kvarstår efter det att yrkesutövningen har upphört.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de stadganden och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall göra det möjligt för personen i fråga att delta i behövlig yrkesinriktad fortbildning.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta vad som rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen med stöd av stadganden och föreskrifter bestämmer.

Utan hinder av sekretesstadgandena är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skyldig att på begäran tillställa rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen de rapporter, förklaringar och utredningar som de behöver för skötseln av de uppgifter som nämns i denna lag.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall enligt vad som närmare stadgas genom förordning innan han inleder sin verksamhet göra anmälan om självständig yrkesutövning hos rättsskyddscentralen för hälsovården.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att fullgöra försäkringsskyldigheten så som stadgas i patientskadelagen (585/86).

Legitimerade läkare beslutar om medicinska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed. På motsvarande sätt beslutar legitimerade tandläkare om odontologiska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed.

Legitimerade läkare och tandläkare har rätt att ordinera läkemedel från apotek, en läkare för medicinskt eller medicinsk-vetenskapligt behov och en tandläkare för odontologiskt eller odontologivetenskapligt behov, med iakttagande av vad som därom stadgas eller bestäms särskilt.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om ordination av läkemedel.

När en legitimerad läkare eller tandläkare utfärdar rättsmedicinska intyg och utlåtanden samt andra intyg som skall företes inför domstol eller någon annan offentlig myndighet skall han bestyrka dessa med orden ''vilket jag härmed på heder och samvete försäkrar''. Ett på detta sätt styrkt intyg eller utlåtande gäller utan edlig bekräftelse, om inte domstolen eller myndigheten av särskilda skäl förordnar att det skall styrkas med muntlig ed eller försäkran.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om vad en legitimerad läkare och tandläkare skall beakta vid utfärdandet av intyg och utlåtanden samt även annars vid utövandet av sitt yrke.

Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Rättsskyddscentralen för hälsovården styr och övervakar de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården.

För tillsynen över de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården finns vid rättsskyddscentralen för hälsovården en nämnd för tillsyn över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen. Om nämndens sammansättning och uppgifter stadgas i förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården.

Länsstyrelsen styr och övervakar de yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är verksamma inom dess område.

Finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ålägga honom att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus, varvid nödvändiga prov kan tas och annan undersökning utföras, om detta kan ske utan nämnvärd olägenhet ( utredning av arbetsförmågan ).

Finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har bristande yrkesskicklighet, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ålägga honom att för konstaterande av yrkesskickligheten eller annan kompetens genomgå förhör eller arbetsprövning eller ge ett arbetsprov ( utredning av yrkesskickligheten ).

Rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen kan vid behov bestämma att mottagnings-, undersöknings- och vårdlokaliteterna samt journalhandlingarna hos en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall granskas ( granskning av mottagningsverksamheten ). Rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen kan anlita sakkunniga för att utföra denna granskning. De sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena få tillgång till de uppgifter som behövs för granskningen av mottagningsverksamheten. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretessbelagda uppgifter som de får tillgång till.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en granskning av mottagningsverksamheten skall polisen vid behov ge handräckning.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en utredning av arbetsförmågan eller yrkesskickligheten eller en granskning av mottagningsverksamheten, kan rättsskyddscentralen för hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och domstolens dom har vunnit laga kraft och om det av de med brottet sammanhängande omständigheterna framgår att personen i fråga är ovärdig det förtroende som han bör åtnjuta, kan rättsskyddscentralen för hälsovården för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är anställd hos staten, en kommun eller en samkommun har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller avsättning skall 1 mom. iakttas på motsvarande sätt.

Domstolen skall utan dröjsmål tillställa rättsskyddscentralen för hälsovården en kopia av protokollet och domen i mål som avses i 1 och 2 mom.

Redan innan domstolens dom, varigenom en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har dömts till fängelsestraff, avsättning eller skiljande från tjänsteutövning har vunnit laga kraft kan rättsskyddscentralen för hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården på grund av ålder, sjukdom, missbruk av rusmedel eller av någon annan orsak blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan rättsskyddscentralen för hälsovården tills vidare begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller frånta honom denna rätt tills vidare eller tills vidare återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Vid behandlingen av ärenden som avses i 25-28 §§ kan rättsskyddscentralen för hälsovården vid behov temporärt förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller temporärt begränsa rätten att utöva yrket eller temporärt återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller temporärt förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan, då den vidtar en säkerhetsåtgärd enligt denna lag, av särskilda skäl bestämma att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som varit verksam som självständig yrkesutbildad person skall överlämna journalhandlingarna till hälsovårdscentralen på den ort där han utövat sitt yrke för att där omhänderhas som ett fristående arkiv.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan på ifrågavarande persons egen begäran begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller frånta honom denna rätt eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för en viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats eller om yrkesutövningen har förbjudits, om hans tillstånd att utöva yrket har återkallats eller om han har förbjudits att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, kan personen i fråga hos rättsskyddscentralen för hälsovården på nytt ansöka om återställande av rätt att utöva yrket eller slopande av begränsningen av denna rätt, återställande av tillstånd att utöva yrket eller återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket fråntogs eller begränsades, tillståndet att utöva yrket återkallades eller användningen av yrkesbeteckning förbjöds inte längre föreligger.

Till ansökan skall fogas en utredning över att den omständighet som avses i 1 mom. inte längre föreligger.

Har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid utövningen av yrket handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade stadganden eller bestämmelser eller i sin uppgift annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse och är felaktigheten eller försummelsen inte sådan att han skall åtalas vid domstol, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ge honom en skriftlig varning.

Den som utan sådan rätt som baserar sig på denna lag är verksam såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag skall för olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter.

Den som i samband med verksamhet enligt 1 mom. ger vård eller behandling som kan medföra fara för liv eller hälsa för den person som vårdas eller behandlas skall för olovlig verksamhet med fara för patienten såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Den som tar i 34 § 1 mom. avsedd verksamhet till yrke skall för yrkesmässig olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Om verksamheten enligt 1 mom. dessutom är sådan som avses i 34 § 2 mom. skall den som bedriver sådan verksamhet för yrkesmässig olovlig verksamhet med fara för patienten såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 17 §, 25 § 3 mom. eller 38 § 2 mom. skall för brott mot tystnadsplikt enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

Allmänna åklagaren får inte väcka åtal för brott mot tystnadsplikten om inte målsäganden anmäler brottet för åtal.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan avslå en ansökan om rätt att utöva yrke enligt 4 § 1 mom., 5 §, 9 § 1 mom., 10 § och 11 § 1 mom. endast på sådan grund enligt vilken en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva sitt yrke kan begränsas eller fråntas.

Innan ett ärende som avses i 25-28 §§ avgörs slutligt skall rättsskyddscentralen för hälsovården bereda den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som saken gäller tillfälle att ge en förklaring i saken.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan höra sakkunniga innan ett ärende enligt 1 mom. avgörs. De sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena få tillgång till de uppgifter som behövs för att de skall kunna höras. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretesbelagda uppgifter som de får tillgång till.

Ändring i ett beslut som rättsskyddscentralen för hälsovården har meddelat med stöd av denna lag söks hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om sökande av ändring i förvaltningsärenden (154/50).

Om ett beslut i strid med 9 § 5 mom., 10 § 2 mom. eller 11 § 4 mom. inte har meddelats inom fastställd tid får sökanden anföra besvär. Besvären anses härvid rikta sig mot ett beslut om avslag av ansökan. Sådana besvär kan anföras tills ett beslut har meddelats. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall meddela besvärsmyndigheten att beslut har meddelats. Beträffande anförande av besvär enligt detta moment och behandlingen av dem gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas i 1 mom.

Beslut som avses i 25-30 §§ skall trots besvär verkställas omedelbart.

Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, samfund eller inrättningar som bedriver service- eller sjukvårdsverksamhet samt apoteken på begäran avgiftsfritt få de upplysningar och utredningar som behövs för utförande av uppgifterna enligt denna lag.

Statsrådet tillsätter för tre år i sänder en delegation som har till uppgift att avge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheter.

Om delegationens sammansättning och uppgifter stadgas närmare genom förordning.

Om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke, återkallande och återställande av tillstånd att utöva yrke eller förbud mot och återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall rättsskyddscentralen för hälsovården utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.