1315/1993

För beredningen av målprogram som avses i 4 § 1 mom. lagen om regional utveckling (1135/93) svarar inrikesministeriet i samarbete med de övriga ministerierna och de regionala utvecklingsmyndigheter som avses i 2 § 2 mom. i nämnda lag.

Målprogrammen kan ses över årligen.

Vid beredningen av målprogrammen iakttas förutom regional- och näringspolitiska målsättningar även miljöeffekterna.

Målprogram är utvecklingsområdes-, strukturomvandlingsområdes-, landsbygds-, skärgårds-, kunskapscentra- och gränsområdesprogrammen.

Syftet med utvecklingsområdesprogrammet är att inom de utvecklingsområden som avses i 7 § 2 mom. lagen om regional utveckling stärka produktionen och förbättra produktionsstrukturen, sysselsättningen och befolkningens kunnande samt minimera sådana men för näringsverksamheten som föranleds av läge och naturförhållanden.

Såsom grund vid bestämmandet av utvecklingsområde och stödområden används främst bruttoinlandsprodukten per invånare, arbetslösheten, flyttningsrörelsen, näringsstrukturen, invånartätheten och klimatförhållandena.

Syftet med strukturomvandlingsområdesprogrammet är att minska de problem som föranleds av kraftig strukturomvandling inom industrin eller serviceproduktionen inom de strukturomvandlingsområden som avses i 7 § 4 mom. lagen om regional utveckling.

Strukturomvandlingsområden utses endast inom stödområde III och utanför utvecklingsområdet.

Syftet med landsbygdsprogrammet är att reformera näringarna och göra dem mångsidigare samt att trygga servicen inom landsbygdsområden.

Den regionala utvecklingsmyndigheten utser de områden inom vilka programmet genomförs.

Skärgårdsprogrammet genomförs i sådan skärgård som avses i 3 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling och i syfte att främja de målsättningar som uppställs i lagen.

Syftet med kunskapscentraprogrammet är att förbättra förutsättningarna för etablering och utveckling av sådan företagsverksamhet som är internationellt konkurrenskraftig och kräver stort kunnande. Med programmet stöds den regionala specialiseringen och arbetsfördelningen mellan olika kunskapscentra.

Syftet med gränsområdesprogrammet är att stärka produktionsstrukturen och kunnandet inom landets olika regioner och göra dem mångsidigare genom att främja samarbetet mellan Finland och dess gränsområden, främst inom näringsverksamheten och utvecklandet av förutsättningarna för denna samt inom förbättrandet av näringsverksamhetens grundstruktur.

Med gränsområden avses i denna förordning områden som hör till Ryska federationen och gränsar till Finland, Konungariket Sverige, Konungariket Norge samt republikerna Estland, Lettland och Litauen.

Inrikesministeriet svarar för koordineringen i Finland av det samarbete som gäller gränsområdesprogrammet.

Olika regionala utvecklingsmyndigheter kan samarbeta vid beredningen av regionala utvecklingsprogram och uppgörandet av programavtal som gäller verksamhetsområdet för flera regionala utvecklingsmyndigheter.

Till den regionutvecklingsdelegation som avses i 10 § lagen om regional utveckling kallas för riksdagens mandatperiod en ordförande, en vice ordförande samt nio andra medlemmar och för var och en av dem en personlig suppleant. Då delegationen tillsätts skall riksdagens styrkeförhållanden beaktas. Delegationen verkar ända till dess att en ny delegation har tillsatts.

Delegationen är beslutför när ordföranden för sammanträdet samt minst fem andra medlemmar är närvarande.

För beredningen av ärenden kan delegationen tillsätta sektioner och till medlemmar i dem med inrikesministeriets tillstånd kalla personer (sektionsmedlemmar) som inte hör till delegationen. I fråga om arvoden och ersättningar till sektionsmedlemmarna gäller vad som föreskrivs om medlemmar i statliga kommittéer.

I övrigt gäller om delegationen vad som föreskrivs om statliga kommittéer.

Den regionala utvecklingsmyndigheten kan av landskapsutvecklingspengarna bevilja tidsbundna utvecklingsprojekt understöd för uppnående av regionens utvecklingsmål. Projekten kan genomföras av offentliga och privata samfund, stiftelser samt av enskilda. Den som ansöker om understöd måste själv delta i finansieringen av projektet i fråga.

Landskapsutvecklingspengar kan användas till näringspolitiska samarbetsprojekt mellan Finland och andra länder och till andra sådana samarbetsprojekt mellan Finland och andra länder som främjar den regionala utvecklingen.

Landskapsutvecklingspengar kan användas som delfinansiering även för tidsbundna utvecklingsprojekt som den regionala utvecklingsmyndigheten själv genomför samt som den regionala utvecklingsmyndighetens finansieringsandel i programavtal.

Understöd beviljas på basis av de godtagbara behövliga och till beloppet måttliga utgifterna enligt det kostnadsförslag som den regionala utvecklingsmyndigheten har godkänt för projektet. Av de godtagbara utgifterna skall det avdras de inkomster som direkt riktar eller hänför sig till det projekt som understöds. Godtagbara utgifter för ett utvecklingsprojekt är utgifter för anskaffning av expert- och utbildningstjänster, löne- och reseutgifter för personal, andra specificerade utgifter som direkt ansluter sig till genomförandet av projektet samt anskaffningsutgifter för maskiner och anläggningar som är nödvändiga med tanke på utvecklingsverksamheten. Maskin- och anläggningsanskaffningarnas andel kan dock utgöra högst hälften av de totala godtagbara utgifterna för utvecklingsprojektet.

Understöd ur landskapsutvecklingspengarna söks hos den regionala utvecklingsmyndigheten. Av ansökan skall framgå på vilket sätt projektet ansluter sig till regionutvecklingsprogrammen, kostnadsförslaget, annat offentligt stöd som har erhållits eller ansökts för projektet samt totalfinansieringen. Understöd kan beviljas endast för kostnader som uppkommit efter ansökan.

I beslutet om understöd skall den som sökt understöd underrättas om att de uppgifter som ingår i ansökan står till den regionala utvecklingsmyndighetens och inrikesministeriets förfogande i kontrollsyfte.

I beslutet om understöd skall omnämnas inrikesministeriets, statsrevisorernas samt statens revisionsverkets rätt att övervaka användningen av understödet samt alla villkor gällande understödet.

Beviljade understöd betalas på basis av de faktiska utgifterna enligt det godkända kostnadsförslaget. Den regionala utvecklingsmyndigheten kan också betala understöd i förskott på basis av projektets framskridande och tidsläggning av kostnaderna, om den anser att särskilda behov påkallar detta. Utanordning av understöd skall sökas inom sex månader från det projektet slutfördes.

Användningen av understöd övervakas av den regionala utvecklingsmyndigheten, som har rätt att i detta syfte företa inspektioner. För övervakningen är understödsmottagaren skyldig att förete allt räkenskapsmaterial, andra handlingar och utredningar samt annat material som behövs samt att även i övrigt bistå därvid.

Har ett understöd använts för något annat ändamål än det för vilket det har beviljats eller har vid ansökan om understöd oriktiga uppgifter lämnats på någon väsentlig punkt eller har omständigheter som i väsentlig grad skulle ha inverkat på beviljandet av understödet hemlighållits, eller har mottagaren inte iakttagit villkoren i understödsbeslutet, skall den regionala utvecklingsmyndigheten återkräva understödet till den del det har utbetalts utan grund. På understöd som återkrävs skall betalas en årlig ränta om 16 procent från utbetalningsdagen.

Den regionala utvecklingsmyndigheten kan bestämma att ett understöd skall återbetalas, om ägande- eller besittningsrätten till sådan egendom vars anskaffning understödet har beviljats för har överlåtits innan fem år har förflutit från utbetalningsdagen. Det kan bestämmas att på understöd som återkrävs skall betalas en årlig ränta om 16 procent från utbetalningsdagen.

Den regionala utvecklingsmyndigheten skall följa genomförandet av de projekt som understöds. Den regionala utvecklingsmyndigheten skall föra ett kontrollregister enligt inrikesministeriets anvisningar samt årligen för ministeriet göra upp en rapport över genomförandet av de projekt som understöds och verkningarna av dem.

Inrikesministeriet svarar för den riksomfattande kontrollen av hur landskapsutvecklingspengarna används och för bedömningen av de uppnådda resultaten.

Vad som i 11–16 §§ och 17 § 1 mom. i denna förordning stadgas om den regionala utvecklingsmyndighetens rättigheter och skyldigheter gäller i tillämpliga delar inrikesministeriet då detta med stöd av 6 § 2 mom. lagen om regional utveckling beslutar om användningen av landskapsutvecklingspengarna, om inte annat följer av lagen om statsandelar och understöd åt kommuner och kommunalförbund (35/73) i fråga om understöd åt kommuner eller samkommuner.

Inrikesministeriet, statsrevisorerna och statens revisionsverk har rätt att inspektera beviljande, utbetalning, användning och övervakning av de understöd som beviljas av landskapsutvecklingspengarna.

Statsrådet

Inrikesministeriet kan meddela den regionala utvecklingsmyndigheten anvisningar om beredningen av regionutvecklingsprogram samt om beviljandet, utbetalningen och övervakningen av landskapsutvecklingspengar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.