Lag om ändring av folkpensionslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i folkpensionslagen av den 2 juni 1956 ( 347/56 ) 22 a § 1 mom. 4 punkten och 2 mom., 22 c § 1 mom. 4 punkten och 43 a § 2 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 22 a § 1 mom. 4 punkten och 2 mom. samt 22 c § 1 mom. 4 punkten i lag av den 28 juni 1993 (564/93) och 43 a § 2 mom. i lag av den 18 januari 1985 (53/85), som följer:
22 a §
Utan hinder av 22 § har en försäkrad som fyllt 58 år rätt till invaliditetspension i form av individuell förtidspension om hans arbetsförmåga, med beaktande av sjukdom, lyte eller skada, faktorer förknippade med åldrandet, lång tid i yrket, ett för honom påfrestande och slitsamt arbete samt arbetsförhållandena varaktigt har nedgått i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att han skall fortsätta med sitt förvärvsarbete. Ett villkor för pension är dessutom att den försäkrade har upphört med förvärvsarbete eller att hans förvärvsinkomst kan uppskattas understiga 689,58 mk per månad. Arbetet skall ha upphört eller förvärvsinkomsten ha nedgått tidigast 360 dagar före begynnelsetidpunkten för den arbetsoförmåga som berättigar till individuell förtidspension eller partiell pension enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare. Härvid beaktas inte de dagar då den försäkrade
har fått dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (202/84) eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/93) för högst 180 dagar, dock sammanlagt högst till ett antal som motsvarar det i 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximiantalet dagar,
Med avvikelse från vad 1 mom. tredje meningen stadgar om tiden mellan tidpunkten när arbetet upphörde eller förvärvsinkomsten minskade och begynnelsetidpunkten för den arbetsoförmåga som berättigar till individuell förtidspension eller den arbetsoförmåga som berättigar till delpension enligt 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, bevarar den försäkrade rätten till individuell förtidspension, om han har fått arbetslöshetsdagpenning med stöd av 26 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa innan de 360 dagar som avses i 1 mom. har förflutit sedan arbetet upphörde eller förvärvsinkomsten minskade.
22 c §
Berättigad till arbetslöshetspension enligt 20 § 1 mom. 3 punkten är en långvarigt arbetslös försäkrad, förutsatt att
han företer ett av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han enligt 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte längre har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
43 a §
Om en försäkrad har fått i lagen om utkomstskydd för arbetslösa nämnd arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd för den tid för vilken honom beviljas pension retroaktivt, skall den retroaktiva pensionen på yrkande av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utbetalas till arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd som har utbetalts för samma tid.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Det belopp som anges i 22 a § 1 mom. motsvarar det löneindextal som enligt 9 § lagen om pension för arbetstagare fastställts för 1985.
RP 235/93
ShUB 47/93
Helsingfors den 30 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOSocial- och hälsovårdsminister Jorma Huuhtanen