Förordning om universitetsexamina inom det konstindustriella området
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av undervisningsministern stadgas:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Utbildningsansvar
Lägre och högre högskoleexamen samt påbyggnadsexamen inom det konstindustriella området kan avläggas vid konstindustriella högskolan och vid Lapplands universitet, vilka nedan kallas högskolor.
2 § Examina
Konstindustriella examina är
kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,
magisterexamen, som är högre högskoleexamen och
doktorsexamen, som är en påbyggnadsexamen.
Examensbenämningarna är konstkandidatexamen, konstmagisterexamen och konstdoktorsexamen.
3 § Studier
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier,
studier i språk och kommunikation,
studier inom konstindustriell påbyggnadsutbildning och en doktorsavhandling, samt
praktik.
4 § Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad
De studier som leder till examina ordnas i form av utbildningsprogram. Ett utbildningsprogram inriktas på någon uppgiftssektor som förutsätter konstnärlig och konstindustriell sakkunskap och på utvecklingen av den.
Högskolan ordnar den utbildning som leder till kandidatexamen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.
Högskolan ordnar den utbildning som leder till magisterexamen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på fem läsår. Till de fördjupade studierna för examen hör ett krävande lärdomsprov.
5 § Utbildningsprogrammen vid konstindustriella högskolan
Vid konstindustriella högskolan är de treåriga utbildningsprogram som leder till kandidatexamen
utbildningsprogrammet för filmkonst,
utbildningsprogrammet för grafisk design,
utbildningsprogrammet för keramik- och glaskonst,
utbildningsprogrammet för scenografi,
utbildningsprogrammet för inredningsarkitektur och möbeldesign,
utbildningsprogrammet för textilkonst,
utbildningsprogrammet för industridesign,
utbildningsprogrammet för beklädnadsdesign och dräktkonst, samt
utbildningsprogrammet för fotografikonst.
Vid konstindustriella högskolan finns ett femårigt utbildningsprogram för teckningsundervisning som leder till magisterexamen med gymnasiestudier och studentexamen som grund.
Konstindustriella högskolan beslutar om sina tvååriga utbildningsprogram som leder till magisterexamen med kandidatexamen eller motsvarande studier som grund.
6 § Utbildningsprogrammen vid Lapplands universitet
Vid Lapplands universitet är de treåriga utbildningsprogram som leder till kandidatexamen och de tvååriga utbildningsprogram som leder till magisterexamen med kandidatexamen som grund
utbildningsprogrammet för audivisuell mediekultur och
utbildningsprogrammet för industridesign.
Vid Lapplands universitet finns ett femårigt utbildningsprogram för teckningsundervisning som leder till magisterexamen med gymnasiestudier och studentexamen som grund.
7 § Språkkunskaper
En studerande skall genom de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Högskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Högskolan kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Kandidatexamen
8 § Målet för kandidatexamen
Grunden för de utbildningsprogram som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
den teoretiska, kunskapsmässiga, konstnärliga och praktiska yrkesfärdighet som yrkesuppgifter på det konstindustriella området förutsätter,
förmåga att självständigt sköta uppgifter som kräver konstindustriell sakkunskap,
den konstindustriella forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området,
förmåga att bedriva studier som leder till konstmagisterexamen, samt
tillräckliga kommunikativa färdigheter.
9 § Avläggande av kandidatexamen
För examen skall studeranden slutföra de grundstudier och ämnesstudier som hör till utbildningsprogrammet och visa att han uppnått de mål som uppställts för examen och studierna samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Studeranden skall också inom området för utbildningsprogrammet avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar kunskaper i finska eller svenska.
Högskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.
En studerande inom utbildningsprogrammet för teckningsundervisning kan avlägga den kandidatexamen som avses i detta kapitel efter att ha slutfört den av högskolan fastställda treåriga delen av studierna i utbildningsprogrammet.
3 kap. Magisterexamen
10 § Målet för magisterexamen
Grunden för de utbildningsprogram som leder till magisterexamen är den nivå som kandidatexamen eller motsvarande studier ger. Grunden för utbildningsprogrammet för teckningsundervisning är dock den nivå som gymnasiestudier och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
den krävande teoretiska, kunskapsmässiga, konstnärliga och praktiska yrkesfärdighet som yrkesuppgifter på det konstindustriella området förutsätter,
förmåga att självständigt sköta krävande uppgifter som kräver konstindustriell sakkunskap,
forskningsmetoder inom det konstindustriella området,
färdigheter för självständigt konstnärligt arbete och konstindustriell påbyggnadsutbildning, samt
tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med utveckling av det konstindustriella området och med konstindustriell forskning.
11 § Avläggande av magisterexamen
För examen skall studeranden slutföra de studier som hör till utbildningsprogrammet och visa att han uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 §. Studeranden skall också avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med det område som lärdomsprovet behandlar och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för en examen som avläggs på samma språk.
Högskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.
4 kap. Konstdoktorsexamen
12 § Målet för doktorsexamen
Grunden för den konstindustriella påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen. Målet för utbildningen är att studeranden
grundligt gör sig förtrogen med sitt eget område,
uppvisar självständigt och kritiskt tänkande på sitt område, samt
uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap, nya metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter som fyller höga konstnärliga krav.
13 § Avläggande av doktorsexamen
En studerande som antagits till konstindustriell påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den konstindustriella påbyggnadsutbildningen, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan godkännas ett forskningsarbete som hänför sig till det konstindustriella området.
5 kap. Särskilda stadganden
14 § Lärarutbildning
Utöver vad som stadgas i 3 kap. ges en studerande inom utbildningsprogrammet för teckningsundervisning förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.
I utbildningsprogrammet för teckningsundervisning ingår studier i ett undervisningsämne i teckning. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den behärskning av ämnet som fordras för undervisningsarbetet.
De pedagogiska studierna inom lärarutbildningen ingår i utbildningsprogrammet för teckningsundervisning. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.
Konstindustriella högskolan kan som pedagogiska studier inom lärarutbildningen även anordna pedagogiska studier för konstnärer. Syftet med dessa studier är att ge pedagogiska färdigheter inom konstområdet för undervisningsuppgifter vid olika läroanstalter.
15 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad högskolan beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
16 § Betyg
Högskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Högskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Högskolan ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid högskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om högskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
17 § Utvecklande av utbildningen
Högskolan har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
18 § Närmare bestämmelser
Högskolan utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
19 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 1 december 1978 om konstindustriella högskoleexamina (948/78) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
20 § Högskolornas utbildningsprogram
Efter att denna förordning trätt i kraft finns vid konstindustriella högskolan och vid Lapplands universitet alltjämt till den 31 december 1996 de utbildningsprogram som leder till kandidatexamen enligt förordningen om konstindustriella högskoleexamina.
21 § Studerandenas ställning
De som när denna förordning träder i kraft studerar för konstindustriell högskoleexamen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om konstindustriella högskoleexamina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt konstkandidatexamen enligt den upphävda förordningen före utgången av 1996 eller konstlicentiatexamen eller konstdoktorsexamen enligt den upphävda förordningen före utgången av 1999. Högskolan bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande kan räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om konstindustriella högskoleexamina för en examen enligt denna förordning.
På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för konstkandidatexamen, konstlicentiatexamen eller konstdoktorsexamen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i förordningen om konstindustriella högskoleexamina.
Helsingfors den 3 juni 1994
Republikens President MARTTI AHTISAARIUndervisningsminister Olli-Pekka Heinonen