221/1994

Humanistiska examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

Naturvetenskapliga examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Kuopio universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

Humanistiska och naturvetenskapliga examina är

Examensbenämningarna är kandidatexamen i humanistiska vetenskaper, kandidatexamen i naturvetenskaper, filosofie magisterexamen, filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen.

Till de studier som leder till examina kan höra

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med en studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

Vid kandidat- och magisterexamina består studierna i läroämnena av

Den studerande skall i de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen ger.

Målet för utbildningen är att göra den studerande förtrogen med

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.

I den studerandes ämneskombination ingår åtminstone grund- och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling, samt studier i språk och kommunikation.

För examen skall den studerande slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Den studerande skall också inom området för avhandlingen avlägga ett mognadsprov som utvisar kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.

I den studerandes ämneskombination ingår åtminstone grund-, ämnes- och fördjupade studier i huvudämnet, till vilka dessutom hör en avhandling pro gradu, samt studier i språk och kommunikation.

För magisterexamen skall den studerande slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Den studerande skall också avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med det område som avhandlingen behandlar och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

Universitetet kan ordna den utbildning som leder till magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på uppgifter som förutsätter humanistisk eller naturvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av dem.

Utbildningsprogrammet omfattar 160 studieveckor. I utbildningsprogrammet kan förutom de studier om vilka stadgas i 9 § även ingå mångvetenskapliga studier, studier som främjar yrkesskickligheten samt praktik.

Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inget hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.

Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges den studerande förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.

Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i ett undervisningsämne är grund-, ämnes- och fördjupade studier i huvudämnet, vilkas omfattning är minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grund- och ämnesstudier i ett biämne, vilkas omfattning är minst 35 studieveckor.

Lärarutbildningens pedagogiska studier, som omfattar 35 studieveckor, ingår i den studerandes ämneskombination eller i utbildningsprogrammet i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att den studerande grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga filosofie doktorsexamen skall

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga filosofie licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling. Yrkesinriktade specialiseringsstudier kan i enlighet med universitetet bestämmer ingå i examen.

I licentiatexamen skall den studerande uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande kan vid avläggande av examen räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå enligt vad universitetet beslutar.

Universitetet utfärdar ett examensbetyg över avlagd examen till den studerande.

Universitetet utfärdar även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över de studier som han har slutfört.

Universitetet utfärdar på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet har till uppgift att ständigt utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

Som bilaga till denna förordning följer en förteckning över de humanistiska och naturvetenskapliga områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka universiteten ordnar fördjupade studier.

Då de fördjupade studierna bildar en mångvetenskaplig helhet jämförbar med ett läroämne skall åtminstone ett av de läroämnen som ingår i helheten finnas upptaget i den förteckning som avses i 1 mom.

Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.

Genom denna förordning upphävs

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Sedan denna förordning trätt i kraft har universitetet fortfarande de utbildningsprogram som enligt förordningen om anordnande av humanistiska grundexamina och förordningen om anordnande av naturvetenskaplig grundexamen skall finnas där, om inte universitetet beslutar något annat.

De som när denna förordning träder i kraft studerar för humanistisk examen eller naturvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt förordningen om humanistiska examina eller förordningen om naturvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt filosofie kandidatexamen enligt de upphävda förordningarna före utgången av juli 1996 eller filosofie licentiatexamen eller doktorsexamen enligt de upphävda förordningarna före utgången av juli 1999. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt förordningen om humanistiska examina eller förordningen om naturvetenskapliga examina för en examen enligt denna förordning på det sätt universitetet bestämmer.

På de studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för filosofie kandidatexamen eller för filosofie licentiatexamen eller filosofie doktorsexamina enligt de upphävda förordningarna tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i förordningen om humanistiska examina och förordningen om naturvetenskapliga examina.