Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

260/1994

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Förordning om studiestöd

Typ av författning
Förordning
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av lagen den 21 januari 1994 om studiestöd (65/94):

1 kap. Allmänna villkor för att få studiestöd

1 § Rätt till studiestöd för andra än finska medborgare

Den som inte är finsk medborgare kan beviljas studiestöd på basis av kortare tids boende i Finland än två år, om han är

1)

flykting som avses i konventionen och protokollet angående flyktingars rättsliga ställning (FördrS 77 och 78/68),

2)

asylsökande som i Finland har beviljats uppehållstillstånd på grund av behov av skydd eller av humanitära skäl,

3)

familjemedlem till en person som avses i 1 eller 2 punkten,

4)

en person som på grund av sin härkomst kan anses ha särskilda band till Finland, eller

5)

en person som flyttat till Finland då han var yngre än 18 år och vars föräldrar eller adoptivföräldrar varaktigt bor i Finland.

2 § Läroanstalter vid vilka studerande kan beviljas studiestöd

Som en sådan läroanstalt under offentlig tillsyn som avses i 3 § 5 punkten lagen om studiestöd (65/94) anses en läroanstalt som står under undervisningsmyndigheternas tillsyn eller under tillsyn av myndigheter inom den egna branschen eller vars verksamhet staten stöder.

Folkpensionsanstalten kan på ansökan av läroanstalten jämställa läroanstalten med en läroanstalt under offentlig tillsyn, om den utbildning som läroanstalten ger till sin nivå motsvarar utbildningen vid de läroanstalter som avses i 1 moment.

3 § Heltidsstudier

Som heltidsstudier anses studier i form av dagstudier vid gymnasier, yrkesläroanstalter eller folkhögskolor samt studier som bedrivs för avläggande av högskoleexamen.

Annan utbildning betraktas som heltidsstudier, om folkpensionsanstalten efter att ha hört läroanstalten uppskattar att den arbetsmängd som studierna kräver uppgår till minst 25 veckotimmar eller i genomsnitt minst tre studieveckor per stödmånad.

Undervisningsministeriet kan meddela närmare anvisningar om när studier anses som huvudsyssla.

4 § Tillräcklig framgång i studierna

Framgången i studierna anses inte tillräcklig om en studerande försummar sina studier eller hans framgång i studierna fördröjs så att hans studietid väsentligt kommer att överskrida den tid som avses i 7 § lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar i frågan.

5 § Maximitiden för studiestöd som beviljas för högskoleexamen som avläggs utomlands

Om den genomsnittliga tiden för att fullfölja ett utbildningsprogram för en utländsk högskoleexamen understiger 55 månader, betalas studiestöd för den tid som studierna enligt utbildningsprogrammet tar i anspråk. Folkpensionsanstalten kan av särskilda skäl förlänga stödtiden med högst fem månader. Om den genomsnittliga tiden överstiger 55 månader är maximitiden 70 månader.

6 § Tid som berättigar till studiestöd i andra läroanstalter

Den normala tiden för att slutföra gymnasiet anses vara tre läsår. Inom yrkesutbildningen anses den normala utbildningstiden vara den utbildningstid som fastställts genom beslut av undervisningsministeriet, eller om en sådan inte fastställts särskilt, den utbildningstid som förutsätter heltidsstudier.

7 § Antalet stödmånader per läsår

Vid högskolor beviljas studiestöd i allmänhet för högst nio månader. Stöd kan beviljas för tio månader om läsåret överskrider nio månader med minst 16 dagar. Studiestöd kan också beviljas för en längre tid än nio månader om en studerande bedriver studier på heltid på det sätt som studiestödsnämnden bestämmer.

Den som studerar i gymnasiet kan beviljas studiestöd för högst nio månader under läsåret.

Studerande vid andra läroanstalter kan i allmänhet beviljas studiestöd för högst nio månader enligt hela studiemånader. Av de månader då studierna inleds eller avslutas räknas dock en hel stödmånad, om antalet dagar som ingår i terminen under dessa månader är sammanlagt minst 16. Utan hinder av vad som stadgas i detta moment kan en studerande vid en teknisk läroanstalt beviljas studiestöd för nio månader.

Den som studerar vid en läroanstalt som avses i 3 mom. kan beviljas studiestöd för längre tid än nio månader som följer:

1)

för nio och en halv månad om antalet arbetsdagar under läsåret är minst 190,

2)

för 10 månader om antalet arbetsdagar är minst 200,

3)

för 11 månader om antalet arbetsdagar är minst 220, samt

4)

för 12 månader om antalet arbetsdagar är minst 240.

2 kap. Studiestödsnämnderna

8 § Tillsättande av studiestödsnämnd och dess sammansättning

En högskola tillsätter en studiestödsnämnd för två år i sänder.

Till studiestödsnämnden hör en ordförande samt minst tre och högst sju andra medlemmar. För varje medlem utses en personlig suppleant. Hälften av medlemmarna, ordförande inbegripen, och deras suppleanter utses bland lärare eller andra tjänstemän vid högskolan samt hälften av medlemmarna och deras suppleanter bland studerandena vid högskolan. Högskolan utser en av medlemmarna till vice ordförande.

Föredragande i studiestödsnämnden är en av högskolan utsedd tjänsteman.

9 § Studiestödsnämndens verksamhet

Studiestödsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden.

Studiestödsnämnden är beslutför när mötesordföranden och minst hälften av medlemmarna är närvarande. Vid meningsskiljaktighet avgörs ärendena genom majoritetsbeslut. Faller rösterna lika, avgör den åsikt som ordföranden för mötet har understött.

Studiestödsnämnden har ett reglemente som högskolan fastställer. I reglementet ges närmare föreskrifter om behandling och avgörande av ärenden. De ärenden som fastställs i reglementet kan överföras på studiestödsnämndens ordförande eller vid förhinder för honom på vice ordföranden.

10 § Avtal om skötsel av uppgifterna

I det avtal mellan folkpensionsanstalten och en läroanstalt som avses i 9 § 3 mom. lagen om studiestöd skall överenskommelse träffas om åtminstone följande frågor:

1)

parternas uppgifter och verksamhetsförutsättningarna för skötseln av uppgifterna,

2)

utbildningen för, handledningen av och tillsynen över de personer som deltar i skötseln av uppgifterna,

3)

ersättning för läroanstaltens kostnader,

4)

användningen av uppgifter mellan avtalsparterna, samt

5)

avtalets giltighet och uppsägning av avtalet.

De som sköter studiestödsuppgifter med stöd av avtalet har rätt att få de uppgifter som avses i 41 och 42 §§ lagen om studiestöd och som behövs för beviljande av studiestödet.

11 § Arvoden till medlemmar i studiestödsnämnden

Högskolan beslutar om de mötesarvoden som skall betalas till studiestödsnämndens medlemmar och sekreterare samt till sakkunniga. I fråga om dagtraktamente och ersättning för resekostnader iakttas tjänstekollektivavtalen angående ersättande av statstjänstemäns resekostnader.

12 § Gemensam studiestödsnämnd

Helsingfors universitet och Veterinärmedicinska högskolan har en gemensam studiestödsnämnd vars namn är Helsingfors universitets studiestödsnämnd.

Veterinärmedicinska högskolan utser två medlemmar till Helsingfors universitets studiestödsnämnd, av vilka den ena är lärare eller någon annan tjänsteman och den andra en studerande.

Helsingfors universitet skall höra Veterinärmedicinska högskolan innan det fastställer reglementet.

I Helsingfors universitets studiestödsnämnd beslutar vardera högskolan om mötesarvodena till de medlemmar som företräder högskolan.

3 kap. Studiestödsförmåner

13 § Höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna

I fråga om följande läroanstalter och studier är beloppet av studiepenningen detsamma som i högskolorna:

1)

yrkesläroanstalter utomlands,

2)

sådana utbytesstudier utomlands under minst två månader som anknyter till yrkesutbildning som genomförs i hemlandet, samt

3)

yrkespedagogiska lärarhögskolan i Tavastehus, yrkespedagogiska lärarhögskolan i Jyväskylä och lärarutbildningen vid yrkesläroanstalterna.

14 § Rätt till vuxenstudiepenning

Om studieledigheten för en vuxenstuderande inte varar ett helt läsår eller en hel termin, beviljas vuxenstudiepenning enligt hela studieledighetsmånader. En hel stödmånad kan då också bestå av den månad då den sammanhängande studieledigheten inleds eller avslutas om antalet dagar som ingår i terminen under dessa månader är sammanlagt minst 16.

Som grundläggande yrkesutbildning som avses i 12 § 1 mom. 2 punkten lagen om studiestöd betraktas sådan utbildning vid yrkesläroanstalt som varat minst ett läsår, motsvarande utbildning vid yrkesinriktad linje vid folkhögskola och utbildning som skaffats via läroavtal samt högskoleexamen.

15 § Begränsning av rätten till bostadstillägg

Om en studerande av sina föräldrar har hyrt en bostad som finns i samma fastighet som föräldrarnas stadigvarande bostad, har han inte rätt till bostadstillägg, om inte folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar något annat. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar i frågan.

16 § Rätt till bostadstillägg för den som studerar utomlands

Den som studerar utomlands har rätt till bostadstillägg till studiestödet, om han inte under studietiden bor hos sina föräldrar, i sin egen eller makens bostad eller i en bostad som i första hand hyrts för makens arbetes skull. Med make jämställs också den som utan att ha ingått äktenskap stadigvarande lever i gemensamt hushåll i ett äktenskapsliknande förhållande med den studerande.

Bostadstillägget för den som studerar utomlands är 950 mark i månaden. Folkpensions-anstalten kan bestämma att bostadstillägget skall vara mindre än detta, om hyresnivån är låg i det land där studierna bedrivs.

17 § Beloppet av statsborgen som beviljas för studier utomlands

Det högsta beloppet av statsborgen för studier som bedrivs utomlands är 2 000 mark i månaden.

4 kap. Ansökan om, beviljande och betalning av studiestöd

18 § Maskinellt undertecknande av beslut om studiestöd

Ett beslut om studiestöd som ges i form av en handling som framställts med hjälp av automatisk databehandling kan undertecknas maskinellt.

19 § Betalningsdag för studiepenningen

Studiepenningen, vuxenstudiepenningen och bostadstillägget betalas den fjärde dagen i kalendermånaden eller därpå följande bankdag.

20 § Justering av studiestödet

Föräldrarnas ekonomiska ställning anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter verkställd beskattning har förändrat med minst 20 procent. Folkpensionsanstalten meddelar närmare anvisningar om förfarandet.

Beloppet av beviljat bostadstillägg justeras, om förändringen i månadshyran är minst 50 mark.

21 § Inlämnande av besvärsskrift

En besvärsskrift som gäller besvär över folkpensionsanstaltens beslut skall inlämnas till folkpensionsanstalten, över studiestödsnämndens beslut till studiestödsnämnden i fråga och över beslut av besvärsnämnden för studiestöd till försäkringsdomstolen eller besvärsnämnden.

22 § Studentbostäder som lämnar uppgifter om invånarna

Folkpensionsanstalten har rätt att på det sätt som avtalas med huvudmannen för studentbostaden få de uppgifter som avses i 41 § 2 mom. 7 punkten lagen om studiestöd och som gäller invånarna i följande studentbostäder som drivs av en kommun, staten, stiftelser eller allmännyttiga samfund:

1)

Domus Arctica-säätiö,

2)

Helsingforsnejdens studentbostadsstiftelse,

3)

Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunta,

4)

Kainuun opiskelija-asunnot Oy,

5)

Kemin opiskelija-asuntosäätiö,

6)

Keski-Suomen opiskelija-asuntosäätiö,

7)

Kuopion opiskelija-asunnot Oy,

8)

Lappeenrannan seudun opiskelija-asuntosäätiö,

9)

Mikkelin seudun opiskelija-asunnot Oy,

10)

Opiskelija-asunnot Oy Joensuun Elli,

11)

Pohjois-Suomen opiskelija-asuntosäätiö,

12)

Savonlinnan opiskelija-asunnot Oy,

13)

Stiftelsen Vasa studiebostäder,

14)

Studentbystiftelsen i Åbo, samt

15)

Tampereen seudun opiskelija-asuntosäätiö.

5 kap. Särskilda stadganden

23 § Lyftande av studielån

Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet kan dock gälla statsborgen för juni och juli före läsåret.

Studielån ges mot skuldebrev som folkpensionsanstalten har fastställt formuläret för. För studier kan beviljas ett studielån vars belopp ökas med en beviljad ny studielånerat.

Studielånet skall lyftas under det läsår för vilket statsborgen har beviljats. Om tiden efter det beslutet om borgen gavs och fram till läsårets slut omfattar mindre än två månader eller beslutet om borgen ges efter det läsåret har avslutats, skall studielånet lyftas senast inom två månader efter det beslutet om borgen gavs. Då beslutet omfattar statsborgen för juni eller juli före läsåret, får lånet lyftas redan under dessa månader.

24 § Avrundning av månadsbeloppet

Beloppet av studiepenningen och bostadstillägget avrundas vardera särskilt till hela mark så att om den del som överskrider en hel mark är mindre än 50 penni sänks beloppet till närmaste hela mark och om den är 50 penni eller större höjs beloppet till närmaste hela mark.

25 § Studerandens föräldrar och syskon

Som föräldrar som avses i 11 § lagen om studiestöd betraktas sökandens egna föräldrar eller adoptivföräldrar. Om föräldrarna är frånskilda betraktas som sökandens förälder den förälder hos vilken sökanden bor eller senast har bott.

Om sökanden är under 18 år och han försörjs av sin förälder och dennas nya make i deras gemensamma hem, betraktas också den nya maken som sökandens förälder.

Som syskon betraktas de barn till den som enligt 1 eller 2 mom. betraktas som sökandens förälder som uppfyller villkoren enligt 11 § 3 mom. och 19 § 3 mom. lagen om studiestöd och som bor i samma hushåll som föräldern eller för vilka vid beviljande av studiestöd gäller att den ekonomiska ställningen för föräldrarna eller den ena av dem beaktas under minst två månader under det läsår för vilket studiestöd har sökts.

26 § Ränta som uppbärs för borgensfordran

Den årliga ränta som uppbärs för statens borgensfordran är 12 procent.

6 kap. Delegationen för studiestödsärenden

27 § Uppgifter för delegationen för studiestödsärenden

Delegationen för studiestödsärenden har till uppgift att

1)

följa verkställandet av lagen om studiestöd och den allmänna utvecklingen av studiestödet,

2)

göra framställningar och ta initiativ för att utveckla studiestödet,

3)

främja och utveckla samarbetet mellan dem som verkställer studiestödet,

4)

avge utlåtanden till undervisningsministeriet och folkpensionsanstalten,

5)

följa beslutsfattande och betalning enligt lagen om studiestöd,

6)

följa studiestödsnämndernas arbete, samt

7)

utföra andra uppgifter i anslutning till studiestödet vilka undervisningsministeriet har anförtrott den.

28 § Delegationens sammansättning

Statsrådet tillsätter delegationen för studiestödsärenden för tre år i sänder.

Delegationen har 12 medlemmar, och för var och en av dem utses en personlig suppleant. Statsrådet utser en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande. Två av medlemmarna respektive suppleanterna företräder undervisningsministeriet, en finansministeriet, en social- och hälsovårdsministeriet, en arbetsministeriet, en penninginrättningarna, två folkpensionsanstalten, två studerandena samt två läroanstalterna. Av de medlemmar som företräder studerandena och läroanstalterna skall den ena företräda högskolorna och den andra övriga läroanstalter.

29 § Delegationens beslutförhet

Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden. Delegationen är beslutför när mötesordföranden och minst hälften av medlemmarna är närvarande.

30 § Delegationens kostnader och arvoden

Delegationens kostnader betalas av statsmedel. I fråga om ordförandens, vice ordförandens, medlemmarnas, de sakkunnigas och sekreterarens arvoden och resekostnader gäller vad som bestäms om statliga kommittéer.

7 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

31 § Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1994.

Förordningen tillämpas dock första gången vid beviljande av studiestöd för högskolestuderande för den tid som följer efter den 1 juni 1994 och för andra studerande för den tid som följer efter den 1 juli 1994.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

32 § Övergångsstadganden

En person som avses i 12 § 1 mom. 2 punkten lagen om studiestöd kan beviljas vuxenstudiepenning endast för studier som inletts efter den 1 juli 1990.

Det högsta beloppet per månad av den höjning av statsborgen för studielån som beviljas på basis av ränteutgifterna för studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd (28/72) avrundas till närmaste hela tio mark.

Den ränta som avses i 26 § i denna förordning tillämpas på de räntefordringar som uppbärs den 1 juli 1994 eller därefter.

Helsingfors den 8 april 1994

Republikens President Martti AhtisaariMinister Tytti Isohookana-Asunmaa

Till början av sidan