Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

931/1993

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om vissa regleringar av vattenägor

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 § riksdagsordningen stadgar,

upphävs i lagen den 11 januari 1980 om vissa regleringar av vattenägor ( 31/80 ) 4 § 3 mom.,

ändras 2 §, 4 § 2 mom., 18 och 19 §§, 20 § 1 mom., 21 och 23 §§ och 25 § 2 mom. samt

fogas till lagen en ny 7 a § som följer:

2 §

Lantmäteribyrån utreder inom vilka områden en ägoreglering behövs. På basis av utredningen bestämmer lantmäteribyrån förrättningsområdet för ägoregleringen och förordnar att förrättningen skall verkställas. I en och samma ägoreglering medtas ett område i den utsträckning som är ändamålsenligt för genomförande av regleringen.

4 §


Om inte något annat stadgas i denna lag, gäller angående förfarandet vid en förrättning samt om anteckning därom i jordregistret eller fastighetsregistret beträffande i 1 mom. avsedda, enligt lagen om skifte verkställda förrättningar, i tillämpliga delar vad som i lagen om skifte stadgas om dessa, beträffande i 9 § 2 mom. avsedd inlösen vad som i lagen om skifte stadgas om bildande av lägenhet av fristående område samt beträffande annan inlösen vad som stadgas om inlösen av sådan tillandning som avses i 243 § lagen om skifte.

7 a §

Har lägenheter i en sådan by, till vilken inte enligt jordabalken eller lagen om råskillnad i vatten och skifte av vattenområde hör något vattenområde, fortlöpade, sedan rågång mellan byar förrättats på ett vattenområde, på samma sätt som delägarna fiskat på ett visst samfällt vattenområde som från och med rågången hört till en annan by, kan till de lägenheter som hör till en sådan by inlösas vattenområdet eller andel i vattenområdet där lägenheterna i byn har fiskat, om det är viktigt med tanke på användningen av lägenheterna, enligt vad som stadgas i 2 och 3 mom.

Om endast lägenheter i en sådan by som inte äger något vattenområde har fiskat på ett visst vattenområde, inlöses detta vattenområde till samfällt område för de lägenheter i byn vilkas ägare yrkar inlösen. Lägenheterna erhåller andel i det inlösta området enligt sitt mantal, om inte ägarna till lägenheterna avtalar något annat.

Om lägenheter i en sådan by som inte äger något vattenområde har fiskat på ett visst vattenområde tillsammans med lägenheter i en by till vilken vattenområdet hör, inlöses andelar i vattenområdet till de lägenheter i den förstnämnda byn vilkas ägare yrkar inlösen. Storleken på den andel som skall inlösas till en lägenhet bestäms så att den möjliggör sedvanligt husbehovsfiske.

18 §

Den egendom som skall inlösas värderas vid förrättningen särskilt för varje lägenhet. Beloppen av de löseskillingar som i fråga om varje lägenhet skall erhållas och betalas kvittas mot varandra till den del de täcker varandra, och därefter bestäms det löseskillingsbelopp som för lägenhetens räkning slutligt skall erhållas eller betalas.

Om delägarna i ett samfällt vattenområde eller tillandningsområde bildar ett konstituerat delägarlag enligt lagen om samfälligheter (758/89), tillämpas på ett dylikt område då det är föremål för ägoreglering vad som i 1 mom. stadgas om lägenheter, om inte delägarlaget kräver att löseskillingarna skall behandlas särskilt för varje lägenhet.

På begäran av en delägare i ett samfällt område kan förrättningsingenjören utan särskilt förordnande sköta de uppgifter som avses i 10 § 2 mom. lagen om samfälligheter, om det är ändamålsenligt att organisera förvaltningen av det samfällda området med tanke på betalning eller erhållande av löseskilling eller återindrivning av löseskilling som staten har förmedlat.

19 §

Löseskillingen betalas genom statens förmedling när förrättningen har antecknats i jordregistret eller fastighetsregistret. Om sakägarna vid förrättningen avtalar att löseskillingen skall betalas utan statens förmedling, tillämpas vad som i lagen om skifte stadgas om likvid.

Om namnet på och adressen till den som har rätt att erhålla den löseskilling som genom statens förmedling skall betalas till lägenhetens ägare eller till ett konstituerat delägarlag för ett samfällt område har utretts vid förrättningen på basis av lagfartshandling, mantals- eller skattelängd eller någon annan handling som ansetts tillförlitlig och det inte finns skäl att anta att någon annan har bättre rätt till löseskillingen, betalar lantmäteriverkets betalningsställe ut löseskillingen på basis av förrättningshandlingarna.

I andra fall än de som avses i 2 mom. skall betalning av löseskilling genom statens förmedling sökas hos den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde lägenheten eller det samfällda området ligger inom tio år från det förrättningen antecknades i jordregistret eller fastighetsregistret. Till ansökan skall fogas en i 2 mom. nämnd utredning om att sökanden eller hans fångesman då inlösningen skedde ägde den lägenhet som löseskillingen i fråga skall tillfalla enligt 18 §. Om löseskillingen inte söks inom nämnda tid, går rätten till den förlorad.

Löseskillingen för en fristående tillandning betalas till den som vid förrättningen antecknats såsom ägare till tillandningen eller till vilken dennes rätt har övergått.

20 §

En lägenhet för vars räkning staten har betalt löseskilling är underpant för betalningen av löseskillingen och räntan på den till staten. Om staten har förmedlat en löseskilling som ett delägarlag för ett samfällt område skall betala, tillämpas 27 § lagen om samfälligheter. Löseskillingen jämte ränta kan, oberoende av hur länge den har varit obetald, tas ut ur lägenheten eller hos delägarlaget med samma förmånsrätt som stadgas för offentligrättsliga prestationer som utgår av fastighet.


21 §

Uppgår en löseskilling som har betalts genom statens förmedling eller, i fråga om flera lägenheter som tillhör en och samma ägare, löseskillingarnas sammanlagda belopp till högst femtio mark, uppbärs inte någon löseskilling.

Uppgår den slutliga löseskilling som genom statens förmedling skall betalas till lägenhetens ägare eller till delägarlaget eller, i fråga om flera lägenheter som tillhör en och samma ägare, de slutliga löseskillingarnas sammanlagda belopp till högst femtio mark, betalas ingen löseskilling.

23 §

Ägorna får tillträdas när förrättningen har antecknats i jordregistret eller fastighetsregistret.

25 §


I lantmäteribyråns beslut enligt 2 § får ändring inte sökas genom besvär.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Denna lag tillämpas även vid sådana vattenägoregleringsförrättningar som är anhängiga då lagen träder i kraft vid vilka avslutningssammanträde inte har hållits före ikraftträdandet. Lagens 19 § 2 mom. tillämpas dessutom i tillämpliga delar på sådana förrättningar vid vilka avslutningssammanträde har hållits men betalningen av löseskillingar genom statens förmedling ännu inte helt har verkställts. Det 4 § 3 mom. som upphävs genom denna lag tillämpas på förrättningar om vilka har meddelats före ikraftträdandet.

RP 70/93

JsUB 14/93

Helsingfors den 5 november 1993

Republikens President MAUNO KOIVISTOJord- och skogsbruksminister Martti Pura

Till början av sidan