1415/1994

Utanför Finlands territorialvattengräns får åtgärder som kan orsaka förorening av havet inte vidtas på finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg. Finska medborgare eller finländska samfund får inte heller i övrigt till havs utanför Finlands territorialvattengräns vidta åtgärder som kan orsaka förorening av havet.

Som åtgärder som kan orsaka förorening av havet anses verksamhet som leder till att i havet antingen direkt eller indirekt kommer ut ämnen eller energi som kan medföra risk för människans hälsa, skada levande naturtillgångar eller livet i havet, utgöra hinder för fiske eller annat berättigat nyttjande av havet, försämra möjligheterna att använda havet, minska trivsamheten eller orsaka därmed jämförbar menlig följd.

Utanför Finlands territorialvattengräns får finska medborgare eller finländska samfund dock vidta åtgärder vars verkningar begränsar sig till en annan stats territorialvatten eller ekonomizon, om en myndighet i respektive stat har beviljat tillstånd till detta. Detsamma gäller också verksamhet på finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg utanför Finlands territorialvattengräns. Sådana åtgärder får inte strida mot internationella fördrag som är förpliktande för Finland eller mot vad som stadgas nedan.

Utöver vad 1 § stadgar tillämpas denna lag även på annat skydd av havet utanför Finlands territorium.

Om skydd av havet inom Finlands territorium stadgas i vattenlagen (264/61).

Denna lag tillämpas inte på förebyggande av vattenförorening som orsakas av ordinarie drift av fartyg eller på sådana åtgärder i samband med bekämpning av oljeskador om vilka särskilt stadgas i lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/79).

Utöver vad lagen om kontinentalsockeln (149/65) stadgar om tillstånd till utforskning och utnyttjande av kontinentalsockeln gäller vad 11 § stadgar om tillstånd av miljöministeriet.

I denna lag avses med

kvitt det, med undantag för förbränning av avfall från ordinarie drift av fartyg eller havstekniska enheter.

Utöver vad som stadgas i denna lag gäller vad som bestäms i sådana internationella fördrag om skydd av haven som är förpliktande för Finland.

Genom statsrådsbeslut kan närmare bestämmelser utfärdas om uppfyllandet av de förpliktelser som ingår i fördragen och faller inom tillämpningsområdet för denna lag.

I tillstånd som ges med stöd av denna lag skall beaktas den ur miljösynvinkel bästa tillgängliga tekniken med tanke på skydd av havet mot förorening. Ur miljösynvinkel bästa tillgängliga teknik avser effektiva och långt avancerade tekniskt och ekonomiskt användbara produktions- och reningsmetoder jämte styr- och kontrollsystem samt andra funktionssätt vilka gör det möjligt att förebygga utsläpp som orsakar risk för miljöförorening eller vilka på det mest effektiva sättet minskar dem.

I 1 mom. avses sådan teknik som är allmänt tillgänglig och som inom ifrågavarande verksamhetsområde kan användas till kostnader som är skäliga med tanke på förebyggandet av den miljöförorening som verksamheten orsakar.

Utan hinder av 1 mom. skall tillstånd vid behov förvägras eller villkor för tillståndet ställas så som i övrigt avses i denna lag.

Genom statsrådsbeslut kan utfärdas närmare allmänna bestämmelser om tillämpningen av 1 mom.

Det är förbjudet att från finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg eller från fartyg eller luftfartyg som i Finland lastat avfall dumpa avfall eller andra ämnen i havet utanför Finlands territorialvattengräns. Dumpning av avfall från Finland är också annars förbjudet. Dessa förbud gäller inte i 9 § avsedd deponering av muddermassa i havet.

Avsiktlig sänkning eller avsiktligt övergivande av finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg i havet utanför Finlands territorialvattengräns är förbjudet. Sänkning eller övergivande på stället av finska havstekniska enheter i en annan stats territorialvatten eller ekonomizon är dock tillåtet, om lagstiftningen i denna stat tillåter detta. En sådan åtgärd får dock inte strida mot ett internationellt fördrag som är förpliktande för Finland.

Varken dumpningsförbudet i 1 och 2 mom. i denna paragraf eller föroreningsförbudet i 1 § tillämpas i nödlägen, om ett människoliv är hotat eller om säkerheten för ett fartyg, en havsteknisk enhet eller ett luftfartyg är hotad och om dumpning uppenbart är det enda sättet att avvärja hotet, eller om skadan på detta sätt blir så liten som möjligt. Dumpningen skall göras så att skadan för människan eller för livet i havet blir så liten som möjligt.

Det är förbjudet att bränna avfall på finländska fartyg eller havstekniska enheter utanför Finlands territorialvattengräns. Förbudet gäller också förbränning på andra fartyg av avfall som kommer från, transiterats genom eller lastats i Finland.

Muddermassa får inte utan tillstånd av miljöministeriet deponeras i havet utanför Finlands territorialvattengräns från finländska fartyg eller havstekniska enheter eller från i Finland lastade fartyg, om inte något annat följer av 4 mom.

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av miljöministeriet utfärdas för en bestämd tid, högst för fem år. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas upp till behandling, och tillståndet kan återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna har förändrats i väsentlig utsträckning. Tillstånd får inte beviljas för verksamhet som strider mot 1 §.

Genom statsrådsbeslut utfärdas närmare allmänna bestämmelser om sådan deponering av muddermassa som avses i denna lag och om förutsättningarna för deponeringen. Genom beslut av miljöministeriet kan närmare allmänna bestämmelser utfärdas om bedömningsgrunder och gränsvärden för skadliga ämnen som ingår i muddermassa.

Om ett finländskt fartyg av myndigheterna i en annan stat har erhållit vederbörligt tillstånd att deponera muddermassa inom ett område som enligt internationell rätt står under ifrågavarande stats jurisdiktion, behövs tillstånd av finska myndigheter inte. En sådan åtgärd får dock inte strida mot ett för Finland förpliktande internationellt fördrag.

Om en i 1 mom. avsedd deponering av muddermassa utanför Finlands territorialvattengräns, eller verkningarna av den, också sträcker sig till Finlands territorialvatten, är vattendomstolen tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller då i tillämpliga delar vad som stadgas i vattenlagen.

Finska medborgare eller finländska samfund får inte utan tillstånd av miljöministeriet bygga konstruktioner i öppna havet utanför Finlands territorialvattengräns. Tillstånd får inte beviljas till verksamhet som strider mot 1 §.

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av miljöministeriet utfärdas för bestämd tid eller tills vidare. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas till behandling, och tillståndet kan återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna väsentligt har förändrats. Innan tillståndsärendet avgörs skall trafikministeriet höras.

Om en i 1 mom. avsedd konstruktion också sträcker sig till Finlands territorialvatten, är vattendomstolen tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller då i tillämpliga delar vad som stadgas i vattenlagen.

Genom statsrådsbeslut kan utfärdas närmare allmänna bestämmelser om byggande av konstruktioner i havet.

För finländska fartyg eller havstekniska enheter skall utan hinder av 2 § 3 mom. ett tillstånd av miljöministeriet inhämtas för prospektering efter och utvinning av gas eller olja och därmed förbundna aktiviteter och för annat nyttjande av havsbottnen utanför Finlands territorialvattengräns. Tillstånd behövs dock inte, om en myndighet i en annan stat har gett vederbörligt tillstånd för verksamheten inom ett område som enligt internationell rätt står under denna stats jurisdiktion.

Ett i 1 mom. avsett tillstånd av miljöministeriet beviljas för en bestämd tid, högst för fem år. Ett gällande tillstånd kan på ansökan av en skadelidande eller på initiativ av en övervakningsmyndighet på nytt tas upp till behandling och återkallas eller tillståndsvillkoren ändras, om omständigheterna har förändrats i väsentlig utsträckning. Tillstånd får inte beviljas för verksamhet som strider mot denna lag.

Närmare allmänna bestämmelser om tillståndet utfärdas genom statsrådsbeslut. Genom beslut av miljöministeriet kan närmare allmänna bestämmelser utfärdas om kemikalier som används vid utforskning och nyttjande av havsbottnen.

Om en i 1 mom. avsedd verksamhet utanför Finlands territorialvattengräns också sträcker sig till Finlands territorialvatten, är vattendomstolen tillståndsmyndighet för hela projektet. I fråga om tillståndsförfarande och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar vattenlagen.

Den allmänna tillsynen över att denna lag efterlevs ankommer på miljöministeriet.

Dessutom övervakar olika statliga myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden att denna lag och med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser efterlevs.

Miljöministeriet eller en av ministeriet förordnad myndighet skall till vederbörliga internationella organisationer överlåta uppgifter om tillstånd som givits med stöd av denna lag och om utredningar kring dem och därvid iaktta de förfaringssätt och tidsfrister som respektive organisation har fastställt.

Miljöministeriet eller en av ministeriet förordnad myndighet skall föra bok över mängden och arten av muddermassa som med vederbörligt tillstånd deponerats och mängden och arten av avfall och andra ämnen som avses i 7 § 3 mom. och som dumpats i havet utanför Finlands territorialvattengräns samt om var, när och hur deponeringen eller dumpningen skett.

Om dumpning som skett i en situation som avses i 7 § 3 mom. skall anmälan omedelbart göras till vederbörliga internationella organisation, och i övrigt skall förfaras så som lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg, stadgar beträffande anmälan om förorening.

Genom statsrådsbeslut kan närmare bestämmelser utfärdas om tillämpningen av stadgandena i denna paragraf.

Försummar någon att iaktta denna lag eller de stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av dem, eller vidtar någon åtgärder i strid med dem, kan miljöministeriet vid vite ålägga den som saken gäller att inom utsatt tid undanröja det rättsstridiga tillståndet eller rätta försummelsen eller förelägga hot om åtgärderna vidtas på hans bekostnad. Ministeriet kan bestämma att dess beslut skall iakttas trots att ändring har sökts. På ett sådant ärende tillämpas i övrigt viteslagen (1113/90).

Den som uppsåtligen vidtar sådana åtgärder i strid med denna lag eller med stöd därav utfärdade stadganden eller bestämmelser som kan leda till förorening eller risk för förorening av öppna havet utanför Finlands territorialgräns skall för havsskyddsbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Om den skada på miljön eller hälsan som åsamkats genom en i 1 mom. avsedd gärning eller skaderisken har varit särskilt stor med beaktande av den orsakade eller överhängande skadans långvarighet, omfattning och andra faktorer, eller om brottet begås i strid mot en myndighets uttryckliga förbud, och om brottet också bedömt som en helhet är grovt, skall gärningsmannen för grovt havsskyddsbrott dömas till fängelse i minst fyra månader och högst sex år.

Om en i 1 mom. avsedd gärning, med beaktande av den ringa fara eller skada som åsamkats miljön eller hälsan, möjligheterna att återställa miljön eller andra med brottet sammanhängande faktorer, som helhet bedömd är ringa, skall gärningsmannen för havsskyddsförseelse dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Talan som grundar sig på denna paragraf skall väckas vid Helsingfors tingsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna lag upphävs lagen den 16 mars 1979 om förhindrande av havsföroreningar (298/79).

-renden som är anhängiga när denna lag träder i kraft behandlas enligt lagen om förhindrande av havsföroreningar.