Förordning om inrikesministeriet
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 1598/1993
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av inrikesministern stadgas med stöd av lagen den 30 mars 1922 om
ministeriernas i statsrådet antal och verksamhetsområden (78/22) och lagen av samma dag om ärendenas handläggning i statsrådet och dess ministerier (79/22):
Ministeriets verksamhets ide
1 §
Ministeriet har till uppgift
att främja en aktiv och balanserad regional och administrativ utveckling genom att stärka på självstyrelse baserade kommuner, stöda utvecklingsverksamheten i regionerna och sörja för att det finns serviceförmåga inom den statliga regional- och lokalförvaltningen,
att upprätthålla och förbättra befolkningens säkerhet, den allmänna ordningen samt skyddet av egendom och miljön, samt
att handha arrangemang som gäller inresa till och utresa ur landet, utlänningars vistelse i landet och finskt medborgarskap.
Arbetsordningar
2 §
Vid ministeriet finns en polisavdelning, en räddningsavdelning och en gränsbevakningsavdelning, om vilka stadgas särskilt. Om ministeriets övriga verksamhetsenheter och deras uppgifter bestäms i ministeriets arbetsordning. I arbetsordningen bestäms också om styrning av ministeriets förvaltningsområde, ledning av ministeriet och ledningsgrupperna vid ministeriet, de ledande tjänstemännens uppgifter och vikarier, beredning av ärendena samt om, vilken tjänsteman som skall avgöra ett ärende.
Ministeriets arbetsordning fastställs av ministern.
Om resultatenheterna och annan intern organisation vid en verksamhetsenhet bestäms vid behov i en arbetsordning som fastställs av chefen för verksamheten.
Ämbetsverk och inrättningar som lyder under ministeriet
3 §
Underställda ministeriet är länsstyrelserna, befolkningsregistercentralen, centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, polisinstitutet, polisskolan, polishundsinrättningen, polisdepån, statens räddningsinstitut, statens räddningsskola och gränsbevakningsväsendet.
Ministeriets tjänstemän
4 §
Vid ministeriet finns en kanslichef. Chef för polisavdelningen är en polisöverdirektör som avdelningschef, chef för räddningsavdelningen en räddningsöverdirektör som avdelningschef och chef för en annan avdelning en avdelningschef. Om chefen för gränsbevakningsavdelningen stadgas särskilt. Chef för en annan verksamhetsenhet som står utanför indelningen i avdelningar är en tjänsteman som ministern förordnar till uppgiften.
Vid ministeriet kan finnas tjänstemän som inte är placerade vid någon verksamhetsenhet.
Chefen för trafikenheten vid polisavdelningen är chef för rörliga polisen och en av polisöverinspektörerna vid enheten biträdande chef för rörliga polisen.
Vid ministeriet finns dessutom andra ordinarie tjänstemän samt annan personal i tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande.
5 §
Avdelningscheferna har titeln överdirektör. Tekniska direktören har titeln överingenjör.
Behörighetsvillkor för tjänsterna
6 §
Behörighetsvillkor är
för kanslichefen högre högskoleexamen, ledarerfarenhet och förtrogenhet med ministeriets verksamhetsområde,
för polisöverdirektören som avdelningschef juris kandidatexamen, ledarerfarenhet och förtrogenhet med polisväsendet,
för räddningsöverdirektören som avdelningschef och avdelningschef högre högskoleexamen, ledarerfarenhet och förtrogenhet med respektive enhets verksamhetsområde,
för en polisdirektör juris kandidatexamen och förtrogenhet med polisväsendet,
för lagstiftningsdirektören juris kandidatexamen och förtrogenhet med lagberedning,
för förvaltningsdirektören, ekonomidirektören, en teknisk direktör, utbildningsdirektören, beredskapsdirektören, ett regionutvecklingsråd, datachefen och en konsultativ tjänsteman högre högskoleexamen och förtrogenhet med uppgifter som hör till tjänsten,
för ett regeringsråd juris kandidatexamen och god förtrogenhet med förvaltningsuppgifter,
för en enhetschef vid utlänningscentralen högre högskoleexamen och förtrogenhet med uppgifter som hör till tjänsten samt
för en polisöverinspektör enligt uppgifternas art antingen juris kandidatexamen och förtrogenhet med polisväsendet eller tjänsteexamen för polisbefäl eller lämplig högskoleexamen och förtrogenhet med uppgifter som hör till verksamhetsområdet.
Om behörighetsvillkor för en överkommissarie stadgas särskilt.
Besättande och överföring av tjänster
7 §
Kanslichefen, polisöverdirektören som avdelningschef, räddningsöverdirektören som avdelningschef, en avdelningschef, en konsultativ tjänsteman som inte är placerad vid någon verksamhetsenhet, en polisdirektör, lagstiftningsdirektören, förvaltningsdirektören, ekonomidirektören, en teknisk direktör, utbildningsdirektören, beredskapsdirektören, ett regionutvecklingsråd och ett regeringsråd utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.
Tjänsterna som kanslichef, polisöverdirektör som avdelningschef, räddningsöverdirektör som avdelningschef, avdelningschef och konsultativ tjänsteman som inte är placerad vid någon verksamhetsenhet besätts utan att de ledigförklaras.
8 §
Andra konsultativa tjänstemän än de som nämns i 7 § och datachefen utnämns av statsrådet.
9 §
Andra tjänstemän än de som nämns i 7 och 8 §§ utnämns eller anställs av ministeriet.
10 §
Kanslichefen bestämmer om placeringen av ministeriets tjänster, tillfälliga personal och personal i arbetsavtalsförhållande vid verksamhetsenheterna.
Den avdelningschef som bestäms i arbetsordningen fattar dock beslut om ärenden som nämns i 1 mom., när tjänstemannens lön betalas högst enligt löneklass A 20 eller S 20.
Avgörande av ärenden
11 §
Ministern avgör ärenden om vilka beslut skall fattas vid ministeriet.
Ministeriets tjänstemän avgör andra än principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden om vilka beslut skall fattas vid ministeriet i enlighet med vad som bestäms i ministeriets arbetsordning.
Ministern kan förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som en tjänsteman annars skulle få avgöra. I enskilda fall har kanslichefen, chefen för en verksamhetsenhet och chefen för en resultatenhet samma rätt beträffande ärenden i vilka avgörandet har anförtrotts en underlydande tjänsteman.
Särskilda stadganden
12 §
Kanslichefen kan förordna att en tjänsteman vid ministeriet skall bereda och föredra ett ärende som annars skulle behandlas av någon annan tjänsteman eller själv överta beredningen eller föredragningen av ärendet. Samma rätt har chefen för en verksamhetsenhet och chefen för en resultatenhet i ett ärende som annars skulle behandlas av en tjänsteman som lyder under någon av dem.
13 §
På samarbetet mellan ministeriet och dess personal skall tillämpas lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/88) och vad som överenskoms i avtal som ingåtts med stöd av den.
14 §
Om inte något annat stadgas gäller om ministeriet vad som stadgas i reglementet för statsrådet.
15 §
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1994.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 1 februari 1991 om inrikesministeriet (206/91) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 30 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOInrikesminister Mauri Pekkarinen