1607/1993

Denna lag gäller affärsverksamhet som har till ändamål att yrkesmässigt från allmänheten ta emot depositioner eller andra medel som skall återbetalas och att med dessa medel för egen räkning erbjuda krediter och annan därmed jämförbar finansiering antingen direkt eller genom ett företag som hör till samma koncern eller konsolideringsgrupp.

Lagen gäller inte vid finansiering av handel med fast eller lös egendom eller tjänster bedriven av den som erbjuder finansiering eller av en sammanslutning inom samma koncern som denne, inte heller finansiering som avser en sammanslutning inom samma koncern.

Med kreditinstitut avses i denna lag depositionsbanker och andra aktiebolag, andelslag eller hypoteksföreningar som idkar verksamhet enligt 1 § 1 mom.

Depositionsbanker är affärsbankerna, sparbanksaktiebolagen, andelsbankerna, de kooperativa bankerna i aktiebolagsform och Postbanken Ab.

Med finansiella institut avses i denna lag med undantag för kreditinstitut sammanslutningar vilka såsom sin huvudsakliga affärsverksamhet tillhandahåller tjänster som avses i 20 § 2-10 punkten eller förvärvar ägarandelar.

Med holdingsammanslutning avses i denna lag ett finansiellt institut vars dotterföretag huvudsakligen är kreditinstitut eller finansiella institut och av vars dotterföretag åtminstone ett är kreditinstitut.

Med koncern, moderföretag och dotterföretag avses i denna lag koncern, moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (655/73).

Till en konsolideringsgrupp räknas kreditinstitut, dess holdingsammanslutningar samt kreditinstitut och finansiella institut som är dotterföretag till kreditinstitutet eller dess holdingsammanslutning. Till konsolideringsgruppen räknas dessutom ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som har gemensam förvaltning med kreditinstitutet eller dess holdingsammanslutning eller dotterföretag till dem eller gemensam ledning med kreditinstitutet, holdingsammanslutningen eller deras dotterföretag.

Om stadgandena om koncern eller konsolideringsgrupp inte kan tillämpas eller det inte är ändamålsenligt att tillämpa dem på grund av koncernens eller konsolideringsgruppens sammansättning eller av något särskilt skäl, kan kreditinstitutet eller dess holdingsammanslutning göra avsteg från dem enligt beslut som finansinspektionen meddelar i varje enskilt fall.

På kreditinstitut tillämpas lagstiftningen om aktiebolag, andelslag eller hypoteksföreningar, om inte något annat stadgas i denna lag.

På depositionsbanker tillämpas dessutom affärsbankslagen (1269/90), sparbankslagen (1270/90), lagen om ombildning av sparbank till bank i aktiebolagsform (972/92), andelsbankslagen (1271/90) eller lagen om Postbanken Ab (972/87).

För andra kreditinstituts än depositionsbankers vidkommande beviljar finansministeriet undantagstillstånd enligt 2 kap. 1 § 2 mom. och 8 kap. 4 § 1 mom. lagen om aktiebolag (734/78) samt 69 § 1 mom. lagen om andelslag (247/45).

Ett kreditinstitut skall ha koncession för sin verksamhet.

I en depositionsbanks firma skall ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och av firman skall bankens sammanslutningsform framgå.

Utom depositionsbankerna får endast Finlands Bank och Nordiska Investeringsbanken använda ordet "bank" i sin firma eller annars som beteckning för sin verksamhet. Oaktat förbudet får benämningen "bank" användas i firma eller annars för att beskriva verksamheten, om det är uppenbart att användningen av ordet inte på ett missvisande sätt hänvisar till depositionsbankernas verksamhet.

Finansministeriet kan ge en depositionsbanks dotterföretag tillstånd att i sin firma använda benämningen "bank" eller en hänvisning till depositionsbankens verksamhet.

Den i lagen om finansinspektionen (503/93) avsedda finansinspektionen övervakar att denna lag och de föreskrifter som myndigheterna meddelat med stöd av dem följs. Sparbankerna övervakas dessutom av sparbanksinspektionen och andelsbankerna av andelsbanksinspektionen.

Finansministeriet beviljar ett kreditinstitut koncession. I ansökan skall ges den utredning som behövs om kreditinstitutets direkta eller indirekta ägare eller medlemmar samt deras ägarandelar och kundriskerna samt om de personer som sköter förvaltningen. Finansministeriet har också rätt att kräva annan utredning som det anser behövlig.

Över kreditinstitutets ansökan om koncession skall utlåtande av finansinspektionen inhämtas. över en depositionsbanks ansökan om koncession skall dessutom inhämtas utlåtande av den säkerhetsfond som banken kommer att höra till.

Finansministeriet skall meddela sitt beslut om koncession av kreditinstitutet inom 12 månader från det ansökan togs emot. Om avslag av ansökan skall dock beslutas inom sex månader från mottagandet eller från det tilläggsupplysningar som begärts under denna tid togs emot.

Kreditinstitutet skall beviljas koncession, om det på basis av den utredning som mottagits om ägarna och förvaltningspersonalen och annan utredning kan säkerställas att institutet kommer att ledas med yrkesskicklighet samt enligt sunda och försiktiga affärsprinciper.

Finansministeriet har rätt att efter att ha hört den som söker koncession till koncessionen foga begränsningar eller villkor som gäller kreditinstitutets affärsverksamhet.

Finansministeriet kan på framställning av finansinspektionen återkalla ett kreditinstituts koncession, om

Finansministeriet kan på framställning av finansinspektionen för viss tid begränsa verksamheten enligt ett kreditinstituts koncession, om det vid skötseln av institutet har konstaterats förekomma oskicklighet eller oförsiktighet och om det är uppenbart att detta allvarligt kan skada stabiliteten på finansieringsmarknaden eller borgenärernas fördel.

Aktiekapitalet, andelskapitalet eller grundkapitalet för ett kreditinstitut som inrättas skall vara ett markbelopp som motsvarar 5 miljoner ecu, dock alltid minst 30 miljoner mark. Kapitalet skall vara helt betalt i pengar när koncessionen beviljas.

Ett kreditinstituts egna medel enligt 73-75 §§ skall alltid uppgå till minst startkapitalet.

Om ett kreditinstituts egna medel inte längre uppfyller kraven enligt 2 mom., skall finansinspektionen sätta ut en tid inom vilken institutet skall fylla minimikravet på egna medel eller göra en framställning till finansministeriet om att koncessionen skall återkallas.

I ett kreditinstituts bolagsordning eller stadgar skall, utöver vad som stadgas i andra lagar, anges

Verkställandedirektören och vice verkställande direktören i ett kreditinstitut får inte vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett försäkringsbolag inom samma koncern som institutet.

Majoriteten av medlemmarna och suppleanterna i ett kreditinstituts styrelse skall vara personer som inte är medlemmar, suppleanter eller verkställande eller vice verkställande direktör i ett försäkringsbolag som avses i 1 mom, om inte finansinspektionen beviljar undantag från detta.

Betydelsefulla och principiellt viktiga beslut som gäller kredit till ett försäkringsbolag inom samma koncern som kreditinstitutet eller som gäller investeringar i försäkringsbolaget skall fattas av kreditinstitutets styrelse.

Kreditinstitutet får inte inleda sin verksamhet innan det har fått koncession och lämnat finansinspektionen

Om det inträffar någon förändring i de uppgifter som nämns i 1 mom., skall finansinspektionen omedelbart underrättas.

Ämnar någon direkt eller indirekt förvärva en så stor andel i ett kreditinstitut att den utgör minst 10 procent av aktie- eller andelskapitalet eller medför minst 10 procent av röstetalet för aktierna eller andelarna eller annars berättigar till ett därmed jämförbart inflytande i kreditinstitutets förvaltning, skall finansinspektionen på förhand underrättas om förvärvet.

Om en andel som nämns i 1 mom. ökas så att den uppgår till minst 20, 33 eller 50 procent av aktie- eller andelskapitalet eller medför ett minst lika stort röstetal eller om kreditinstitutet blir ett dotterföretag, skall finansinspektionen på förhand underrättas också om detta förvärv.

En anmälan enligt 1 och 2 mom. skall göras också när innehavet sjunker under de andelar som stadgas i 1 och 2 mom.

Kreditinstitutet skall minst en gång om året underrätta finansinspektionen om de i 1 och 2 mom. angivna andelarnas ägare och hur stort innehavet är samt omedelbart anmäla sådana förändringar i innehavet av andelar som kommit till dess kännedom.

I anmälningarna skall lämnas behövliga upplysningar om andelens storlek och ägaren samt om ägarens kundrisker.

Finansinspektionen kan inom tre månader från det den mottog en anmälan enligt 18 § motsätta sig förvärv av andelen, om det på basis av den utredning som mottagits om ägarnas tillförlitlighet och lämplighet eller annars är sannolikt att innehavet av andelen skulle skada kreditinstitutets verksamhet enligt försiktiga och sunda affärsprinciper.

Om förvärv av en andel inte anmäls eller om andelen har förvärvats trots att finansinspektionen har motsatt sig det eller om finansinspektionen sedan andelen förvärvats observerar att innehavet äventyrar kreditinstitutets affärsverksamhet enligt 1 mom., kan finansinspektionen förbjuda innehavaren av andelen att utnyttja sin rösträtt.

Ett kreditinstitut får endast idka i denna paragraf nämnd och därtill ansluten verksamhet.

Kreditinstitutets verksamhet är följande:

Ett kreditinstitut får ensamt eller tillsammans med dotterföretag och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut i aktier och andelar i en sammanslutning som idkar annan verksamhet än sådan som avses i 20 § och av vars aktie eller andelskapital de äger över tio procent eller en så stor del att de har över tio procent av de röster som alla aktier och andelar medför, investera högst 15 procent av kreditinstitutets och dess konsolideringsgrupps egna medel. Kreditinstitutet och dess dotterföretag och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut får sammanlagt ha sådana investeringar högst till ett belopp som motsvarar 60 procent av kreditinstitutets eller dess konsolideringsgrupps egna medel. När relationstalen räknas beaktas dock inte aktier som kreditinstitut eller dess dotterföretag eller i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut har tecknat på basis av förbindelse som givits i samband med aktieemission som det ordnat, och inte aktier i ett försäkringsbolag som avses i lagen om försäkringsbolag (1062/79), inte heller aktier och andelar vilkas innehav är nödvändigt för sanering av affärsverksamheten hos någon av kreditinstitutets, dess dotterföretags eller i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstituts eller finansiella instituts kunder.

Kreditinstitutet får ensamt eller tillsammans med dotterföretag och ovan i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut och finansiella institut i aktier och andelar i fastigheter och fastighetssammanslutningar som hyrs ut annars än i anslutning till finansieringsverksamheten investera högst ett belopp som för kreditinstitutets vidkommande utgör 13 procent av dess balansomslutning eller för kreditinstitutets och dess dotterföretags och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstituts eller finansiella instituts vidkommande 13 procent av konsolideringsgruppens sammanräknade balansomslutning, om inte finansinspektionen av särskilda skäl beviljar tillstånd till ett större belopp.

Kreditinstituts dotterföretag eller i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut vilkas rätt att äga aktier och andelar i fastigheter och fastighetssammanslutningar begränsats i lag, räknas inte med när det innehav som avses i 1 mom. räknas ut.

Med aktier och andelar som ett kreditinstitut och dess dotterföretag och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut äger i fastighetssammanslutningar jämställs när det i 1 mom. avsedda relationstalet räknas ut krediter som kreditinstitut och dess dotterföretag och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut har givit fastighetssammanslutningen och garantier som ställts för den, i samma förhållande som de aktier och andelar i fastighetssammanslutningen som innehas av kreditinstitutet eller dess dotterföretag eller i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut utgör av fastighetssammanslutningens aktie- och andelskapital.

Ett kreditinstitut, dess dotterföretag och i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiellt institut får utan hinder av 22 § temporärt inneha aktier och andelar eller fastigheter som varit säkerhet för en fordran som lämnats obetald.

Kreditinstitutet eller dess dotterföretag eller i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut eller finansiella institut skall överlåta egendom som förvärvats med stöd av 1 mom. så snart det är möjligt utan förluster och senast inom fem år från det i 1 mom. angivna förvärvet har skett, om inte finansinspektionen av särskilda skäl medger förlängning.

Finansinspektionen meddelar föreskrifter om hur temporärt förvärv av egendom till kreditinstitutet eller dess dotterföretag eller i 5 § 2 mom. avsett kreditinstituts eller finansiellt instituts skall göras till finansinspektionen.

Kreditinstitutet får inte utan samtycke av ägaren vidarepantsätta säkerhet som givits kreditinstitutet.

Kreditinstitutet skall för sin verksamhet ha åtminstone ett fast förrättningsställe. Det kan dessutom idka verksamhet i filialer och på andra verksamhetsställen.

Ett kreditinstitut som ämnar inrätta en filial i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall på förhand anmäla detta till finansinspektionen. Till anmälan skall fogas uppgifter om den verksamhet som är avsedd att idkas samt uppgifter som gäller filialens förvaltning.

Finansinspektionen skall underrätta motsvarande tillsynsmyndighet i ifrågavarande stat om inrättande av filialen och till underrättelsen foga uppgifter om kreditinstitutets egna medel, soliditet, det säkerhetssystem som skyddar deponenterna samt övriga uppgifter som behövs för inledande av filialens verksamhet.

Finansinspektionen skall inom tre månader efter att den mottog en anmälan enligt 1 mom., vägra att lämna en underrättelse enligt 2 mom., om den observerar att kreditinstitutets ekonomiska situation och förvaltning inte uppfyller de villkor som denna lag stadgar för kreditinstitut. En filial kan inte inrättas, om finansinspektionen har vägrat lämna underrättelsen.

Ett kreditinstitut som ämnar inrätta en filial i en annan stat än en som avses i 26 §, skall hos finansministeriet ansöka om tillstånd att inrätta filialen. Tillståndet skall beviljas, om tillsynen över filialen kan ordnas tillräckligt väl. över ansökan om tillstånd skall inhämtas utlåtande av Finlands Bank och finansinspektionen. Finansministeriet kan meddela föreskrifter om inrättande av filial utomlands och om hur tillsynen skall ordnas.

Om kreditinstitutet bryter mot 26-27 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, kan finansministeriet efter att ha hört kreditinstitutet yrka rättelse inom utsatt tid och, om saken inte rättas till, bestämma att filialen utomlands skall dras in.

Ett kreditinstitut som ämnar tillhandahålla tjänster som avses i 20 § i någon annan stat utan att inrätta en filial där skall på förhand göra en anmälan till finansinspektionen om vilka tjänster det ämnar tillhandahålla.

Finansinspektionen skall inom en månad från mottagandet av en anmälan enligt 1 mom. underrätta tillsynsmyndigheten i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om saken samt bifoga sin egen anmälan om huruvida kreditinstitutets koncession i Finland omfattar tjänsterna i fråga eller inte.

Bokslutet för ett kreditinstitut och koncernbokslutet skall uppgöras enligt stadgandena i bokföringslagen och detta kapitel. Stadgandena i 11 kap. 1-3 och 5-12 §§ lagen om aktiebolag samt 79-79 b §§ lagen om andelslag, med undantag av 79 b § 1 mom., tillämpas inte på kreditinstitutet.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur kreditinstitutens bokslut skall uppgöras.

Vad 30-37 §§ stadgar om kreditinstitut tillämpas på motsvarande sätt på holdingsammanslutning och på ett finansiellt institut som utgör dotterföretag till ett kreditinstitut eller en holdingsammanslutning.

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut som omfattar bokslut och verksamhetsberättelse enligt bokföringslagen och detta kapitel.

Styrelsen och verkställande direktören skall datera och underteckna bokslutet. Om en styrelsemedlem eller verkställande direktören har anfört avvikande åsikt mot bokslutet, skall uttalande om detta fogas till bokslutet på hans yrkande.

I bokslutet skall resultaträkningen och balansräkningen för den föregående räkenskapsperioden tas in. I bilaga till resultaträkningen och balansräkningen skall ges sådana upplysningar som finansinspektionen föreskriver. Om specifikationen av resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats under räkenskapsperioden, skall de uppgifter som ingår i det tidigare bokslutet i den mån det är möjligt rättas så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

Bokslutet skall lämnas till revisorerna minst en månad före den ordinarie bolagsstämman eller andelsägarnas eller medlemmarnas ordinarie stämma.

Verksamhetsberättelsen skall uppgöras enligt god bokföringssed och i den skall lämnas uppgifter om sådana för bedömning av kreditinstitutets tillstånd och resultatet av dess verksamhet viktiga omständigheter som inte skall redovisas i resultaträkningen, balansräkningen eller bilagor till dessa, samt om händelser som är viktiga från kreditinstitutets synpunkt, även om de har inträffat efter räkenskapsperiodens utgång.

Om kreditinstitutet under räkenskapsperioden har förvärvat bestämmanderätten i ett annat företag eller genom fusion har mottagit ett annat företags tillgångar och skulder, skall redogörelse för detta lämnas i verksamhetsberättelsen.

I verksamhetsberättelsen skall meddelas det genomsnittliga antalet anställda hos kreditinstitutet under räkenskapsperioden samt de under perioden utbetalda lönernas och ersättningarnas belopp, å ena sida i fråga om styrelsen, förvaltningsrådet och verkställande direktören och å andra sidan i fråga om övriga anställda vid institutet. Delarvoden som har betalts till styrelsen och verkställande direktören skall meddelas separat.

Styrelsen skall i sin verksamhetsberättelse lägga fram förslag om åtgärder i fråga om kreditinstitutets vinst eller förlust.

Verksamhetsberättelsen skall innehålla en redogörelse för väsentliga förändringar som har inträffat i kreditinstitutets affärsfunktioner under den föregående räkenskapsperioden och en bedömning av hur affärsfunktionerna utvecklas under den nya räkenskapsperioden.

Kreditinstitutets räkenskapsperiod är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller läggs ned får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.

I bokslutet antecknas

Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om att ett större sannolikt värde skall anges i balansräkningen för värdepapper som avses i 1 mom. 2 punkten och som är lätta att marknadsföra samt för derivativavtal.

Tillgångar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omvandlas till finskt mynt enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om att omläggningstillgångar skall antecknas i bokslutet enligt den kurs som Finlands Bank noterat vid tidpunkten för anskaffningen.

I balansräkningen skall tillräckligt specificerat, enligt vad finansinspektionen närmare bestämmer, såsom egna poster under aktiva antecknas pengar och fordringar hos centralbankerna, krediter, fordringsbevis som satts i omlopp bland allmänheten, aktier och andelar, den oavskrivna delen av anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella nyttigheter med lång verkningstid, betalda förskott och resultatregleringar, aktie-, placeringsandels- och grundfondsemissionsfordringar, samt övriga tillgångar. Under passiva skall antecknas skulderna till kreditinstitut och allmänheten, fordringsbevis som kreditinstitutet självt har satt i omlopp bland allmänheten, erhållna förskott och resultatregleringar, skulder som har sämre förmånsrätt än andra skulder samt övriga skulder och reserveringar, aktie-, andels- eller grundkapitalet, placeringsandelskapitalet eller grundfonden, reservfonden, uppskrivningsfonden samt vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder. Räkenskapsperiodens vinst meddelas särskilt för sig som tillägg till det egna kapitalet och förlusten som minskning av det.

Såsom reservering för de allmänna riskerna inom finansieringsverksamheten får i bokföringen dessutom göras en allmän förlustreservering.

Kreditinstitutets eget kapital skall i balansräkningen delas i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapitalet, tilläggsandelskapitalet, placeringsandelskapitalet eller grundfonden, reservfonden och uppskrivningsfonden. Till kreditinstitutets bundna egna kapital hänförs dessutom en kapitalinvestering som uppfyller följande krav:

De övriga fonderna utgör fritt eget kapital. Räkenskapsperiodens vinst och vinst från tidigare räkenskapsperioder anges särskilt för sig såsom tillägg till det fria egna kapitalet, räkenskapsperiodens förlust och förlust från tidigare räkenskapsperioder som avdrag från det.

En ovan i 1 mom. avsedd kapitalinvestering får, om inte annat följer av villkoren för investeringen, användas till att täcka sådan förlust för vilken det fria egna kapitalet och reservfonden inte förslår, förutsatt att aktiekapitalet, andelskapitalet, eller om andelskapitalet har använts, placeringsandelskapitalet eller grundfonden på motsvarande sätt minskas i samma förhållande. Vinstmedlen och reservfonden får, utöver vad som stadgas i annan lag, användas för ökning av kapitalinvesteringens värde högst med det belopp med vilket kapitalinvesteringens värde under tidigare räkenskapsperioder har minskats för täckande av förlust.

Till kapitalinvesteringen kan fogas rätt att konvertera investeringen till aktier, betalning av insats och tilläggsinsats, placeringsandelar eller grundfondsandelar. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad lagen om aktiebolag, andelslagslagen och sparbankslagen stadgar om lån mot konvertibla skuldebrev.

Över kapitalplaceringen skall ges ett kapitalbevis som är ställt till viss man. På överlåtelse och pantsättning av kapitalbevis tillämpas vad 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (622/47) stadgar om löpande skuldebrev, om inte något annat följer av villkoren i kapitalbeviset. Om kapitalplaceringens värde i bankens bokföring har sänkts eller höjts, skall kapitalbevisets nominella värde ändras i motsvarande mån och en anteckning om detta skall omedelbart göras på kapitalbeviset.

Resultaträkningen skall uppgöras så att av den framgår hur räkenskapsperiodens resultat har uppstått.

I resultaträkningen skall enligt vad finansinspektionen närmare föreskriver särskilt för sig antecknas intäkterna och kostnaderna tillräckligt specificerade. I den skall som egna poster antecknas ränteintäkterna och räntekostnaderna, dividendintäkterna, arvodesintäkterna och arvodeskostnaderna, värdepappersverksamhetens bidrag, valutaverksamhetens bidrag, förvaltningskostnaderna, övriga intäkter och kostnader för verksamheten, värdenedskrivningarna på fordringar och andra värdepapper än sådana som är avsedda att överlåtas, avskrivningarna på byggnader, maskiner och inventarier samt på andra utgifter med lång verkningstid samt förändringar i reserveringarna och de direkta skatterna. Tillfälliga intäkter och kostnader skall uppges skilt för sig i resultaträkningen.

En holdingsammanslutning samt ett kreditinstitut, som är moderföretag i en koncern, skall uppgöra och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut enligt stadgandena i bokföringslagen och i detta kapitaltsamt enligt finansinspektionens föreskrifter.

Uppgifterna för sådana dotterföretag som inte är kreditinstitut eller finansiella institut sammanställs med koncernbokslutet så som finansinspektionen bestämmer.

Vid uppgörandet av koncernbokslutet skall utöver det som stadgas i bokföringslagen i tillämpliga delar iakttas 31 § i denna lag.

Koncernens eget kapital skall i koncernbalansräkningen delas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller i totalförlust med beaktande av koncernens resultat för den avslutade räkenskapsperioden.

I moderföretagets verksamhetsberättelse skall om koncernen lämnas de upplysningar som anges i 32 § 1-3 och 5 mom. Dessutom skall det belopp uppges som de företag som hör till koncernen enligt bolagsordningen eller stadgarna skall överföra från det fria egna kapitalet till det bundna egna kapitalet.

Moderföretagets namn skall meddelas i dotterföretagets verksamhetsberättelse.

Om stadgandena om koncernbokslut på grund av koncernens sammansättning eller av något annat särskilt skäl inte kan iakttas när koncernbokslutet uppgörs, får avvikelse ske från dem med stöd av beslut som finansinspektionen meddelar i varje enskilt fall. För avvikelsen skall redogöras i koncernbokslutet.

Finansinspektionen skall inhämta bokföringsnämndens utlåtande innan föreskrifter som avses ovan i detta kapitel meddelas.

Ett kreditinstitut och en holdingsammanslutning skall ge var och en som begär det kopia av sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse. För kopian får inte uppbäras någon avgift som överstiger kopieringskostnaden.

Ett kreditinstituts bolagsstämma, ett andelslags stämma, principalernas sammanträde eller medlemmarnas möte skall årligen för inspektion av kreditinstitutets förvaltning, bokföring och bokslut utse minst två revisorer och ett behövligt antal revisorssuppleanter, som i sitt uppdrag är obereonde. Vad denna lag stadgar om revisorer skall också tillämpas på revisorssuppleanterna.

Minst en revisor skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller vara en i 2 mom. angiven sammanslutning. Den som är omyndig eller försatt i konkurs kan inte vara revisor. Revisorn skall ha en sådan kännedom om och erfarenhet av redovisning, ekonomiska och juridiska frågor samt sådan kännedom om och erfarenhet av revision som med hänsyn till omfattningen och arten av kreditinstitutets verksamhet behövs för skötseln av uppdraget.

Minst en revisor och en revisorssuppleant skall vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning. Har en av Centralhandelskammaren godkänd revisionssammanslutning utsetts till revisor, skall denna underrätta kreditinstitutet om vem som bär det huvudsakliga ansvaret för verkställandet av revisionen. Den huvudansvariga revisorn skall ha minst samma behörighet som revisionssammanslutningen. Med tillstånd av finansinspektionen kan också en av handelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning vara revisor, revisorssuppleant eller revisionssammanslutning.

En revisor för ett kreditinstitut får inte vara

Revisorn i ett kreditinstituts dotterbolag får inte vara en person som enligt 1 mom. inte får bli vald till revisor i kreditinstitutet.

Revisorn skall underrätta finansinspektionen om kredit som han har fått av en sammanslutning som avses i 1 mom. samt om garantier eller andra ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som den ställt för honom.

Finansinspektionen skall för kreditinstitutet förordna en revisor som uppfyller behörighetskraven, om

Förordnandet är i kraft tills en revisor har valts i stället för den revisor som avses i 1 mom.

Finansinspektionen meddelar kreditinstitutet förordnande enligt 10 kap. 1 § 3 mom. och 14 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag.

Finansinspektionen kan under mandatperioden skilja en revisor som den förordnat från hans uppgift.

Revisorn skall i den omfattning som god revisionssed förutsätter granska räkenskapsperiodens bokföring, bokslut och förvaltning.

När revisionen har verkställts, skall revisorn i bokslutet göra en anteckning om detta i vilken hänvisas till revisionsberättelsen.

Revisorn skall för varje räkenskapsperiod avge en revisionsberättelse till det möte som avses i 41 §. Berättelsen skall överlämnas till kreditinstitutets styrelse eller motsvarande organ senast två veckor före det möte då bokslutet skall läggas fram för att fastställas.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om

Om en medlem av kreditinstitutets förvaltningsråd eller styrelse eller motsvarande organ, verkställande direktören, en fullmäktig eller någon annan redovisningsskyldig har gjort sig skyldig till en gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet eller till någor annat som strider mot en lag som gäller kreditinstitutet eller mot bolagsordningen eller stadgarna, skall revisorn göra en anmärkning om detta i berättelsen. Revisorn har också annars rätt att i berättelsen lämna uppgifter som han anser att det möte som nämns i 1 mom. bör få kännedom om.

Revisorn kan i fråga om styrelsen, förvaltningsrådet, verkställande direktören, kontrollant eller motsvarande organ eller andra redovisningsskyldiga göra anmärkningar om sådana omständigheter som inte läggs fram i revisionsberättelsen. Sådana omständigheter antecknas i ett protokoll som skall ges den som har till uppgift att sörja för kreditinstitutets förvaltning och för att verksamheten ordnas på behörigt sätt. Denne skall behandla protokollet utan dröjsmål och förvara den på ett säkert sätt.

Revisorn har rätt att vara närvarande och yttra sig vid sådana möten av kreditinstitutets organ där ärenden som hör samman med hans verksamhet behandlas.

Revisorn skall vara närvarande vid mötet, om de ärenden som behandlas är sådana att hans närvaro är påkallad.

Till revisor i en dottersammanslutning till ett kreditinstitut och en holdingsammanslutning skall om möjligt utses minst en av moderföretagets revisorer.

Med deposition avses i denna lag medel som skall återbetalas och som har tagits emot från allmänheten på konton som uppfyller av finansinspektionen antagna allmänna villkor.

Endast en depositionsbank har rätt att ta emot depositioner. Om sparkassors rätt att ta emot depositioner stadgas särskilt. Denna lag begränsar inte Finlands Banks rätt att ta emot depositioner.

När medel deponeras i banken skall mellan banken och den som öppnar kontot slutas ett avtal om depositionen. Öppnarens identitet skall alltid konstateras och i avtalet skall antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och vilka som har rätt att använda kontot.

Om ett särskilt bevis utfärdas över depositionen, skall det ställas till viss man och det kan endast transporteras på en namngiven person.

Om ett särskilt villkor tas in i det i 1 mom. nämnda avtalet skall villkoret även antecknas på beviset. Ett sådant villkor, med undantag av kontoinnehavarens förordnande om vilka som skall ha rätt att använda kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.

En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en depositionsbank ingå avtal om deposition i fråga om de medel som han enligt 20 § 2 mom. lagen angående förmynderskap har rätt att förfoga över, samt deponera och lyfta medel och även annars förfoga över depositionen. Förmyndaren kan dock med förmyndarnämndens samtycke överta skötseln av de deponerade medlen, om den omyndiges fördel kräver det.

Om medel har deponerats i en depositionsbank i minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast han själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige och hans förmyndare tillsammans över de deponerade medlen. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol.

När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket ett konto på vilket i en depositionsbank deponerade medel senast har använts, upphör depositionsbankens skyldighet att betala ränta på de deponerade medlen, om inte annat följer av kontovillkoren.

En depositionsbank får inte med sin motfordran kvitta sådana medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till honom och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen skall banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren skall underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig.

Är det inte möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen kan utmätas, får banken dock yrka kvittning, om den i samband med kvittningsyrkande skriftligen lämnar kontoinnehavaren meddelande om begränsningen av kvittningsrätten enligt 1 mom. och om en återgång av kvittningen enligt detta moment. Kvittningen återgår, om kontoinnehavaren inom 14 dagar från det han fick kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte får utmätas. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet, skall kontoinnehavaren anses ha fått del av yrkandet den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Om kontoinnehavaren inte ges den information som anges i detta moment, är kvittningen ogiltig.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av hans uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga.

För att trygga en stabil verksamhet för depositionsbankerna och deponenternas fordringar skall affärsbankerna och Postbanken Ab höra till affärsbankernas och Postbanken Ab: S säkerhetsfond, sparbankerna till sparbankernas säkerhetsfond och andelsbankerna till andelsbankernas säkerhetsfond.

I stället för att höra till affärsbankernas och Postbanken Ab: S säkerhetsfond kan den affärsbank som är sparbankernas centrala finansiella institut eller den affärsbank som sparbankernas centrala finansiella institut äger eller den affärsbank som det och sparbankerna gemensamt äger höra till sparbankernas säkerhetsfond, och den affärsbank som är andelsbankernas centrala finansiella institut eller som andelsbankernas centrala finansiella institut äger eller den affärsbank som det och andelsbankerna gemensamt äger höra till andelsbankernas säkerhetsfond.

Finansministeriet fastställer stadgarna för en säkerhetsfond och ändringarna i dem.

I stadgarna skall anges

Säkerhetsfonden sköts av en delegation som utses av de banker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser.

Om säkerhetsfonden har beviljats stödlån enligt lagen om statens säkerhetsfond (379/92), eller om staten eller statens säkerhetsfond har ställt garanti för lån som upptagits av säkerhetsfonden har förvaltningsrådet för statens säkerhetsfond rätt att till delegationen och styrelsen utse en extra medlem som företräder statens säkerhetsfond.

De banker som hör till säkerhetsfonden skall varje år betala en av delegationen fastställd garantiavgift som är tillräcklig för att trygga deponenternas fordringar och fondens övriga förpliktelser.

Garantiavgiften skall bygga på de risker som depositionsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften skall vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. De garantiavgifter som årligen bärs upp till en säkerhetsfond skall tillsammans utgöra minst en tvåtusendedel och högst en hundradel av den sammanräknade slutsumman av de senast fastställda balansräkningarna för de banker som hör till fonden.

Garantiavgiftens storlek skall godkännas av finansinspektionen. Finansinspektionen kan bestämma att avgiften skall höjas, om den anser att den garantiavgift som delegationen fastställt inte räcker till för att trygga deponenternas fordringar och fondens övriga förpliktelser.

Säkerhetsfondens styrelse kan på grunder som finansinspektionen bestämmer för viss tid befria en bank från att betala garantiavgift.

En bank som hör till fonden har inte rätt att kräva att dess andel i säkerhetsfonden skall avskiljas för den själv eller överlåta den till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.

Uppbörden av garantiavgiften kan avbrytas, om den såsom skillnaden mellan säkerhetsfondens tillgångar och skulder beräknade nettoförmögenheten utgör minst en procent av den sammanräknade slutsumman av balansräkningarna för de depositionsbanker som hör till säkerhetsfonden.

Av säkerhetsfondens medel skall i finska mark betalas de deponenternas fordringar som finns på ett i 50 § avsett konto i en depositionsbank som har försatts i likvidation eller konkurs och som hör till fonden, och för vars betalning bankens medel inte förslår. Av säkerhetsfondens medel betalas dock inte fordringar som ett annat kreditinstitut eller finansiellt institut har på ett sådant konto. Fondens medel kan användas redan under tiden för likvidationen eller konkursen.

Av säkerhetsfondens medel kan beviljas understödslån eller understöd till en bank som hör till fonden och som har kommit i sådana ekonomiska svårigheter att det är nödvändigt att understödslån eller understöd beviljas för att trygga dess verksamhet. Säkerhetsfonden kan också ställa garanti för lån som tas upp av en depositionsbank som hör till fonden. Med tillstånd av finansinspektionen kan säkerhetsfonden även göra en i 36 § avsedd kapitalinvestering i banken. Om säkerhetsfonden har ett stödlån med stöd av lagen om statens säkerhetsfond eller om staten eller statens säkerhetsfond har ställt garanti för ett lån som säkerhetsfonden har tagit upp kan understödslån, understöd eller garantier beviljas samt kapitalinvesteringar göras endast i den omfattning som statens säkerhetsfond godkänner.

Säkerhetsfonden kan besluta om överlåtelse av fondens medel till statens säkerhetsfond för att enligt 1 § lagen om statens säkerhetsfond (379/92) användas för att stöda en bank som hör till säkerhetsfonden.

Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan understödslånet eller understödet ges också den mottagande banken.

Om säkerhetsfonden har beviljats ett stödlån som avses i 57 § 2 mom., skall samtycke av direktionen för statens säkerhetsfond utverkas för att understödslån eller understöd skall kunna beviljas banken ur dessa lånemedel.

Delegationen för säkerhetsfonden har på förslag av styrelsen rätt att helt eller delvis avstå från att återkräva ett understödslån, om återkravet är obilligt mot den depositionsbank som har fått lånet. Om säkerhetsfonden har beviljats ett stödlån som avses i 57 § 2 mom., skall samtycke av direktionen för statens säkerhetsfond utverkas.

Om den bank som har fått understödslån försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalningen endast användas medel som återstår när bankens övriga förbindelser har uppfyllts.

Säkerhetsfonden kan på sätt som förekrivs i stadgarna ta upp lån för sin verksamhet, om dess egna medel inte räcker till för beviljande av de understödslån eller understöd som avses i denna lag. I säkerhetsfondens stadgar kan också tas in en föreskrift om skyldighet för de depositionsbanker som hör till fonden att bevilja säkerhetsfonden lån för uppfyllande av fondens förpliktelser.

Säkerhetsfondens medel skall investeras på ett säkert sätt som tryggar säkerhetsfondens likviditet.

Fondens medel får investeras i fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar till högst 25 procent av slutsumman i fondens balansräkning, om inte finansinspektionen av särskilda skäl beviljar tillstånd till ett större belopp.

Kreditinstitutets likviditet skall vara tillräckligt tryggad med hänsyn till dess verksamhet.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om tryggande av kreditinstitutens likviditet.

Som stöd för sin likviditet skall en depositionsbank ha en kassareserv som skall utgöra minst 10 procent av depositionsbankens samtliga skulder, med undantag för skulder som banken har fått av medel som finska staten har givit för ett visst syfte samt bankens skulder hos Finlands Bank och hos den affärsbank som är dess centrala finansiella institut.

Till en depositionsbanks kassareserv hör följande:

Till de fordringar och fordringsbevis som avses i 2 mom. 3 och 4 punkten ovan räknas inte fordringar och fordringsbevis hos sådana kreditinstitut och finansiella institut som hör till samma konsolideringsgrupp som depositionsbanken.

Ett kreditinstitut, en holdingsammanslutning eller ett företag som hör till samma konsolideringsgrupp, får inte i sin verksamhet ta en så stor risk att detta medför väsentlig fara för kreditinstitutets eller konsolideringsgruppens soliditet. Kreditinstitutet, holdingsammanslutningen och företag som hör till samma konsolideringsgrupp skall med hänsyn till verksamheten ha tillräckliga riskkontrollsystem.

Kreditinstitutet skall anmäla stora kundrisker till finansinspektionen minst fyra gånger om året.

Med kreditinstitutets kundrisk avses i denna lag det sammanlagda beloppet av de i 76 § avsedda fordringarna och investeringar samt i 77 § avsedda förbindelser utanför balansräkningen vilka gäller en och samma person eller en och samma sammanslutning och en person eller en sammanslutning som står i ekonomisk intressegemenskap med en sådan person eller en sådan sammanslutning.

Med stor kundrisk avses i denna lag en kundrisk vars belopp utgör minst 10 procent av kreditinstitutets egna medel enligt 72 § 2 mom.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om anmälan av uppgifter som avses i denna paragraf och i 71 § till finansinspektionen och om uträkning av de relationstal som avses i 70 och 71 §§.

En kundrisk får inte stiga till ett belopp som överstiger 25 procent eller, om det i 69 § 2 mom. avsedda kundföretaget är kreditinstitutets moder- eller dotterföretag eller moderföretagets dotterföretag, 20 procent av kreditinstitutets egna medel.

De stora kundriskernas får sammanlagt inte stiga till ett belopp som överstiger 800 procent av kreditinstitutets egna medel.

Det som stadgas i 1 och 2 mom. tillämpas inte, om kundsammanslutningen är kreditinstitutets moderföretag som själv är kreditinstitut eller ett kreditinstitut som enligt 5 § 2 mom. har bestämmanderätten i ett annat kreditinstitut eller finansiellt institut och som hör till en konsolideringsgrupp som övervakas enligt denna lag eller på något annat motsvarande sätt.

Stadgandena i 1 och 2 mom. tillämpas inte heller, om kundsammanslutningen är ett i 5 § 2 mom. avsett kreditinstitut eller finansiellt institut eller ett kreditinstituts dotterföretag, som är ett kreditinstitut, finansiellt institut eller företag som huvudsakligen tillhandahåller tjänster för företag som idkar verksamhet enligt 20 §.

Till kundriskerna behöver vid tillämpningen av 1 och 2 mom. inte räknas följande:

Finansinspektionen kan bevilja undantag från 1 och 2 mom. för viss tid, om överskridningen av de i momenten avsedda relationstalen följer av orsaker som inte beror på kreditinstitutet och föranleds av att kreditinstitut eller kreditinstituts kundföretag fusioneras.

En holdingsammanslutning och ett kreditinstitut som är moderföretag i en koncern eller ett kreditinstitut som enligt 5 § 2 mom. har bestämmanderätten i ett annat kreditinstitut eller finansiellt institut skall anmäla konsolideringsgruppens stora kundrisker så som stadgas i 69 §.

I fråga om förhållandet mellan konsolideringsgruppens kundrisker och konsolideringsgruppens egna medel gäller 70 §.

För tryggande av kreditinstitutets soliditet skall kreditinstitutets egna medel i förhållande till kreditinstitutets fordringar, investeringar samt förbindelser utanför balansräkningen vara minst så stor som stadgas i detta kapitel.

Till kreditinstitutets egna medel räknas kreditinstitutets primära och supplementära egna medel enligt 73 och 74 §§, minskat med avdragsposterna enligt 75 §.

Till kreditinstitutets egna medel räknas när den i 72 § angivna relationen räknas ut (primära egna medel)

Till primära egna medel kan dessutom räknas under räkenskapsperioden influten vinst så som finansinspektionen bestämmer.

Innan de i 1 och 2 mom. nämnda posterna räknas till egna medel skall från dem dras av den skatt som eventuellt hänför sig till dem enligt kreditinstitutets skattefot.

Till kreditinstitutets egna medel räknas när den i 72 § angivna relationen räknas ut också (supplementära egna medel)

Av sammanlagda supplementära egna medel beaktas när relationen enligt 72 § räknas ut högst ett belopp som är lika stort som primära egna medel. När supplementära egna medel räknas får av det sammanlagda beloppet av posterna som nämns i 1 mom. 2 och 3 punkten dock beaktas högst hälften av primära egna medels belopp.

Från kreditinstitutets primära egna medel avdras när det i 72 § avsedda relationstalet räknas ut de egna aktier, andelar eller grundfondsbevis som kreditinstitutet äger, den oavskrivna anskaffningsutgiften för immateriella nyttigheter med lång verkningstid samt förlusterna under tidigare räkenskapsperioder och under räkenskapsperioden.

Från det sammanlagda beloppet av kreditinstitutets primära och supplementära egna medel avdras när det i 72 § avsedda relationstalet beräknas följande:

Med tillstånd av finansinspektionen får de avdrag som anges i 2 mom. 1 och 3 punkten lämnas ogjorda, när det är nödvändigt att inneha aktier eller andelar i ett annat kreditinstitut eller ett annat finansiellt institut eller en sammanslutning som bedriver försäkringsverksamhet för att sanera deras affärsverksamhet.

Kreditinstitutets fordringar och investeringar grupperas vid beräkningen av det i 72 § avsedda relationstalet som följer:

I gruppen

II gruppen

III gruppen

IV gruppen

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om värderingen av de säkerheter som avses i denna paragraf.

Kreditinstitutets garantiförbindelser och andra förbindelser utanför balansräkningen viktas när det i 72 § avsedda relationstalet räknas ut med den i dem ingående kreditrisken, enligt vad finansinspektionen närmare bestämmer. De på detta sätt viktade posterna räknas enligt motparten i förbindelsen till de grupper som anges i 76 §.

Kreditinstitutets egna medel skall utgöra minst 8 procent av det sammanlagda beloppet av de fordringar och investeringar samt förbindelser utanför balansräkningen som skall hänföras till grupperna II-IV enligt 76 §, uträknat så att av de poster som hör till II gruppen beaktas 20 procent, av de poster som hör till III gruppen 50 procent och av de poster som hör till IV gruppen 100 procent av dessa posters bokföringsvärde eller de värden som bestäms enligt 77 §.

Om kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen är moderföretag i koncernen eller ett kreditinstitut som enligt 5 § 2 mom. har bestämmanderätten i ett annat kreditinstitut eller finansiellt institut, beräknas kravet på egna medel enligt 78 § inte endast för kreditinstitutet utan också för konsolideringsgruppen. Beloppet av konsolideringsgruppens egna medel samt fordringar, investeringar och poster utanför balansräkningen räknas med iakttagande i tillämpliga delar av de principer som skall följas vid uppgörande av koncernbokslut. Från konsolideringsgruppens primära egna medel avdras dessutom affärsvärdet enligt koncernbalansräkningen.

Om kreditinstitutets eller dess konsolideringsgrupps egna medel sjunker under det stadgade minimibeloppet, skall kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen utan dröjsmål vidta åtgärder för att höja egna medel till den stadgade nivån. Finansinspektionen kan sätta ut en tid inom vilken kreditinstitutet och dess konsolideringsgrupp skall uppfylla kraven på egna medel enligt 78 och 79 §§.

Beloppet av kreditinstitutets eller dess konsolideringsgrupps egna medel är mindre än vad som stadgas i denna lag, får kreditinstitutet inte dela ut vinst eller annan avkastning på det egna kapitalet, om inte finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid.

Kreditinstitutet skall i sin marknadsföring lämna kunden alla de upplysningar om den marknadsförda nyttigheten som kan ha betydelse när kunden fattar avgöranden som gäller nyttigheten.

Kreditinstitutet får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed.

Marknadsföring som inte innehåller upplysningar som behövs med hänsyn till kundens ekonomiska säkerhet, skall alltid anses otillbörliga.

Kreditinstitutet får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena skall anses vara oskäligt från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor skall alltid anses vara oskäligt om förvärv eller bruk av nyttigheter som inte omfattas av kreditinstitutets verksamhetsområde bedömt såsom en helhet ur kundens synvinkel osakligt påverkar erhållandet av kredit, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas.

Kreditinstitutet skall tillställa finansinspektionen avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet.

Finansinspektionen övervakar kreditinstitutets användning av avtalsvillkor och marknadsföring. Också konsumentombudsmannen övervakar marknadsföringens lagenlighet och användningen av avtalsvillkor.

Finansinspektionen och konsumentombudsmannen skall samarbeta ändamålsenligt.

När finansinspektionen observerar att ett kreditinstitut vid användningen av avtalsvillkor förfar i strid med konsumentskyddslagen (38/78) skall inspektionen begära utlåtande av konsumentombudsmannen i saken.

Finansinspektionen kan om det med hänsyn till kundskyddet är behövligt, förbjuda ett kreditinstitut att fortsätta marknadsföring eller användning av avtalsvillkor som strider mot detta kapitel eller mot stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av det, eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring eller användning av avtalsvillkor.

Finansinspektionen kan meddela ett i 1 mom. avsett förbud också interimistiskt, varvid förbudet gäller tills saken har avgjorts slutligt.

Finansinspektionen kan förena ett förbud med vite. Marknadsdomstolen utdömer vitet.

I ett beslut som finansinspektionen meddelar enligt 1 och 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Kreditinstitutet kan föra ett i 86 § 1 mom. angivet beslut till marknadsdomstolen för behandling inom 30 dagar från delfåendet av finansinspektionens beslut. Annars blir beslutet bestående.

För skyddande av en sund och fungerande konkurrens mellan kreditinstituten för skadliga konkurrensbegränsningar skall lagen om konkurrensbegränsningar (480/92) och detta kapitel iakttas.

De anmälningar, uppgifter och handlingar som enligt lagen om konkurrensbegränsningar skall lämnas till konkurrensverket skall i fråga om kreditinstitutens verksamhet också lämnas till finansinspektionen.

Finansinspektionen reder ut konkurrensbegränsningar och deras verkningar i kreditinstitutens verksamhet.

Om finansinspektionen anser att en konkurrensbegränsning har skadliga verkningar, skall den vidta åtgärder för att undanröja dem.

Om finansinspektionen inte genom förhandlingar eller på något annat sätt har förmått undanröja en konkurrensbegränsnings skadliga verkningar, skall den göra en framställning om behandling av konkurrensbegränsningen i konkurrensrådet.

Finansinspektionen och konkurrensverket skall samarbeta ändamålsenligt.

Finansinspektionen har rått att för tillsynen över att lagen om konkurrensbegränsningar och detta kapitel samt de med stöd av dem utfärdade stadgandena och bestämmelserna iakttas verkställa inspektion också i en kreditinstitutssammanslutning.

Kreditinstitutssammanslutningen skall på yrkande för inspektion visa upp sin affärskorrespondens och bokföring samt övriga handlingar som kan ha betydelse vid verkställande av en i 1 mom. nämnd inspektion.

Ändring får inte sökas genom besvär i beslut som finansinspektionen har meddelat med stöd av lagen om konkurrensbegränsningar och detta kapitel.

På avbrytande av verksamheten inom ett kreditinstitut av aktiebolagsform, likvidation och upplösning samt fusion av kreditinstitutet med ett annat kreditinstitut eller fusion mellan två eller flera kreditinstitut genom att ett nytt kreditinstitut inrättas tillämpas på motsvarande sätt vad 5 och 6 kap. affärsbankslagen stadgar om fusion av affärsbank samt om avbrytande av verksamheten, likvidation och upplösning.

På avbrytande av verksamheten inom ett kreditinstitut med av andelslagsform, likvidation och upplösning samt fusion av kreditinstitutet med ett annat kreditinstitut eller fusion mellan två eller flera kreditinstitut genom att ett nytt kreditinstitut inrättas tillämpas på motsvarande sätt vad 6 och 8 kap. andelsbankslagen stadgar om fusion av andelsbank samt om avbrytande av verksamheten, likvidation och upplösning.

På avbrytande av en sparbanks verksamhet, likvidation och upplösning samt fusion tillämpas sparbankslagen.

Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom en holdingsammanslutning, ett kreditinstitut, ett finansiellt institut som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp eller en kreditinstitutssammanslutning eller som anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon kund vid kreditinstitut eller någon annan person eller om någons personliga förhållanden eller om en affärs- eller yrkeshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den för vilken tystnadsplikten har stadgats ger sitt samtycke till att saken röjs. Uppgifter som skall hållas hemliga får inte heller lämnas till kreditinstitutets bolagsstämma, principalmöte, andelslagsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet.

En holdingsammanslutning, ett kreditinstitut och ett finansiellt institut som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndighet för utredande av brott samt att lämna sådana till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar.

En holdingsammanslutning, ett kreditinstitut och ett finansiellt institut som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp har rätt att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till en sammanslutning som hör till samma koncern, om den tystnadsplikt som avses i 1 mom. eller en motsvarande tystnadsplikt åligger medlemmarna i dess förvaltningsorgan eller dess anställda och om upplysningen behöver lämnas med hänsyn till den mottagande sammanslutningens riskkontroll.

Kreditinstitutet har utan hinder av 1 mom. rätt att utöva med hänsyn till dess affärsverksamhet sedvanlig kreditupplysning.

Ett kreditinstitut och ett finansiellt institut som hör till kreditsinstitutets konsolideringsgrupp skall konstatera kundens identitet. Om det är sannolikt att kunden handlar för någon annan persons räkning, skall identifieringen om med till buds stående medel utsträckas också till denne. Identifieringsuppgifterna skall förvaras på ett tillförlitligt sätt under minst fem år från det affärstransaktionen eller kundförhållandet upphörde.

De krav som stadgas i 1 mom. gäller också andra än kunder som regelbundet anlitar institutet, när omfattningen av affärstransaktionen ensam eller som en del av åtgärder som ansluter sig till varandra är minst ett markbelopp som motsvarar 15 000 ecu, dock alltid minst 85 000 mark eller om det har anledning att betvivla att de medel som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung.

Ett kreditinstitut och ett i 95 § avsett finansiellt institut skall med vederbörlig omsorg reda ut grunderna för och syftet med att dess tjänster anlitas, om det observerar att tjänsterna till sin struktur och omfattning avviker från det sedvanliga i fråga om institutets storlek eller förrättningsställets läge, att de inte har något uppenbart ekonomiskt syfte eller att de inte är förenliga med kundens ekonomiska situation eller affärstransaktioner.

Om ett kreditinstitut eller finansiellt institut efter att ha uppfyllt sin ovan avsedda omsorgsplikt eller annars har anledning att betvivla att de medel som används vid en affärstransaktion har ett lagligt ursprung skall det avbryta affärstransaktionen för tilläggsutredningar eller vägra utföra den samt alltid ofördröjligen göra en anmälan till finansinspektionen om saken och på begäran lämna den alla de upplysningar och handlingar som kan vara av betydelse för utredningen av misstanken. Om det sannolikt blir svårare att utröna vem som drar förmån av affärstransaktionen, om affärstransaktionen förvägras eller avbryts kan den likväl utföras, varefter en anmälan om saken ofördröjligen skall göras till finansinspektionen. Att anmälan görs får inte röjas för den som misstanken gäller. Finansinspektionen får registrera, använda och lämna de upplysningar den erhållit endast för bekämpning av sådan brottslig verksamhet som avses i 4 mom. i denna paragraf.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om omsorgsplikt och skyldighet att göra anmälan enligt denna paragraf samt om hur dessa skall fullgöras.

Om finansinspektionen på basis av upplysningar som den erhållit eller som den annars har inhämtat anser att det finns motiverad anledning att misstänka att det är fråga om att dölja eller utplåna den verkliga arten, det verkliga ursprunget eller den verkliga förvaringsplatsen för medel som åtkommits genom brott eller dispositioner eller rättigheter som gäller medlen skall den underrätta förundersökningsmyndigheterna om saken för undersökning. Finansinspektionen kan samtidigt meddela kreditinstitutet eller det finansiella institutet ett förordnande att under högst fem bankdagar avstå från att utföra transaktionen, om en sådan åtgärd behövs för förundersökningsåtgärderna.

För finansinspektionen och kreditinstitutet eller för det i 95 § avsedda finansiella institutet eller för de personer som i god tro har vidtagit åtgärder på deras vägnar uppstår inte ansvar för ekonomiska skador som möjligen vållas av någon åtgärd enligt 96 §.

Den som utövar verksamhet som avses i 1 § utan koncession skall för kreditinstitutsbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

Även en sparbanksprincipal samt en medlem av ett kreditinstituts förvaltningsråd eller styrelse, en fullmäktig, en verkställande direktör, en tjänsteman eller en revisor som lämnat tillsynsmyndigheten en felaktig eller vilseledande uppgift om kreditinstitutet eller dess kund skall dömas för kreditinstitutsbrott, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

Den som i strid med 50 § tar emot medel från allmänheten eller i strid med 8 § i sin firma eller annars använder benämningen "bank" för att ange sin verksamhet, skall för depositionsbanksbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

Den som bryter mot den i 94 § stadgade tystnadsplikten skall för brott mot tystnadsplikt i kreditinstitut dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för ett brott som avses i 1 mom., om brottet endast har kränkt enskild fördel, om inte den till vars fördel tystnadsplikten stadgats har anmält brottet för åtal.

Om en kreditinstitutssammanslutning inte i sin verksamhet har iakttagit denna lag eller de med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser, kan finansinspektionen vid vite ålägga den att uppfylla sin skyldighet.

Vitet utdöms av finansinspektionen.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Lagens stadganden om bokslut tillämpas dock första gången på den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1994 eller därefter.

Genom denna lag upphävs lagen den 28 december 1990 om depositionsbankernas verksamhet (1268/90) med ändringar och lagen den 20 december 1991 om finansieringsverksamhet (1544/91).

Om i en författning som har givits innan denna lag har trätt i kraft hänvisas till ett stadgande som har upphävts genom denna lag avser hänvisningen de stadganden i denna lag som har trätt i kraft i stället för de upphävda stadgandena.

Minimikravet i fråga om egna medel enligt 13 § gäller inte sådana kreditinstitut som redan den 2 maj 1992 haft gällande koncession att utöva kreditinstitutsverksamhet. Egna medel i sådana kreditinstitut får dock inte sjunka under det belopp som det uppgick till den nämnda lagen.

Om bestämmanderätten i ett kreditinstitut som avses i 1 mom. övergår till någon annan än den som innehade den när lagen trädde i kraft, skall beloppet av dess egna medel inom tre månader från det bestämmanderätten övergick uppfylla minimikravet enligt 13 §.

När två eller flera kreditinstitut som avses i 1 mom. fusioneras skall det mottagande kreditinstitutets eller det nya kreditinstitutets egna medel uppgå minst till det sammanlagda beloppet av de fusionerande kreditinstitutens egna medel vid fusionstidpunkten, tills det uppgår till minimibeloppet för kreditinstitutets egna medel enligt 13 §.

Om beloppet av kreditinstitutets egna medel sjunker under det i 1 mom. angivna beloppet eller det i 3 mom. stadgade sammanlagda beloppet av egna medel eller om kreditinstitutet inte inom föreskriven tid fyller minimikravet enligt 2 mom., skall finansinspektionen sätta ut en tid för kreditinstitutet inom vilken beloppet av egna medel skall nå det i denna paragraf avsedda minimibeloppet, eller göra en framställning till finansministeriet om att kreditinstitutets koncession skall återkallas.

Om ett kreditinstituts eller en konsolideringsgrupps soliditet när lagen träder i kraft understiger det stadgade minimibeloppet, skall kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen vidta åtgärder för att höja soliditeten till den nivå som anges i 78 och 79 §§. Kreditinstitutet eller holdningsammanslutningen skall inom 6 månader från lagens ikraftträdande förelägga finansinspektionen en plan för hur den stadgade soliditeten nås. Denna skall vara uppnådd senast den 1 januari 1995.

Ett kreditinstitut får inte inrätta någon filial utomlands innan det och dess konsolideringsgrupp uppfyller det stadgade minimikravet på soliditet.

Om ett kreditinstitut eller dess konsolideringsgrupp när denna lag träder i kraft har kundrisker enligt 69 § vilkas belopp överskrider den i 70 eller 71 § stadgade gränsen, skall kreditinstitutet och holdingsammanslutningen omedelbart vidta åtgärder för att begränsa kundrisken enligt 70 och 71 §§. Beloppet av en kundrisk, som när lagen träder i kraft överskrider den i 70 eller 71 § stadgade gränsen, får inte öka från den nivå den hade när lagen trädde i kraft.

Vid tillämpningen av 1 mom. beaktas fram till den 31 december 1998 15 procent såsom relationstal för stora kundrisker enligt 69 § 3 mom., 40 procent såsom relationstal för kundrisker enligt 70 § 1 mom. första meningen och 30 procent såsom relationstal för kundrisker enligt 70 § 1 mom. andra meningen. De i 1 mom. angivna kraven beträffande kundriskerna skall dock vara uppfyllda senast den 31 december 2001.

Ett kreditinstitut och dess konsolideringsgrupp vars egna medel enligt 73 och 74 §§, minskad med de poster som anges i 75 §, uppgår till ett markbelopp som motsvarar högst sju miljoner ecu, dock högst 45 miljoner mark, skall dock uppfylla de i 1 mom. stadgade kraven senast den 31 december 2006.

När de i 70 eller 71 § stadgade begränsningarna i fråga om kundriskerna efter de i 2 och 3 mom. nämnda tidpunkterna tillämpas får de av kreditinstitutets eller konsolideringsgruppens fordringar och förbindelser utanför balansräkningen som har uppkommit före denna lags ikraftträdandet lämnas obeaktade till den del beaktande av dem skulle leda till att den i 70 och 71 §§ stadgade gränsen överskrids.

Ett kreditinstitut som med stöd av lagen om finansieringsverksamhet i sin firma eller annars för att utvisa sin verksamhet har fått använda benämningen bank, har också sedan denna lag har trätt i kraft rätt att använda benämningen bank.

En sammanslutning eller sparbank som på basis av koncession som givits den enligt lagen om depositionsbankernas verksamhet eller lagen om finansieringsverksamhet idkar i denna lag avsedd affärsverksamhet, behöver inte ansöka om ny auktorisation.

De i 1 mom. avsedda kreditinstituten skall inom två år från ikraftträdandet göra de ändringar i sina bolagsordningar eller stadgar som behövs enligt denna lag eller den lag som nämns i 6 § och ge in sina ändrade bolagsordningar eller stadgar till finansinspektionen.

Om det bestäms i villkoren för ett långfristigt masskuldebrevslån som emitterats av ett kreditinstitut att det i finansinspektionens besittning skall överlämna en betryggande säkerhet för lånet skall kreditinstitutet på förhand anhålla om att finansinspektionen skall godkänna säkerhetens art och omfattning.

Kreditinstitutet skall i finansinspektionens besittning överlämna av finansinspektionen godkända säkerheter för varje masskuldebrevslån som det ensamt har tagit upp, till ett belopp som motsvarar det sammanlagda nominella beloppet av de skuldebrev som vid varje enskild tidpunkt är i omlopp och till ett av finansinspektionen godkänt belopp säkerheter för ett sådant av det upptaget lån där förbindelserna som lånet medför för kreditinstitutet är solidariska med någon annan låntagare. För kostnaderna för förvaringen av säkerheterna svarar den som emitterar masskuldebrevslånen.

Såsom interimistisk säkerhet för ett lån som ett kreditinstitut har tagit upp kan det i stället för de säkerheter som anges i 1 mom. också lämna garanti ställd av Finlands Bank eller ett kreditinstitut som inte hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp eller depositionsbevis hos en depositionsbank till ett motsvarande belopp.

De interimistiska säkerheterna skall såsnart som möjligt och senast inom två år från det de ställdes som säkerhet bytas ut mot säkerheter som finansinspektionen bestämmer. Finansinspektionen kan också bevilja uppskov på högst två år vid utbytet.

Om beloppet av säkerheterna för ett masskuldebrevslån som ett kreditinstitut har emitterat sjunker under det som bestäms med stöd av 109 §, skall kreditinstitutet senast inom två månader ställa en av finansinspektionen godkänd tilläggssäkerhet.

Ett kreditinstitut får, om finansinspektionen inte bestämmer annat, till nominellt värde byta ut masskuldebrev som det har återförvärvat före förfallodagen mot säkerheter för samma masskuldebrevslån. Sådana masskuldebrev skall på följande betalningsdag enligt amorteringsplanen användas för extra amortering av masskuldebrevslånet.