Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1062/1994

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttagas vid beräkningen av naturaförmåner vid beskattningen för år 1994

Typ av författning
Beslut
Meddelats
Uppdaterad författning
1062/1994

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

Skattestyrelsen har med stöd av 64 § inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/92) förordnat:

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare skall vid beskattningen för år 1994 värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström

2 §

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån

före år 1984

280 mk + 27,70 mk per kvadratmeter

åren 1984-1991

290 mk + 34,00 mk per kvadratmeter

år 1992 eller senare

290 mk + 35,20 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån

före år 1961

240 mk + 22,00 mk per kvadratmeter

åren 1961-1975

260 mk + 22,10 mk per kvadratmeter

åren 1976-1983

260 mk + 22,80 mk per kvadratmeter

åren 1984-1991

260 mk + 28,80 mk per kvadratmeter

år 1992 eller senare

260 mk + 31,10 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyrsbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

4 §

Står den skattskyldige själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 2 § med 4,00 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 12,70 mk per kvadratmeter i månaden. Om skattskyldigen själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 8,90 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,80 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 380,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 125,00 mk per månad.

8 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara lägre än ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden allmänt i kommunen sänkas, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån

10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 240,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 160,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 160,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 120,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån

11 §

Kostförmånens värde är 19,50 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 19,50 mk och högst 35,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 19,50 mk eller överstiger den 35,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 14,60 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 16,60 mk per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 35,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 19,50 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 35,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle

15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 400,00 mk per månad i ett rum och 1 300,00 mk per månad i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 39,00 mk per dygn eller högst 877,50 mk per månad.

Bilförmån

17 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget (första registrering i Finland) enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilarna som tagits i bruk åren 1992-1994)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 2,0 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 050 mark eller 70 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,8 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde

Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett

mk/mån

grundvärde mk/mån

värde per kilometer + p/km

I bilklassen,

cylindervolym högst 1 300 cm 3

- fri bilförmån

1 630

590

69

- förmån att använda bil

1 100

590

33

II bilklassen,

cylindervolym högst 1 600 cm 3

- fri bilförmån

1 990

770

80

- förmån att använda bil

1 390

770

40

III bilklassen,

cylindervolym högst 2 000 cm 3

- fri bilförmån

2 630

1 130

99

- förmån att använda bil

1 970

1 130

55

IV bilklassen,

cylindervolym över 2 000 cm 3

- fri bilförmån

3 340

1 500

122

- förmån att använda bil

2 560

1 500

69

18 §

Med cylindervolym avses motorns slagvolym i den storlek som den antecknats på registerutdraget.

19 §

I åldersgruppen A, vid beräkning av procentandelen av förmånens värde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Den erhållna procentandelen avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

20 §

Extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde.

I åldersgruppen A läggs värdet av extra utrustning till bilens nyanskaffningspris till den del dess värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylig rabatt används det allmänna riktminutpriset som extra utrustningens värde.

21 §

Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 800 mark per månad eller 120 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses ovan i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,

- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

- körsträckan,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån

26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 140,00 mk per månad.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk per månad.

Tillämpning av det gängse värdet

27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande

28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1995 och det tillämpas vid beskattningen som verkställs för år 1994.

Helsingfors den 22 november 1994

Generaldirektör Jukka Tammi Överinspektör Merja Hartikka-Simula

Till början av sidan