Finansministeriets beslut om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader

Typ av författning: Beslut
Meddelats: 22.12.1993
Uppdaterad författning: 1334/1993

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

Finansministeriet har med stöd av 24 § 1 mom. förmögenhetsskattelagen (1537/92) den 30 december 1992 förordnat, att följande grunder skall iakttas vid bestämmandet av återanskaffningsvärdet av byggnader:

1. Allmänna bestämmelser

1 §

Vid bestämmandet av byggnaders återanskaffningsvärden används följande medelvärden per kvadratmeter och kubikmeter. Avviker byggnads byggnadsstandard väsentligt från den genomsnittliga byggnadsstandarden, skall dessa värden enligt prövning höjas eller sänkas, dock med högst 20 procent.

2 §

Med byggnadens areal avses i detta beslut den areal i vilken inräknats arealerna enligt yttre mått av samtliga våningar, källare och värmeisolerade vindsrum. I arealen inräknas inte balkonger, utrymmen under skyddstak eller utrymmen där den fria höjden understiger 160 cm.

3 §

Arealerna av kontors-, social-, lager- och parkeringsutrymmen beräknas enligt inre mått. Arealen av hisstrumma beräknas genom att arealen av hisstrummans botten multipliceras med det antal våningar som hisstrumman genomlöper. I byggnadens volym inräknas både varma och kalla utrymmen beräknade enligt yttre mått. Byggnadens genomsnittliga våningshöjd erhålls genom att volymen divideras med arealen. Vid bestämmandet av återanskaffningsvärdena beaktas endast fulla kvadrat- eller kubikmeter.

2. Bostadsbyggnader

2.1. Småhus

4 §

Med småhus avses egnahemshus, parhus eller radhus, där ingången till bostadslägenheterna i allmänhet har ordnats direkt från marknivå utan särskild trappuppgång.

5 §

Grundvärdet av arealen i småhus är 2 350 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av arealen 1 880 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig under åren 1960–1969, är grundvärdet av arealen 2 130 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnadens areal är:	– över 60 m ² men högst 120 m ²	från grundvärdet avdrages 4,03 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (60 m ² )
	– över 120 m ²	nedsättning från grundvärdet, mk/m ²	241

2) Byggnaden saknar:
			mk/m ²
	– vattenledning och avlopp nedsättning		152
	– centralvärme nedsättning		172
	– elektricitet nedsättning		92

6 §

Då ytorna i byggnadens källarutrymmen inte är slutligt behandlade och dessa utrymmen huvudsakligen används såsom lager, används för källaren som arealens värde 806 mk/m ² .

2.2. Bostadshöghus

7 §

Med bostadshöghus avses bostadsbyggnad som omfattar minst två våningar och flera bostadslägenheter med särskilda ovanpå varandra belägna bostäder.

8 §

Grundvärdet av arealen i bostadshöghus är 2 350 mk/m ² .

Är den bärande konstruktionen av trä och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av arealen 1 880 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnaden har hiss:
		tilläggsvärde, mk/m ²	100

2) Byggnadens areal per lägenhet är:
	– över 80 m ² men högst 120 m ²	från grundvärdet avdrages 6,05 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (80 m ² )
	– över 120 m ²	nedsättning, mk/m ²	242

3) Byggnadens våningsantal källaren medräknad är:

			mk/m ²
	– 3 våningar	tilläggsvärde	123
	– 4 våningar	tilläggsvärde	60
	– 5 våningar	tilläggsvärde	0
	– 6 våningar	nedsättning	60
	– 7 våningar	nedsättning	123
	– 8 våningar eller flera	nedsättning	183

2.3. Fritidsbostäder

9 §

Med fritidsbostad avses byggnad som är avsedd att användas i huvudsak för fritidsbruk, såsom sommarstuga.

10 §

Grundvärdet av arealen i fritidsbostad är 1 880 mk/m ²

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnadens areal är:
	– över 10 m ² men högst 70 m ²	från grundvärdet avdrages 12,32 mk för varje kvadratmeter som överstiger den nedre gränsen (10 m ² )
	– över 70 m ²	nedsättning, mk/m ²	739

2) Byggnaden är vinterbonad:
		tilläggsvärde, mk/m ²	156

3) Byggnaden har veranda:
		värde per verandakvadratmeter, mk	313

11 §

Har byggnaden elektricitet höjs dess värde med 1 250 mk ökat med 27 mk för varje arealkvadratmeter.

Byggnadens värde höjs, om byggnaden har:

– avlopp	1 880 mk
– vattenledning	2 350 mk
– WC	3 100 mk
– bastu	3 100 mk

12 §

Bostadsbyggnad som till storlek, användningssätt eller byggnads- eller utrustningsstandard väsentligt avviker från sedvanlig fritidsbostad avses såsom småhus.

2.4. Ekonomi- eller garagebyggnader

13 §

Med ekonomi- och garagebyggnad avses särskild bastubyggnad samt särskild ekonomi- och garagebyggnad.

Om ekonomi- och garagebyggnad är värmeisolerad samt även i övrigt till sin konstruktion representerar byggnad avsedd för långvarigt bruk, är värdet 1 540 mk/m ² .

Värdet av oisolerad ekonomi- eller garagebyggnad med lätt stomme är 806 mk/m ² . Har en sådan byggnad blivit färdig före år 1970, är dess värde 622 mk/m ² .

3. Kontorsbyggnader

14 §

Med kontorsbyggnad avses byggnad vars utrymmen i huvudsak är byggda att användas som kontorsutrymmen eller som i huvudsak används som kontor.

15 §

Grundvärdet av arealen i kontorsbyggnad är 3 250 mk/m ² .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnadens genomsnittliga våningshöjd är:
	– över 3,2 m men högst 3,5 m	grundvärdet ökas med 67 mk för varje 5 cm som överstiger den nedre gränsen (3,2 m)
	– över 3,5 m	tilläggsvärde, mk/m ²	402

2) Byggnadens form:
			mk/m ²
	– samtliga våningar i byggnaden är till sin grundform likadana rektanglar och bottenvåningen har endast smärre indragningar eller utbyggnader	nedsättning	336
	– byggnaden är till sin form relativt enkel rektangel- eller L-formad, men en del av byggnaden är upphöjd på pelare eller de nedersta våningarna är butiks- eller parkeringsvåningar som är större än de egentliga kontorsvåningarna		0
	– byggnaden avviker till sin form från det sedvanliga, dess grundform är H-, T- eller U-formad eller bottenvåningen är mer än två gånger större än övriga våningar	tilläggsvärde	172

3) Lager- och parkeringsutrymmen:
	– den sammanlagda arealen av lager och parkeringsutrymmen utgör mer än 20 % av byggnadens areal	nedsättning	204
	– den sammanlagda arealen av lager och parkeringsutrymmen utgör minst 5 % men mindre än 20 % av byggnadens areal		0
	– mindre än 5 % av byggnadens areal utgörs av lager- och parkeringsutrymmen	tilläggsvärde	134

4) Hissar:
	– i byggnaden finns inte hiss eller hisstrummornas sammanlagda areal utgör högst 0,5 % av byggnadens areal	nedsättning	264
	– hisstrummornas sammanlagda areal utgör över 0,5 % och högst 1 % av byggnadens areal	0
	– hisstrummornas sammanlagda areal överstiger 1 % av byggnadens areal	tilläggsvärde	408

5) Luftkonditionering:
	– i byggnaden finns inte maskinell luftkonditionering eller endast maskinell insugning eller utblåsning av luft	nedsättning	264
	– i byggnaden finns maskinell insugning och utblåsning av luft		0
	– utöver ovanstående kan luftkonditioneringen i rummen regleras särskilt och luften behandlas i avsevärd grad till exempel genom fuktning eller avkylning	tilläggsvärde	336

4. Butiksbyggnader

16 §

Med butiksbyggnad avses byggnad i vilken huvudsakligen ingår butiksutrymmen.

17 §

Grundvärdet av volymen i butiksbyggnad är 1 010 mk/m ³ .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnadens volym är:
	– över 700 m ³ men högst 2 500 m ³	från grundvärdet avdrages 12,40 mk för varje 100 m ³ varmed den nedre gränsen (700 m ³ ) överskrides
	– över 2 500 m ³ men högst 10 000 m ³	från grundvärdet avdrages 12,40 mk för varje 100 m ³ som överstiger 700 m ³ upp till 2 500 m ³ och 1,60 mk för varje 100 m ³ som överstiger 2 500 m ³
	– över 10 000 m ³	nedsättning, mk/m ³	343

2) Källarens och annorstädes än i källaren belägna lagerutrymmens andel av byggnadens areal:
	–över 20 % men högst 40 %	från grundvärdet avdrages 5,15 mk för varje procentenhet som överstiger den nedre gränsen (20 %)
	– över 40 %	nedsättning, mk/m ³	103

3) Byggnadens genomsnittliga våningshöjd är:
	– minst 3 m men högst 6,2 m	från grundvärdet avdrages 8,15 mk för varje 10 cm varmed den nedre gränsen (3 m) överskrides
	– över 6,2 m	nedsättning, mk/m ³	260

4) Byggnaden har minst tre våningar, källaren medräknad:
		tilläggsvärde, mk/m ³	80

Är butiksbyggnadens bärande struktur av trä och är byggnadens volym under 2 000 m ³ och har byggnaden blivit färdig före år 1960, är grundvärdet av volymen 785 mk/m ³ . Sådan byggnads grundvärde justeras inte med i 2 mom. 1 punkten avsedda nedsättningar som beräknas på grundval av volymen.

5. Industribyggnader

18 §

Med industribyggnad avses produktions- och lagerbyggnad för industriändamål samt därmed jämförbar byggnad, såsom reparationsverkstad, servicestation, målarverkstad, verkstad, småindustribyggnad, bageri och kvarn.

19 §

Grundvärdet av volymen i industribyggnad är 392 mk/m ³ .

Grundvärdet justeras på grundval av byggnadens egenskaper med följande tilläggsvärden och nedsättningar.

1) Byggnadens genomsnittliga våningshöjd är:
	– över 3,8 m men högst 5,8 m	från grundvärdet avdrages 20,25 mk för varje 0,5 m varmed den nedre gränsen (3,8 m) överskrides
	– över 5,8 m men högst 8,8 m	från grundvärdet avdrages 20,25 mk för varje 0,5 m varmed 3,8 m överskrids upp till 5,8 m och 10,00 mk för varje 0,5 m varmed 5,8 m överskrides
	– över 8,8 m	nedsättning, mk/m ³	141

2) Uppvärmning och vattenledning i enlighet med vad som närmast motsvarar byggnadens egenskaper:
			mk/m ³
	– byggnaden är en i huvudsak inte uppvärmd lagerbyggnad utan social- eller kontorsutrymmen	nedsättning	112
	– i byggnaden finns ringa antal vattenposter, social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens areal och byggnaden är i huvudsak icke uppvärmd	nedsättning	71
	– byggnaden är i huvudsak industriutrymme av hallkaraktär, som i allmänhet inte värms upp över 18°C, samt social- och kontorsutrymmena utgör över 3 % men mindre än 15 % av byggnadens areal		0
	– temperaturen i byggnadens produktionsutrymmen överstiger i allmänhet 18°C, social- och kontorsutrymmena utgör minst 15 % av byggnadens areal eller mer än 30 % av byggnadens areal utgörs av s.k. våtutrymmen och i byggnaden finns automatiskt brandsläckningssystem	tilläggsvärde	69

3) Luftkonditionering och belysning i enlighet med vad som närmast motsvarar byggnadens egenskaper:
	– i byggnaden finns inte maskinell luftkonditionering, i arbetsutrymmena finns endast allmän belysning och social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens areal	nedsättning	71
	– i byggnaden finns maskinell insugning eller utblåsning av luft, belysningen är i huvudsak allmän belysning och social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt mer är 3 % men mindre än 15 % av byggnadens areal		0
	– i byggnaden finns maskinell såväl insugning som utblåsning av luft, gott om punktbelysning vid arbetsställena, social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt minst 15 % av byggnadens areal och i byggnaden finns automatiskt brandalarmsystem	tilläggsvärde	69

4) Byggnaden har minst tre våningar:
		tilläggsvärde, mk/m ³	60

5) Volymen är i en byggnad med minst tre våningar:
	– över 5 000 m ³ men högst 10 000 m ³	avdrages från dess grund värde 12,40 mk för varje 1 000 m ³ varmed den nedre gränsen (5 000 m ³ ) överskrides
	– över 10 000 m ³	nedsättning, mk/m ³	62

6. Övriga byggnader och konstruktioner

20 §

För värdering av annan byggnad än sådan som hör till ovan uppräknade grupper används värderingsgrunderna för närmast tillämplig byggnad. Har byggnad flera användningsändamål, beräknas återanskaffningsvärdet enligt den punkt som gäller det huvudsakliga användningsändamålet. Används dock en betydande del av byggnaden för annat ändamål än det huvudsakliga användningsändamålet, kan byggnadens delar värderas särskilt.

21 §Är byggnad av sådant slag, att på den inte alls kan tillämpas värderingsgrunderna ovan i 4–19 §§ eller är det fråga om konstruktion, anses som återanskaffningsvärdet av sådan byggnad eller konstruktion 70 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande byggnad eller konstruktion.

För offentliga byggnader och andra byggnader i allmänt bruk används dock som det återanskaffningsvärde som avses i 1 mom., om värdet inte tidigare fastställts för dem med tanke på förmögenhetsbeskattningen, följande enligt 70 % räknade genomsnittliga byggnadskostnader per kvadratmeter eller kubikmeter:

Byggnader inom vårdbranschen:

– Centralsjukhus 4 870 mk/m ² .

– Kretssjukhus 3 920 mk/m ² .

– Hälsovårdscentraler och lokala sjukhus 3 640 mk/m ² .

– Kommunalhem och ålderdomshem, kuranstalter, vård- och rehabiliteringsanstalter, sådana servicecentraler som omfattar både servicehus och bostäder samt barnhem och skolhem 3 190 mk/m ² .

– Fängelser 840 mk/m ³ .

Samlingsbyggnader:

– Teatrar, koncert- och kongressbyggnader 4 140 mk/m ² . Med teaterbyggnad avses en byggnad vars utrymmen i huvudsak är byggda att användas som scen- och salongsutrymmen. I byggnaden finns också hall-, köks-, café- och socialutrymmen. Med teaterbyggnader likställs koncert- och kongressbyggnader.

– Biblioteksbyggnader och arkiv 3 130 mk/m ² . Med biblioteksbyggnad avses en byggnad i vilken den största delen av utrymmena upptas av en bibliotekssal. I byggnaden kan också finnas utställnings-, kontors-, lager- och socialutrymmen. Arkiv likställs med biblioteksbyggnader.

– Museer och konstgallerier 2 910 mk/m ² . Med musei- eller konstgalleribyggnad avses en byggnad i vilken det huvudsakligen finns utställningslokaler och lager samt i vilken det kan finnas kontors-, skydds- och bostadsutrymmen.

– Församlingshus 3 640 mk/m ² . Med församlingshus avses församlingsbyggnader som i huvudsak är byggda för att användas som samlings- och klubbrum. I byggnaden finns klubb-, samlings-, kontors-, lager-, social-, köks- och bostadsutrymmen.

– Ungdomshus 3 300 mk/m ² . Utrymmena i en ungdomshusbyggnad är huvudsakligen byggda för att användas som allaktivitetslokaler. I byggnaden kan också finnas café-, köks- och socialutrymmen.

– Moderna kyrkobyggnader 5 260 mk/m ² . I en kyrkobyggnad finns kyrko- och församlingssalar samt klubb-, köks-, kontors-, skydds- och bostadsutrymmen.

– Träkyrkor och före år 1950 byggda stenkyrkor 910 mk/m ³ .

– Allaktivitets- och idrottshus 3 190 mk/m ² . Utrymmena i idrottshusen består till största delen av motions- och konditionssalar. Dessutom finns i byggnaderna kontors-, samlings-, lager-, köks-, café-, tvätt- och omklädningsutrymmen.

– Stadion- och läktarbyggnader 3 130 mk/m ² . Med läktarbyggnad avses en byggnad i vilken det också finns tvätt-, omklädnings-, vistelse- och hallutrymmen.

Undervisningsbyggnader:

– Grundskole- och gymnasiebyggnader 3 520 mk/m ² .

– Yrkesskolor och andra yrkesläroanstalter samt kurscentraler 3 300 mk/m ² .

– Högskolor, universitet och forskningsanstalter 3 640 mk/m ² .

Byggnader för trafik och andra byggnader:

– Buss-, järnvägs-, flygstations- och hamnterminaler 3 800 mk/m ² . Gamla stationsbyggnader av trä likställs med småhus.

– Moderna terminalbyggnader som överstiger 10 000 brutto-m ² 5 370 mk/m ²

– Telekommunikationsbyggnader 2 290 mk/m ² . Telekommunikationsbyggnader är t.ex. telefon-, länk- och telestationsbyggnader. Utöver utrymmen för anläggningar kan i byggnaden finnas bostads-, kontors- och lagerutrymmen.

– Kasernbyggnader 2 460 mk/m ² . Om en kasernbyggnad är byggd av trä, är dess värde 1 970 mk/m ²

– Brandstationsbyggnader 3 130 mk/m ² . Om en brandstationsbyggnad är byggd av trä, är dess värde 2 800 mk/m ² .

– Vattentorn

över 750 m ³ vatten 2 100 mk/m ³ vatten

under 750 m ³ vatten 2 800 mk/m ³ vatten.

De genomsnittliga byggnadskostnaderna för vattentorn innefattar inte byggnadskostnaderna för eventuella andra utrymmen i vattentornet eller för hissar.

7. Ikraftträdande

22 §

Detta beslut träder i kraft den 29 december 1993. Det tillämpas vid beskattningen för år 1993.

Helsingfors den 22 december 1993

Finansminister Iiro ViinanenTf. överinspektör Jukka Havula