245/1994

Samhällsvetenskapliga examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, enheten Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Kuopio universitet, Lapplands universitet, Tammerfors universitet, Vasa universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

Samhällsvetenskapliga examina är

Examensbenämningarna är

Den kandidatexamen som avläggs vid enheten Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet benämns socionomexamen. I fråga om denna examen och de studier som leder till den sköter nämnda enhet de uppgifter om vilka nedan stadgas att de ankommer på universitetet.

Till de studier som leder till examina kan höra

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

För kandidat- och magisterexamina ordnas studierna i varje läroämne eller i varje helhet som jämställs med ett läroämne så att

Universitetet kan ordna den utbildning som leder till kandidatexamen och magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på uppgifter som förutsätter samhällsvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av dem.

I utbildningsprogrammet kan i stället för de huvudämnes- och biämnesstudier som avses i 8 eller 10 §§ ingå mångvetenskapliga studier, studier som ger yrkesfärdighet samt praktik.

Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.

En studerande skall för kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med praxis i samhället.

För examen skall en studerande slutföra åtminstone

Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning och med praxis i samhället.

För examen skall studeranden slutföra åtminstone

Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. En studerande som i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen uppvisat kunskaper i finska eller svenska behöver inte uppvisa språkkunskaper för magisterexamen, om den avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges studeranden förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.

Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i ett undervisningsämne är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, vilkas omfattning är minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grundstudier och ämnesstudier i ett biämne, vilkas omfattning är minst 35 studieveckor.

Lärarutbildningens pedagogiska studier, som omfattar 35 studieveckor, ingår i examen i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet konstatera att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för den samhällsvetenskapliga påbyggnadsutbildningen.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till denna utbildning. Examen omfattar en licentiatavhandling. Yrkesinriktade specialiseringsstudier kan i enlighet med universitetet bestämmer ingå i examen.

I licentiatexamen skall den studerande uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.

Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

Som bilaga till denna förordning följer en förteckning över de samhällsvetenskapliga områden och vissa läroämnen, inom vilka universiteten ordnar fördjupade studier.

Då de fördjupade studierna bildar en mångvetenskaplig helhet jämförbar med områden eller läroämnen skall åtminstone ett av de områden eller läroämnen som ingår i helheten finnas upptaget i den förteckning som avses i 1 mom.

Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 22 december 1978 om samhällsvetenskapliga examina (1082/78) och förordningen den 29 juni 1979 om anordnande av samhällsvetenskapliga grundexamina (601/79) jämte ändringar.

Vad som stadgas i 22 a § 2 mom. (1214/93) i den upphävda förordningen om samhällsvetenskapliga examina tillämpas dock till den 31 december 1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Sedan denna förordning trätt i kraft har universitetet fortfarande de utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om anordnande av samhällsvetenskapliga grundexamina, om inte universitetet beslutar något annat.

De som när denna förordning träder i kraft studerar för samhällsvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om samhällsvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1996, den socialvårdsexamen eller examen i samhällskunskap som avses i 22 a § 1 mom. i den upphävda förordningen senast den 31 juli 1995 eller någon annan examen som nämns i samma moment senast den 31 juli 1998. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om samhällsvetenskapliga examina för en examen enligt denna förordning på det sätt som universitetet bestämmer.

På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen om samhällsvetenskapliga examina.