1113/1993

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyresbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

Står den skattskyldige själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 2 § med 3,90 mk per kvadratmeter och månad.

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 12,00 mk per kvadratmeter och månad. Om den skattskyldige själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 8,40 mk per kvadratmeter och månad.

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,80 mk per kvadratmeter och månad. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 360,00 mk. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 115,00 mk per månad.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara lägre än ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd bilhallplats är 230,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 155,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller kall bilhallplats är 155,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 115,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmånens värde är 19,50 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 19,50 mk och högst 35,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 19,50 mk eller överstiger den 35,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 14,60 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 16,60 mk per måltid.

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 35,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 19,50 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde som överstiger 35,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid som motsvarar arbetsplatsmåltid.

Värdet av förmån som omfattar bostad, kost, lyse och värme är 1 300,00 mk per månad i ett rum och 1 220,00 mk per månad i ett samfällt rum.

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 39,00 mk per dygn eller högst 877,50 mk per månad.

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning har använt arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som antecknats i registerutdraget (första registrering i Finland) enligt följande:

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,9% av bilens nyanskaffningspris ökat med 1 000 mark eller 67 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,7 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

Med cylindervolym avses motorns slagvolym i den storlek som den antecknats på registerutdraget.

I åldersgrupp A, vid beräkning av procentandelen av förmånens värde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Den erhållna procentandelen avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

I åldersgrupp B bestäms bilens nyanskaffningspris enligt det riktminutpris som var gällande 30.9.1990 och som avses i 1 mom.

Extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde.

I åldersgrupp A läggs värdet av extra utrustning till bilens nyanskaffningspris till den del dess värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylik rabatt, används det allmänna riktminutförsäljningspriset som extra utrustningens värde.

I åldersgrupp B beaktas extra utrustning till den del dess värde överstiger 11 000 mark.

En bil är under den tid som den hör till åldersgrupp B kvar i den klass där den placerats det år då den tagits i bruk eller där den enligt senare anskaffade extra utrustning skulle placeras.

Klassen för bilar i åldersgrupp C bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

Vid värdering av bilförmån räknas också användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 800,00 mark per månad eller 120 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

Av kördagbok som avses ovan i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 130,00 mk per månad.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 65,00 mk per månad.

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1994 och det tillämpas vid beskattningen som verkställs för år 1993.