1237/1994

Syftet med den yrkesinriktade grundutbildningen är att ge dem som placerar sig i uppgifter inom räddningsverksamhet sådana färdigheter som behövs för förvärvande av yrkeskunskap och bedrivande av fortsatta studier och som utvecklingen inom samhället och räddningsverksamheten kräver.

Syftet med yrkesinriktad tilläggsutbildning är att ge färdigheter att upprätthålla och utveckla den yrkeskunskap som förvärvats genom yrkesinriktad grundutbildning eller i arbete.

Syftet med utbildning för undantagsförhållanden är att ge myndigheterna inom räddningsförvaltningen och den övriga civilförvaltningen samt dem som hör till befolkningsskyddsorganisationen färdigheter att leda räddningsverksamheten vid storolyckor och förbereda sig för undantagsförhållanden samt färdigheter för befolkningsskyddet.

De kvantitativa målen för Räddningsinstitutets verksamhet bestäms i utbildningsprogrammet, som inrikesministeriet fastställer årligen.

De kvalitativa målen för Räddningsinstitutets verksamhet bestäms i kursernas läroplaner. Inrikesministeriet fastställer läroplaner för kurser som leder till examen och rektor läroplaner för kortkurser, om inte inrikesministeriet bestämmer något annat i enskilda fall.

I läroplanen för en yrkeskurs bestäms de allmänna undervisningsarrangemangen, kursens längd och grunderna för urval och bedömning av studerandena och undervisningsmålen samt målen för lärokurserna.

Vid planering av Räddningsinstitutets verksamhet bistås rektor av en delegation, som skall vara representativ i regionalt och språkligt hänseende. Läroanstalten tillsätter delegationen för tre år i sänder.

Vid Räddningsinstitutet finns en rektor och en biträdande rektor samt undervisnings-, förvaltnings- och servicepersonal.

Behörighetsvillkoren är

Rektor utnämns av inrikesministeriet. Rektor utnämner övriga tjänstemän och anställer personal i arbetsavtalsförhållande.

Rektor leder läroanstalten och svarar för att de resultatmål som uppställts för läroanstalten uppnås.

Rektor beslutar om läroanstaltens undervisningsarrangemang samt om ärenden som gäller personal- och ekonomiförvaltning, om inte något annat stadgas särskilt.

Om läroanstaltens verksamhetsenheter, personalens uppgifter och läroanstaltens inre organisation i övrigt bestäms i arbetsordningen, som rektor fastställer. I arbetsordningen kan rektor bestämma att ett ärende som hör till hans befogenhet skall avgöras av någon annan tjänsteman vid läroanstalten.

Vid läroanstalten finns en lärarkår, som har till uppgift att

Till lärarkåren hör läroanstaltens rektor, biträdande rektorer och lärare i huvudsyssla. Andra lärare kan höra till lärarkåren så som bestäms i arbetsordningen.

Sammankallare och ordförande för lärarkåren är rektor eller, om han är förhindrad, hans ställföreträdare eller någon annan person som han utsett särskilt. Lärarkåren skall även sammankallas om en tredjedel av lärarkåren skriftligen begär det för behandling av ett bestämt ärende. Lärarkåren väljer inom sig en sekreterare.

Lärarkåren är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Lärarkårens beslut blir det som majoriteten omfattar. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, i disciplinfrågor dock den lindrigaste ståndpunkten.

Vid läroanstalten finns en elevkår som har till uppgift att främja studerandenas samarbete, ordna fritidsverksamhet samt framlägga förslag och avge utlåtanden i syfte att utveckla läroanstaltens verksamhet.

Alla studerande vid läroanstalten hör till elevkåren.

Om konstituering av elevkåren och dess organ bestäms i läroanstaltens ordningsstadga.

En studerande är skyldig att iaktta läroanstaltens ordningsregler och övriga bestämmelser som utfärdats av läroanstalten samt att skaffa läroböcker, annat undervisningsmaterial och tjänstedräkt på de kurser som läroanstalten bestämmer.

Enligt 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd bestämmer inrikesministeriet, eller enligt ministeriets anvisningar Räddningsinstitutet eller länsstyrelsen, vilka som kallas till utbildning. Kallelse skall bevisligen delges var och en som skall utbildas, eller utfärdas på något annat sätt som inrikesministeriet föreskriver.

Den som kallats till utbildning enligt 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd kan av den som gett kallelsen beviljas uppskov eller befrielse från att delta i utbildningen på grund av kroppsskada, sjukdom eller någon annan giltig orsak.

Om den som kallats till utbildning inte kan delta i denna på grund av kroppsskada eller sjukdom, skall han till den myndighet som utfärdat kallelsen sända läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning om sitt förhinder.

Den som kallats till utbildning och önskar få uppskov eller befrielse från denna av någon annan orsak än kroppslyte eller sjukdom skall till den myndighet som utfärdat kallelsen lämna in en skriftlig ansökan senast 14 dagar innan utbildningen inleds eller, om kallelsen har kommit till hans kännedom eller förhinder har yppat sig först senare, ofördröjligen efter detta. Till ansökan skall fogas en utredning om orsakerna till att uppskov eller befrielse önskas.

En läkare kan vid behov förrätta ankomst- och avfärdsgranskning av en studerande som med stöd av 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd förordnats att delta i befolkningsskyddsutbildning. Ankomstgranskning skall förrättas, om en studerande uppger sig vara sjuk eller av andra skäl vill bli undersökt av läkare eller om kursledaren anser att en undersökning behövs. Avfärdsgranskning skall förrättas om en studerande har insjuknat eller blivit skadad under utbildningen.

Om hälsotillståndet hos en studerande som förordnats att delta i befolkningsskyddsutbildning vid läkarundersökning konstateras vara sådant att utbildningen inte kan anses vara ändamålsenlig, kan läroanstaltens rektor avbryta utbildningen. Länsstyrelsen skall underrättas om beslutet.

De personer som har förordnats att delta i befolkningsskyddsutbildning är under utbildningen berättigade till gratis hälso- och sjukvård samt läkemedel, om en sjukdom som kräver vård har brutit ut under kursen.

Den som deltar i befolkningsskyddsutbildning enligt 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd och utbildning enligt 40 § beredskapslagen (1080/91) får av läroanstalten gratis logi samt reseersättning enligt bestämmelserna i tjänstekollektivavtalet angående ersättande av statstjänstemäns resekostnader.

Till de studerande som inte tjänstgör inom offentliga samfund kan under utbildningstiden i stället för dagpenning enligt statens tjänstekollektivavtal vid behov betalas ersättning och dagpenning motsvarande reservistlön för en värnpliktig som inkallats till reservens repetitionsövningar.

Om någon som med stöd av 6 § 2 mom. lagen om befolkningsskydd har förordnats att delta i befolkningsskyddsutbildningen inte infinner sig, skall läroanstalten informera länsstyrelsen på den ort där den frånvarande är bosatt.

Om en studerande som deltar i en utbildning som leder till examen bryter mot läroanstaltens ordningsregler, kan läroanstaltens rektor tilldela honom en varning. Om förseelsen upprepas eller den måste anses vara grov, kan lärarkåren för viss tid eller helt avstänga den studerande från kursen.

Om en studerande som deltar i någon annan utbildning är sådan som leder till examen bryter mot ordningsreglerna, kan rektor tilldela honom en varning. Om förseelsen upprepas eller den måste anses vara grov, kan rektor avstänga den studerande från kursen.

Innan varning ges eller avstängning sker skall den studerande höras.

Ett beslut om avstängning kan verkställas trots att ändring har sökts. Om ett beslut om avstängning upphävs, har studeranden rätt att räkna de studier som han har genomfört till godo på en senare, motsvarande kurs, om han inte har möjlighet att fortsätta på den kurs som avstängningen gäller.

En studerande som inte iakttar ordningsreglerna för läroanstaltens elevhem, kan av rektor för högst en månad och av lärarkåren för längre tid än en månad eller helt fråntas rätten att bo på elevhemmet. Innan beslutet fattas skall studeranden höras.

Under den tid åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerande får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än med stöd av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för en viss tid eller helt och hållet, om det med hänsyn till studerandens brott eller omständigheter i samband därmed är motiverat.

Om en studerande på grund av brott är föremål för undersökning, kan lärarkåren avhålla honom från studierna, om det med avseende på det brott som den studerande misstänks för eller omständigheter i anslutning därtill är motiverat.

I beslut som rektor eller lärarkåren fattat med stöd av denna förordning får ändring inte sökas genom besvär.

I ett beslut som gäller avstängning av en studerande eller genom vilket den studerande helt fråntas rätten att bo på läroanstaltens elevhem, kan han yrka på rättelse hos inrikesministeriet. Rättelseyrkandet skall göras skriftligen inom 30 dagar från delfåendet. Till ett beslut i vilket rättelse får sökas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Rättelseyrkandet skall behandlas i brådskande ordning.

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av inrikesministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 17 maj 1963 angående utbildning av ledar- och annan specialpersonal för befolkningsskyddet (247/63) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Inrikesministeriet beslutar om ändring av tjänstebeteckningar när tjänsterna vid Statens räddningsinstitut och Statens räddningsskola överförs till Räddningsinstitutet.