1055/1993

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, och som är uttalad i den gamla kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dessa bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.

De böcker som skall användas i kyrkans heliga förrättningar och i undervisningen skall vara avfattade i enlighet med bekännelsen.

Till medlemmar i kyrkan upptas

Ett barn som är rätt döpt samt en person som uppnått föreskriven ålder och tillhör någon annan evangelisk-luthersk kyrka blir medlem av kyrkan på grund av anmälan.

Samtycker kyrkoherden inte till en anhållan om anslutning till kyrkan, skall han överföra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande.

En person som intagits i kyrkans gemenskap enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten anses vara skriftskolgången och konfirmerad.

En medlem av kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga handlingar och de övriga förmåner som församlingen erbjuder i enlighet med stadgandena i kyrkolagen och kyrkoordningen.

En medlem av kyrkan skall delta i gudstjänsterna, begagna sig också i övrigt av kyrkans nådemedel och främja förverkligandet av församlingens uppgift.

En medlem av kyrkan bör iaktta en kristlig livsföring, ingå sitt äktenskap på föreskrivet sätt, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran.

Gudstjänsten är öppen för alla.

Gudstjänsterna skall förrättas och de kyrkliga förrättningarna utföras i enlighet med kyrkohandboken.

Högmässogudstjänst skall firas i församlingens kyrka under söndagar och kyrkliga helgdagar. Finns det flera kyrkor, skall kyrkorådet eller församlingsrådet besluta i vilken eller vilka av dessa kyrkor gudstjänster skall firas under olika tidpunkter. Gudstjänst kan också firas på annan plats än i en kyrka.

Gudstjänst firas på självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter på det sätt som därom stadgas eller för särskilda tillfallen är föreskrivet.

Övriga gudstjänster anordnas enligt behov,

Högmässogudstjänsten skall i allmänhet börja klockan 10. Föreligger del befogad anledning att fortgående börja gudstjänsten någon annan tid, beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet härom. Beslutet skall underställas domkapitlet för avgörande.

Har två församlingar som tillhör samma kyrkliga samfällighet gemensam kyrka, beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tiden för gudstjänstens begynnande. Beslutet skall underställas det domkapitel för avgörande under vilket samfälligheten lyder.

Predikan skall hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den skall vara överensstämmande med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla olämpliga hänsyftningar avseende någon viss person eller agitation.

I högmässogudstjänsten brukas den psalmbok och de mässmelodier som kyrkomötet godkänt. I gudstjänsten kan vid sidan av psalmboken tillfälligt brukas även andra lämpliga sånger och mässmelodier.

Högmässogudstjänsten skall förrättas av den som anförtrolts prästtjänst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan även någon annan präst förrätta gudstjänsten.

Den som fått rätt att verka som lektor kan med kyrkoherdens samtycke predika i gudstjänsten.

I enskilda fall kan kyrkoherden meddela den som fått predikolov eller en teologiestuderande vid ett universitet eller någon annan för uppgiften lämplig person rätt att predika vid gudstjänsten.

Om predikolov beslutar biskopen och domkapitlet. Biskopsmötet utfärdar närmare föreskrifter om examen för predikolov.

Finns någon präst ej att tillgå att förrätta gudstjänsten på grund av sjukdom eller annat förhinder, skall någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller medlemmarna av kyrkorådet i församlingen förfara på det sätt som bestämts i kyrkohandboken.

Kyrkorådet eller församlingsrådet fastställer en plan för de kollekter som skall uppbäras vid högmässogudstjänsterna och beträffande vilka bestämmelser inte har getts enligt 22 kap. 2 § 1 mom. 9 punkten kyrkolagen.

Herrens heliga nattvard firas i samband med gudstjänst.

Nattvarden får firas förutom i en kyrka även på någon annan plats som domkapitlet på framställning av kyrkorådet eller församlingsrådel har godkänt för detta ändamål.

Nattvarden får tillfälligt under kyrkoherdens tillsyn firas även annorstädes än i en kyrka eller på en sådan plats som godkänts enligt 2 mom.

Vid behov kan nattvarden utdelas åt en enskild person även utom gudstjänsten på det sätt som kyrkohandboken utvisar.

Berättigad att delta i nattvarden är varje konfirmerad medlem av kyrkan.

Ett barn som är döpt och undervisats om nattvardens betydelse är berättigat att delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar eller med någon annan konfirmerad medlem av kyrkan som svarar för barnets kristna fostran.

Nattvarden kan utdelas även åt andra, som är sjuka eller i nöd och förstår dess innebörd.

Nattvarden utdelas av en präst. En lektor har rätt att biträda vid nattvardens utdelning och att utdela nattvarden i de fall som avses i 10 §.

Biskopen kan på kyrkoherdens framställning bevilja en tjänsteinnehavare eller förtroendevald i församlingen eller någon annan församlingsmedlem som föreslagits av kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att biträda vid nattvardens utdelning.

Är någon i dödsfara eller annars i ett synnerligt nödläge och önskar bli delaktig av nattvarden, får envar kristen tilldela honom denna, om en präst inte finns att tillgå.

Det heliga dopet förrättas av en präst.

Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt.

Kan det befaras att ett barn avlider och finns det ingen präst att omedelbart tillgå som kan förrätta dopet, skall någon medlem av kyrkan döpa barnet i vatten och i den treenige Gudens namn. Om nöddop meddelas anvisningar i kyrkohandboken. Nöddop kan förrättas även av en annan kristen.

Då nöddop förrättats skall härom meddelas till vederbörande kyrkoherdeämbete utan dröjsmål. Nöddopet bekräftas på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken.

Kyrkans medlemmar skall befordra sina barn till dopet utan onödigt dröjsmål. Fördröjs dopet, ankommer del på kyrkoherden att erinra barnets föräldrar eller vårdnadshavare härom.

Tillhör inte den ena eller någondera av föräldrarna kyrkan eller handhar inte föräldrarna barnets fostran, kan barnet döpas med iakttagande av vad som är särskilt stadgat om ett barns tillhörighet till kyrkan.

Dopet förrättas i kyrkan eller i hemmet eller på annan plats, så som därom överenskommits mellan prästen och sakägarna.

När dopet har förrättats, skall menigheten be för den döpte vid söndagens högmässogudstjänst.

Den som döps skall ha minst två faddrar, vilka skall vara konfirmerade medlemmar av en evangelisk-luthersk kyrka. Utöver dessa kan som faddrar vara även medlemmar av någon sådan kristen kyrka eller kristet religionssamfund som godkänner ett av den evangelisklutherska kyrkan förrättat dop.

Minst två faddrar eller andra vittnen skall vara närvarande vid dopförrättningen.

De som ingått förlovning vigs kyrkligt till äktenskap på det sätt som föreskrivits i kyrkohandboken. Vigseln förrättas av en präst.

Den som skall vigas kyrkligt skall vara skriftskolgången medlem av kyrkan. Är den ena av de förlovade inte medlem av kyrkan, kan vigseln förrättas kyrkligt, om den som inte tillhör kyrkan tillhör någon annan kristen kyrka eller ett kristet trossamfund.

I söndagens högmässogudstjänst skall menigheten be för dem vilkas tillårnade eller ingångna äktenskap har kungjorts för församlingen.

Vigseln förrättas i en kyrka eller på annan plats, så som de som skall vigas har överenskommit därom med prästen.

Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangeliskluthersk kyrka kan på begäran välsignas.

I söndagens högmässogudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, så som därom föreskrivits i kyrkohandboken.

Jordfästningen förrättas av en präst i kyrkan eller i ett jordfästningskapell eller vid graven eller i den avlidnas hem, så som därom har överenskommits mellan de anhöriga och prästen.

I undantagsfall kan en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund förrätta jordfästningen av en medlem av kyrkan, om detta grundar sig på den avlidnas klart uttalade vilja och härom överenskommes med församlingens kyrkoherde.

En avliden som inte tillhört kyrkan kan jordfastas, om de anhöriga eller någon annan som omhänderhar begravningen anhåller härom. Jordfästningen skall dock inte förrättas, om den avlidna klart hade uttryckt en motsatt önskan eller om prästen, på grund av den uppfattning som han erhållit vid själavårdande samtal eller på annat sätt, anser att det inte föreligger tillräckliga skäl för en kyrklig jordfästning.

En medlem av församlingen har rätt att för en kyrklig förrättning anlita den präst i sin hemförsamling som han önskar, om inte ett tvingande skäl utgör hinder härför.

En präst är även skyldig att utföra kyrkliga förrättningar inom sin egen församlings område på begäran av en medlem av någon annan församling. På anhållan får en präst utföra kyrkliga förrättningar även i en annan församling.

En präst skall utan dröjsmål skriftligen till kyrkoherdeämbetet i berörda församling meddela om en sådan kyrklig förrättning som han utfört. Om anmälan, som skall göras om vigsel till äktenskap, stadgas särskilt.

På begäran av sakägaren skall en präst utfärda intyg över kyrkliga förrättningar som han utfört.

För utförande av en kyrklig förrättning är det inte tillåtet att uppbära arvode. Församlingen kan dock erlägga arvode till en präst, lektor och kantor som på församlingens vägnar kallats att utföra en förrättning.

Biskopsmötet äger bestämma under vilka förutsättningar en präst från någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet trossamfund eller kristet samfund i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar.

Föräldrar och vårdnadshavare skall ge sina barn en kristen fostran och undervisa dem enligt den evangelisk-lutherska bekännelsen. Faddrarna och församlingen skall stöda föräldrarna och värdnadshavarna i denna fostran och undervisning.

Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser.

Församlingen skall anordna konfirmandundervisning, där de unga görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap.

Ledningen av skriftskolan tillkommer en präst eller lektor. Såsom lärare verkar dessutom församlingens kantorer, ungdomsledare och övriga anställda, i enlighet med vad som föreskrivs i församlingens reglemente för skriftskola. Vid behov meddelas konfirmandundervisningen enskilt.

Församlingens reglemente för skriftskolan godkänns av kyrkorådet eller församlingsrådet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastslällelse.

I skriftskolan meddelas undervisning enligt den kristna läran, som godkänts av kyrkomötet. Biskopsmötet godkänner de läroböcker som skall användas.

Biskopsmötet utfärdar närmare föreskrifter om den undervisning som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten.

I konfirmationen kan de delta som på grund av konfirmandundervisningen berättigas härtill.

I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans tro samt berättigas att självständigt begå nattvarden. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor.

Församlingen skall dra försorg om själavården bland de på området bosatta samt vårda sig om deras kristna tro och liv ävensom bereda tillfälle till enskild bikt. Detta ankommer särskilt på församlingens präster och lektorer, men även på församlingens övriga medlemmar.

Den som genom sitt leverne förorsakar förargelse och försummar sina plikter som kyrkans medlem skall av en präst vägledas att iaktta en kristlig livföring.

Kyrkoherden skall tillrättavisa de medlemmar av kyrkan som undervisar mot kyrkans bekännelse.

Församlingen och dess medlemmar skall utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge en sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för diakonin, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Församlingen och dess medlemmar skall främja missionsarbetet, vars syfte är att utbreda evangelium bland dem som inte är kristna. Om verksamheten föreskrivs närmare i en instruktion för missionsarbetet, som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

På en präst ankommer särskilt att förrätta den offentliga gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten, att omhänderha övriga kyrkliga förrättningar samt den enskilda själavården och bikten.

Ordinationen skall förrättas av biskopen. Är biskopsämbetet ledigt eller är biskopen på grund av sjukdom förhindrad, kan ordinationen förrättas av domprosten eller den i tjänsten äldre prästassessorn.

Den som ordineras till prästämbetet skall

Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de intyg som krävs av dem som ansöker om ordination.

En sökande, som vid ett universitet eller en högskola har avlagt någon annan högre högskolexamen än den som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten eller som innehar motsvarande kunskaper och som har tagit del i kyrkans arbete, kan ordineras till präst, om han med stöd av intyg av lärarna i den teologiska fakulteten vid ett universitet visar att han innehar godkända insikter i de viktigaste ämnen som hör till prästutbildningen.

Även den som har avlagt någon annan än en i 1 mom. avsedd examen kan ordineras till prästämbetet, om kyrkans fördel det kräver och biskopsmötet har berättigat honom att anhålla om ordination. Sökanden skall med stöd av intyg av lärarna i den teologiska fakulteten vid ett universitet visa sig inneha nödiga insikter i de ämnen som hör till prästutbildningen.

Ett villkor för ordination till prästämbetet enligt denna paragraf är ytterligare att minst fem är har förflutit sedan den examen som avses i 1 eller 2 mom. har avlagts. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som är bestämt om förutsättningarna för ordination.

Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de examina och erforderliga studier som avses i 1 och 2 mom.

Den som anhåller om ordination skall inför biskopen och domkapitlets övriga medlemmar ådagalägga sin förmåga att bestrida prästämbetet och i detta syfte avlägga de prov som domkapitlet bestämmer.

Till prästämbetet kan den ordineras som

Vid ordinationen skall den som vigs till prästämbetet avge följande prästlöfte:

Jag N.N. lovar inför Gud den allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag skall inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma. så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.

Sedan ordinationen skett skall ett prästbrev, som undertecknats av ordinalor, utfördas till den ordinerade till bevis Över att han kallats och vigts till prästämbetet.

Biskopen och domkapitlet kan efter att ha fått biskopsmötets utlåtande berättiga en präst som tillhör någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller ett annat kristet trossamfund att förvalta prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden skall ådagalägga för domkapitlet att han innehar sådana kunskaper som i de viktigaste ämnena motsvarar fordringarna i gymnasiet. Vidare skall han, med intyg som utfärdats av lärarna i den teologiska fakulteten vid ett universitet, visa sig inneha tillräckliga kunskaper i de ämnen som hör till prästutbildningen. Sökanden skall även avlägga de prov som nämns i detta kapitels 4 § samt avge prästlöfte enligt 6 §. Ytterligare skall iakttas vad som ovan är föreskrivet om förutsättningarna för ordination. Har ifrågavarande präst inte tidigare blivit prästvigd i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som står i nattvardsgemenskap med den evangelisklutherska kyrkan i Finland, skall han ordineras till prästämbetet.

Anmodas en präst att utföra prästerlig tjänst för någon annan kristen än en sådan som tillhör en evangelisk-luthersk kyrka, får han inte vägra härtill, om inte förrättandet av tjänsten strider mot lag, denna kyrkoordning eller kyrkans bekännelse. Förrättningen skall utföras enligt kyrkohandboken.

Föranleds inte annat av 6 kap. 15 och 16 §§ kyrkolagen, tillhör en präst det stift i vilket han ordinerats eller till vilket han med domkapitlets samtycke övergått. Har en präst blivit utnämnd till en prästtjänst i ett annat stift, övergår han till detta stift.

En präst som tjänstgör i en kyrklig samtallighet kan tillhöra det stift till vilket den språkliga minoriteten i församlingarna hör.

En präst som bestrider en församlingstjänst tillhör det prosteri till vilket församlingen är ansluten. Har en präst inte tjänst i en församling, tillhör han det prosleri på vars område han är bosatt. En präst som inte är bosatt på området för det stift som han tillhör, tillhör domprosteriet.

En tjänst skall förklaras ledig att sökas innan den besätts, om den inte enligt kyrkolagen eller enligt en i stöd därav utfärdad författning får besättas utan att ledigförklaras.

En tjänst skall sökas skriftligt hos den utnämnande myndigheten eller hos den myndighet som uppgetts då tjänsten ledigförklarades. Till ansökan skall fogas behövliga uppgifter.

Har en tjänsteansökan återtagits före utnämningen, beaktas sökanden inte dä tjänsten besätts, om inte annat föranleds av 27 §.

Ett tjänsteförhållande vidtar vid den tidpunkt från vilken vederbörande har utnämnts. förordnats eller förflyttats till en tjänst eller anställts att sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie.

En tjänsteinnehavare skall fullgöra sina tjänsteåligganden på behörigt sätt och utan dröjsmål. Han skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och arbetsövervakning.

En tjänsteinnehavare skall uppträda så som hans tjänsteställning förutsätter.

En förman kan ge en tjänsteinnehavare som är underställd honom en anmärkning.

Har en tjänsteinnehavare beviljats tjänstledighet, befrias han frän fullgörandet av samtliga tjänsteåligganden. Tjänstledigheten kan dock även beviljas partiellt. En tjänsteinnehavare kan av särskilda skäl med eget samtycke förordnas att under liden för beviljad tjänstledighet utföra vissa tjänsteåligganden.

Om vikarie beslutar den myndighet som beviljat tjänstledigheten.

En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan. om han inte på ansökan har erhållit tillstånd till bisysslan. Tillstånd till bisyssla behövs även av en tjänsteinnehavare i huvudtjänst som inte har fastställd tjänstetid. Här avsett tillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Tillståndet kan återkallas, då skäl därtill föreligger.

Vid prövning av beviljandet av tillstånd skall det beaktas att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i tjänsten, att bisysslan inte får äventyra förtroendet för tjänsteinnehavamas opartiskhet vid tjänsteutövningen och att den inte heller annars får inverka menligt på en sakenlig skötsel av tjänsten.

Om annan bisyssla än en sådan som avses i 1 mom. skall tjänsteinnehavaren göra anmälan till vederbörande myndighet. Myndigheten kan på i 2 mom. föreskrivna grunder förbjuda tjänsteinnehavaren att ta emot eller inneha sådan bisyssla.

Med bisyssla avses i 1-3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller uppdrag som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse. Som bisyssla anses inte tillfälligt uppdrag.

Domkapitlet beviljar tillstånd till bisyssla åt innehavaren av en präst-, lektors- eller kantorstjänst. Till ansökan skall fogas kyrkorådets eller församlingsrådets utlåtande.

En till en präst-, lektors- eller kantorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet utnämnd tjänsteinnehavare beviljas avsked av domkapitlet, övriga tjänsteinnehavare i kyrkan. i en församling eller i en kyrklig samfällighet beviljas avsked av den myndighet som beståmts i tjånstestadgan, om inte ärendets avgörande ankommer på domkapitlet.

En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör utan uppsägning vid utgången av den månad då han uppnår avgångsåldern.

En tjänsteinnehavare anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han utnämnts, förordnats eller bestående förflyttats till någon annan tjänst i kyrkan, en församling eller en kyrklig samfällighet.

Kyrkostyrelsen skall föra matrikel över kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare och arbetstagare och domkapitlet över stiftets präster och lektorer samt över domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare, över församlingens övriga tjänsteinnehavare och arbetstagare förs matrikel i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

Kyrkostyrelsen utfärdar vid behov anvisningar rörande matrikelföringen.

De bestämmelser i tjänstestadgan som gäller avlöning och övriga förmåner samt erläggande och innehållande av dessa skall tillämpas pä en präst-, lektors- och kantorstjänst.

I en församling skall, med beaktande av vad som är bestämt i 40, 50 och 52 §§, finnas minst en kantorstjänst och en tjänst för diakonin.

I en församling kan finnas kaplanstjänster. I en församling och i en kyrklig samfällighet kan finnas församlingspastors- och lektorstjänster samt övriga tjänster, om vilkas inrättande och indragande kyrkofullmäktige beslutar. Ett beslut om inrättande eller indragning av en kaplansljänst, ordinarie leklorstjänst eller en kantorstjänst skall underställas domkapitlet för fasislällelse.

Kyrkoherden skall fullständigt behärska församlingens språk. I en tvåspråkig församling skall kyrkoherden fullständigt behärska majoritetens och tillräckligt minoritetens språk.

Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om den språkkunskap som krävs av en kyrkoherde samt om den språkkunskap som skall krävas av innehavaren av en kantorstjänst.

Församlingen och den kyrkliga samfälligheten beslutar om den språkkunskap som skall krävas av övriga tjänsteinnehavare i en språkstadga som kyrkofullmäktige antar. Beslutet rörande språksladgan i en tvåspråkig församling skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Vid besättandet av en tjänst i en församling som helt eller delvis är belägen på samernas hembygdsområde betraktas kunskaper i samiska som särskild förtjänst.

Vid ansökan om en kyrkoherde-, kaplans-, ordinarie lektors eller en kanlorsljänst skall till ansökan som meritförteckning fogas utdrag ur matrikeln samt annan nödig utredning.

Är sökanden i annan än kyrklig tjänst eller finns han inte antecknad i den av domkapitlet förda matrikeln, skall till ansökan fogas annan utredning som motsvarar en meritförteckning.

Innehavaren av en prästtjänst i en församling eller kyrklig samfällighet beviljas semester och tjänstledighet av domkapitlet och innehavaren av en lektors- eller kanlorstjänst av kyrkorådet eller församlinesrådet.

Då innehavaren av en prästtjänst ansöker om tjänstledighet för längre tid än två månader av annan orsak än för sjukdom eller för havandeskap och barnsbörd, skall han foga till sin ansökan utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Då en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är ledig eller då en prästtjänst annars skall besättas interimistiskt, förordnar domkapitlet någon lämplig präst att bestrida tjänsten. För en lektors- eller kantorstjänst utser kyrkorådet eller församlingsrådel en för uppgiften lämplig person att sköta tjänsten interimistiskt.

Under sin fritid skall innehavaren av en präst-, lektors- eller kantorstjänst handha oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifier. om inte handhavandet av dem har kunnat ordnas på annat sätt. Tjänsteinnehavaren är skyldig att vid sidan av sin egen tjänst tjänstgöra som vikarie för en annan präst, lektor eller kantor under tiden för dennes semester eller tjänstefria dag.

En person som uppnått avgångsåldern kan anställas att interimistiskt eller som vikarie sköta en tjänst, om det annars uppstår svårigheter att ordna tjänstens skötsel.

I en församling där det finns flere prästtjänster eller en eller flere lektorsljänster skall prästerna och lektorerna fördela arbetet sig emellan och uppgöra en arbetsfördelningsplan under iakttagande av vad som är föreskrivet i 2 kap. 24 §. Kan överenskommelse ej uppnås om arbetsfördelningen, avgörs ärendet av domkapitlet.

Då arbetsfördelningen uppgörs för första gången i en ny församling eller då kyrkoherdetjänsten bytt innehavare, skall arbetsfördelningsplanen insändas till domkapitlet för godkännande.

Arbetstagare anställs av kyrkorådet, församlingsrådet eller av annan myndighet i församlingen, i enlighet med vad som är bestämt i reglemente eller instruktion.

En kyrkoherde- eller kaplanstjänst kan sökas av en präst som har avlagt pastoralexamen.

Av den som söker kyrkoherdetjänsten i en domkyrkoförsamling krävs högre pastoralexamen.

För att få avlägga pastoralexamen krävs av en präst att han därförinnan under minst två år har bestridit präst- eller lektorstjänst, tjänstgjort som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller varit religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att som präst eller lektor tjänstgöra i en förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt samt att hans uppförande varit klanderfritt.

Pastoralexamen och högre pastoralexamen avläggs vid domkapitlet. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om dessa examina.

När en kyrkoherde- eller kaplanstjänst i en församling blivit ledig skall domkapitlet genom anslag på domkapitlets anslagstavla och kungörelse i Officiella tidningen anslå tjänsten ledig att sökas under trettio dagar räknat från den dag då beslutet fattades.

I kungörelsen skall anges när ansökningstiden utgår samt vid behov även den språkkunskap som fordras av sökanden.

Har fråga om att ansluta församlingen till en annan församling blivit väckt eller anser domkapitlet eljest att en reglering av förhållandena i församlingen kan leda till att en tjänst i denna blir obehövlig eller föreligger i övrigt särskilda skäl, kan domkapitlet besluta, högst för ett år i sänder, att tjänsten ej skall anslås ledig.

Efter ansökningstidens utgång skall domkapitlet utan dröjsmål pröva sökandenas behörighet till tjänsten och, om inte annat föranleds av 25 §, uppgöra valförslag.

Av de behöriga sökandena skall tre uppföras på valförslag i den ordning som de prövas ha skicklighet och förmåga för tjänsten, med beaktande av tjänstens särskilda behov.

Domkapitlet skall vid uppgörande av valförslag fastställa vilka av de utom valförslaget ställda sökandena som är behöriga att vara extra valkandidater.

Som extra valkandidat kan uppställas en utom valförslaget ställd behörig sökande, som före ansökningstidens utgång under minst fem år har bestridit en prästtjänst eller innehaft någon annan i 19 § nämnd tjänst eller uppgift.

Behörig att uppföras på valförslag är inte en sådan sökande

Är sökanden avsatt från en prästtjänst genom beslut som vunnit laga kraft, skall domkapitlet pröva, om han är behörig som valkandidat.

Har endast en behörig sökande sökt tjänsten, skall domkapitlet bereda kyrkorådet eller församlingsrådet tillfälle att avge utlåtande om valförslagets uppgörande. Därefter skall domkapitlet uppgöra valförslag eller av vägande skäl besluta att förfarandet för tjänstens besät- tande förfaller.

Sedan förfarandet för tjänstens besättande förfallit skall tjänsten anslås ledig senast inom ett år efter ansökningstidens utgång på det sätt som föreskrivs i 21 §.

En sökande som har uppförts på förslag får inte återta sin ansökan efter det att valförslaget har uppgjorts. Av vägande skäl kan domkapitlet dock tillåta att en ansökan alertas senare.

En sökande som är behörig som extra valkandidat får återta sin ansökan före dagen för den sista valpredikan. Domkapitlet skall meddela valnämnden om återtagandet.

När ett valförslag där endast en sökande är uppförd har vunnit laga kraft, utfärdar domkapitlet fullmakt på tjänsten åt denne.

Har två eller tre uppförts på förslag, skall domkapitlet vidta nödiga åtgärder för förrättande av val.

För förrättande av val förordnar domkapitlet de på förslag uppförda att under på varandra följande söndagar förrätta högmässogudstjänst i den kyrka som domkapitlet bestämmer. I en tvåspråkig församling skall gudstjänsten förrättas på bägge språken. I ett kaplansval kan domkapitlet dock bestämma att gudstjänsten förrättas endast på del ena språket.

Domkapitlet kan av väsande skäl befria en på valförslag uppförd präst att förrätta gudstjänsten.

Domkapitlet skall tillställa kyrkoherden en kungörelse, i vilken församlingen meddelas om de på valförslag uppställda, deras meriter och dagen då de skall förrätta gudstjänst samt dagen för valets begynnande. I kungörelsen skall även omnämnas de till extra valkandidater behöriga sökandenas namn.

Kungörelsen skall anslås på församlingens anslagstavla två veckor före dagen för den första valpredikan och kvarstå tills valförrättningen avslutats.

Har en präst inte förrättat den i 27 § 3 mom. avsedda gudstjänsten och visar han inte senast påföljande tisdag för domkapitlet att han haft godtagbar orsak för sin försummelse, skall han avföras från valförslaget. Har han haft godtagbart skäl för försummelsen, kvarstår han på valförslaget utan att förrätta någon gudstjänst.

Avlider någon av de på valförslag uppställda eller avhålls eller avskiljs en sådan präst från tjänsteutövning eller döms han till avsättning från tjänsten eller prästämbetet innan fullmakt har utfärdats, skall domkapitlet avbryta valförrättningen. I ärendet skall därvid förfaras så, som är föreskrivet i 30 §, om inte röstningen redan har verkställts och någon annan skall få fullmakt enligt valets utgång.

Är valförslaget inte mera fulltaligt på grund av orsak som nämns i 29 § och finns det behöriga sökanden utom valförslaget, vilka meddelar sig vidbli sina ansökningar, skall domkapitlet uppgöra nytt valförslag.

Sedan valet vunnit laga kraft, skall domkapitlet utfärda fullmakt åt den som fått de flesta rösterna, åt en extra valkandidat dock endast, om han erhållit det antal röster som anges i 8 kap. 1 § 3 mom. kyrkolagen.

En präst, som enligt valets utgång skulle erhålla fullmakt till tjänsten, är berättigad att söka en annan prästtjänst, om fullmakten inte har utfärdats inom tre månader efter valets förrättande. Skulle han erhålla fullmakt till flere tjänster, skall han utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han mottar.

Övriga på valförslaget uppställda är berättigade att söka någon annan prästtjänst sedan valet förrättats. De kvarstår dock på förslag till den först ansökta tjänsten till dess ärendet slutligt avgjorts. Skulle någon få fullmakt till flere tjänster, skall i ärendet förfaras så som i 1 mom. är bestämt.

Till en församlingspastorstjänst förordnar domkapitlet någon lämplig präst som tillhör stiftet. Föranleds inte annat av ärendets brådskande natur, skall domkapitlet före förordnandets utfärdande bereda kyrkorådet eller församlingsrådet tillfälle att avge utlåtande.

På framställning av gemensamma kyrkorådet utfärdar domkapitlet förordnande till prästtjänst i en kyrklig samfällighet. På tjänsteförhållandet för en sådan präst tillämpas tjänstestadgan, dock inte de bestämmelser som gäller tjänsteförhållandets upphörande.

På kyrkoherden ankommer att leda den verksamhet i församlingen som avses i 4 kap. kyrkolagen.

Kyrkoherden är ansvarig för gudstjänsternas, de heliga sakramentens, de kyrkliga förrättningarnas och förkunnelsens rätta förvaltande samt för handhavandet av den enskilda själavården.

Kyrkoherden skall även övervaka att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsverksamhet handhas i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift.

Kyrkoherden är förman för de tjänsteinnehavare och övriga anställda som verkar inom församlingens gudstjänstliv samt i samband med de kyrkliga förrättningarna och annat andligt arbete eller som tjänstgör i pastorsexpeditionen. I egenskap av ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut iakttas ävensom lagligheten i församlingens administration och ekonomiförvaltning.

Kyrkoherden leder och övervakar pastorsexpeditionen och kyrkans arkiv.

Vad som är stadgat eller bestämt om kyrkoherdens uppgifter gäller även den som förordnats att bestrida tjänsten.

Domkapitlet kan på grund av ansökan berättiga en kvinna, som vid ett universitet har avlagt en sådan teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst, att verka som lektor. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de handlingar som skall fogas till ansökan.

Domkapitlet skall pröva sökandens lämplighet till församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av vad som är föreskrivet om ordination till prästämbetet.

Med lektor avses en kvinna, som på grund av domkapitlets fullmakt eller förordnande innehar lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfallighet eller en i 6 kap. 17 § kyrkolagen avsedd lektorstjänst eller som domkapitlet berättigat att tjänstgöra i ett sådant samfund som avses i detta kapitels 57 §.

På en lektor ankommer att i församlingen handha kristen fostran och undervisning samt själavård ävensom att delta i annat församlingsarbete. Om en lektors rätt att predika i gudstjänsten samt att utdela nattvarden och förrätta konfirmation bestäms i 2 kap. 6 och 12 §§ samt i 3 kap. 5 §.

I en församling kan finnas ordinarie och extraordinarie lektorstjänster. Extraordinarie lektorstjänster kan finnas även i en kyrklig samfallighet.

Sökanden till en ordinarie lektorstjänst skall ha avlagt en sådan examen som avses i 18 § 1 mom. Om förutsättningarna för avläggande av examen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 19 §.

På en kantor ankommer att leda musikverksamheten i församlingen. Han skall svara för musiken i församlingens gudstjänster samt vid övriga kyrkliga förrättningar och sammankomster i församlingen, undervisa i skriftskolan och även i övrigt handha musikfostran ävensom befrämja musiken i församlingens olika verksamhetsformer. Kantorn svarar även för instrumentens vård och underhåll.

Kantorns uppgifter bestäms närmare i ett reglemente som skall godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet och underställas domkapitlet för fastställelse.

Kantorstjänster kan inrättas såsom förutsättande avlagd högsta, mellersta eller lägsta kantorsexamen. I en domkyrkoförsamling skall finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter avlagd högsta kantorsexamen.

En kantorstjänst kan inrättas på deltid, om det i församlingen finns minst en annan kantorstjänst i huvudsyssla eller om församlingens ringa storlek eller övriga särskilda förhållanden kräver delta.

Domkapitlet kan på anhållan av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för viss tid bevilja tillstånd till att en kantorstjänst som förutsätter tjänstgöring på heltid får bestridas på deltid eller som bisyssla, eller att en tjänst som förutsätter tjänstgöring på deltid får bestridas som bisyssla. Då tjänsten besätts kan man därvid avvika från tjänstens behörighetskrav. Anställandet av tjänsteinnehavare att bestrida en här avsedd tjänst samt dennes rättsliga ställning regleras enligt tjänstestadgan.

Biskopsmötet godkänner de examina som utgör behörighetskrav för en kantorstjänst.

Sökanden till en kantorstjänst skall vara konfirmerad och känd för kristligt leverne samt vad hälsotillståndet beträffar vara förmögen att bestrida en kantorstjänst.

Biskopsmötet kan bevilja den, som innehar sådana kunskaper och den skicklighet som motsvarar avlagd kantorsexamen, behörighet att söka en kantorstjänst.

När en ordinarie lektorstjänst eller kantorstjänst blivit ledig skall domkapitlet anslå tjänsten ledig att sökas inom trettio dagar räknat från det beslutet fattades, med iakttagande i tillämpliga delar vad som föreskrivits i 21 §.

Sedan ansökningstiden utgått skall domkapitlet pröva sökandenas behörighet för tjänsten samt uppgöra tjänsteförslag.

Om tjänsteförslaget och dess uppgörande gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits i 22 § 2 mom., 24 § 1 mom. 1 och 3 punkten samt 2 mom. och 25 §.

Sedan ett sådant tjänsleförslag för val av lektor eller kantor i vilket två eller tre sökande uppförts på förslag vunnit laga kraft, skall domkapitlet till församlingen översända sitt beslut innehållande tjänsteförslaget samt de på förslag uppfördas ansökningar. Därefter utser kyrkofullmäktige eller församlingsrådet någon av de uppförda till tjänsten.

Har endast en uppställts på förslag, utfärdar domkapitlet fullmakt till tjänsten åt denne, efter det att tjänsteförslaget vunnit laga kraft.

Utdrag ur kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets protokoll som gäller val av lektor eller kantor samt ansökningshandlingarna skall utan dröjsmål tillställas domkapitlet.

Sedan kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut vunnit laga kraft, utfärdar domkapitlet fullmakt till tjänsten åt den valda.

Skulle en lektor eller kantor ha valts till flere tjänster, skall denne utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han mottar.

Har någon av de på förslag uppförda avlidit. blivit oförmögen att handha tjänsten, återtagit sin ansökan eller utnämnts till annan tjänst, skall vid tjänstens besättande i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivits i 29 § 2 mom. och 30 §.

En extraordinarie leklorstjänst skall besättas av kyrkorådet eller församlingsrådet, som skall inbegära tjänsteförordnande för den valda av domkapitlet. På tjänsteförhållandets uppkomst och upphörande tillämpas tjänstestadgan, om inte annat är stadgat eller bestämt.

En lektor tillhör del stift i vilket domkapitlet utnämnt henne eller meddelat tjänsteförordnande eller berättigat henne att tjänstgöra i en kristen förening eller ett annat samfund. Om stiftstillhörigheten för en lektor som är anställd kyrklig samfällighet samt om en lektors prosteritillhörighet gäller vad som är föreskrivet i 5 kap. 10 § 2 och 3 mom. om präst.

Behörighetsvillkor för en tjänst för diakonin är en sådan examen som biskopsmötet godkänt.

Tjänsteinnehavaren för diakonin utses av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Domkapitlet kan på anhållan av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för högst fem år i sänder befria en församling från skyldighet att besätta tjänsten för diakonin. Församlingar kan med domkapitlets samtycke anställa en gemensam tjänsteinnehavare för diakonin. En församling kan även inrätta en sådan tjänst gemensamt med en kyrklig samfallighet.

Biskopsmötet kan vid behov utfärda bestämmelser om de examina som krävs av tjänsteinnehavare för arbetet bland barn och ungdom eller för annat församlingsarbete.

Initiativ till inrättande av en gemensam kyrkoherdetjänst kan väckas av kyrkofullmäktige eller domkapitlet.

Församlingar i samma stift kan med domkapitlets samtycke inrätta en gemensam kantorstjänst.

Grunderna för kostnadernas fördelning fastställs av domkapitlet i samband med beslutet om tjänstens inrättande.

Val av gemensam kyrkoherde förrättas under iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena och bestämmelserna om prästval. Röstningen och den i 27 § 3 mom. avsedda gudstjänsten äger rum i båda församlingarna.

Vid besättandet av en gemensam kantorstjänst gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om besättande av kantorstjänsten i en församling. Tjänsteinnehavaren utses av kyrkofullmäktige eller församlingsråden i de båda församlingarna vid ett gemensamt sammanträde, i vilket ordföranden för den till folkmängden största församlingens kyrkofullmäktige eller församlingsråd är ordförande.

Om de angelägenheter som gäller en gemensam kyrkoherde- eller kantorstjänst beslutar församlingarnas kyrkoråd i ett gemensamt sammanträde under kyrkoherdens ledning, om inte annat är särskilt stadgat eller bestämt. Är endast kantorstjänsten gemensam, skall kyrkoherden i den till folkmängden största församlingen vara ordförande.

Om behörighetskraven för innehavarna av de tjänster som inrättats för specialuppgifter i kyrkan och som avses i 6 kap. 15 § 2 mom. kyrkolagen samt om tjänsteinnehavarnas uppgifter bestäms i instruktioner som utfärdas av kyrkostyrelsen. Domkapitlet utfärdar dock instruktioner för de tjänster som inrättats för stifts- och gränstraktsverksamheten.

Domkapitlet utfärdar förordnanden för dem som antagits till präst- eller lektorstjänster som avses i 1 mom.

Domkapitlet kan på grund av ansökan berättiga en präst eller lektor att verka såsom präst eller lektor såsom anställd i en kristen förening, stiftelse eller anstalt. En förutsättning härtill när det gäller en präst är dessutom att han tjänstgjort som präst i församling eller kyrklig samfällighet under minst två år, om inte ansökan gäller tjänstgöring vid en kyrkans missionsorganisation eller vägande skäl annars föreligger.

Utöver de reglementen som skall underställas och om vilka stadgas i kyrkolagen eller bestäms i kyrkoordningen kan en församling eller kyrklig samfällighet godkänna instruktioner för regleringen av den verksamhet som utövas av förvaltningsorgan, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt för regleringen av annan förvaltning.

Avlider en vid församlingsval utsedd förtroendevald, eller beviljas honom befrielse på grund av orsak som avses i 7 kap. 3 § 2 mom. eller av annan giltig orsak som ifrågavarande förvaltningsorgan godkänner eller förlorar han sin valbarhet, skall del förvaltningsorgan vars medlem den förtroendevalda varit konstatera att hans förtroendeuppdrag har upphört. I hans ställe kallas en suppleant.

Avlider en annan förtroendevald än den som utsetts vid församlingsval eller förlorar han sin valbarhet eller avböjer han uppdraget eller beviljas honom befrielse på grund av orsak som avses i 1 mom. och som del förvaltningsorgan som valt honom godkänner, skall detta organ utan dröjsmål utse någon annan i hans ställe för den återstående mandattiden.

Då en vid församlingsval utsedd medlem av ett förvaltningsorgan tillfälligt är förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han utan dröjsmål meddela härom lill ordföranden för ifrågavarande organ. Sedan ordföranden meddelats av ifrågavarande medlem om hindret eller fått annat tillförlitligt besked härom, skall han kalla suppleanten i den förhindrades ställe.

Är någon annan än en i 1 mom. avsedd förtroendevald tillfälligt förhindrad att delta i ett sammanträde, skall han, om suppleant utsetts, kalla denne i sitt ställe. Suppleanten kan även kallas av ordföranden.

Är såväl ordföranden som vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, skall en tillfällig ordförande utses för sammanträdet eller för handläggning av ärendet.

Sedan ett ärende som skall handläggas vid ett förvaltningsorgans sammanträde har föredragits, skall tillfälle beredas till diskussion i ärendet. När de som anhållit om ordet har yttrat sig. skall ordföranden förklara diskussionen avslutad.

Föreligger enighet om beslutet eller har framställda motförslag inte vunnit understöd, skall ordföranden fastställa beslutet. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som, på grund av att de ej vunnit understöd, inte upptas samt vilka som upptas till omröst- ning. Härefter skall han förelägga organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställa omröstningsproposition så, att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunktstagandet till förslaget.

Omröstningen skall förrättas offentligt antingen genom namnupprop eller på det sätt som ordföranden bestämmer. Har omröstningen verkställts på annat sätt än genom namnupprop skall den förrättas på nytt genom namnupprop, om så påyrkas eller om ordföranden anser att den företagna omröstningen inte har gett klart resultat.

På grundval av omröstningen skall ordföranden i enlighet med 7 kap. 4 § 2 mom. och 25 kap. 10 § kyrkolagen fastslå vilken åsikt som skall gälla som beslut.

Anser ordföranden att det för fattandet av beslut krävs understöd med kvalificerad majoritet, skall han meddela härom innan omröstningen förrättas och beakta detta då resultatet av omröstningen fastställs.

Vid förrättande av proportionellt val som avses i 7 kap. 4 § 3 mom. kyrkolagen skall stadgandena om proportionellt valsätt vid församlingsval iakttas i tillämpliga delar.

Proportionellt val och, då så påyrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar.

Vid ett förvaltningsorgans sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren.

Protokollet skall justeras på det sätt som ifrågavarande organ beslutat, om inte justeringen reglerats i reglemente eller instruktion.

Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende eller föredragit ärendet har rätt att anmäla avvikande åsikt om beslutet. Anmälan skall göras genast då beslutet fattats. Önskar den som anmält avvikande åsikt få sin motivering fogad till protokollet. skall han inlämna den skriftligen avfattad till sekreteraren senast då protokollet justeras.

Ett förvaltningsorgans expedition skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren, om inte annat är bestämt i reglemente eller instruktion.

Riktigheten av ett prolokollsutdrag skall styrkas av ordföranden eller sekreteraren eller av den som förordnats härtill i reglemente eller instruktion.

En förtroendevald har rätt att av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens myndigheter utfå handlingar till påseende samt erhålla upplysningar som han finner erforderliga i sitt uppdrag, om inte annat föranleds av siadgandena om hemlighållande av vissa ärenden och handlingar.

En medlem av församlingen kan väcka initiativ i frågor som rör församlingens och den kyrkliga samfällighetens verksamhet och förvaltning.

Församlingens medlemmar skall på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse, som är anhängiga i församlingen och den kyrkliga samfälligheten, om planer på dylika samt om handläggningen och avgöranden i dessa frågor. Kyrkorådet åligger att leda och övervaka denna församlingens informationsverksamhet.

Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden är

Kyrkofullmäktige utser årligen vid sitt första sammanträde inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Kyrkofullmäktige sammanträder då detta är nödvändigt för handläggning av de ärenden som enligt stadgandena skall handläggas inom viss tid eller då fullmäktiges ordförande annars anser det vara påkallat.

Fullmäktige skall sammankallas, om kyrkostyrelsen. biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet påyrkar detta eller om minst en fjärdedel av fullmäktiges medlemmar skriftligen gör framställning härom för handläggning av något uppgivet ärende.

Önskar en medlem av kyrkofullmäktige att en bestämd fråga skall upptas till handläggning i fullmäktige, skall han tillställa fullmäktiges ordförande en skriftlig framställning härom. och äger denne utan dröjsmål befordra framställningen till kyrkorådet för beredning.

Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde utfärdas av ordföranden eller, vid förfall för honom, av vice ordföranden. Har även vice ordföranden förhinder, utfärdas kallelsen av kyrkorådets ordförande. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kyrkorådets ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldste medlemmen, som även leder förhandlingarna vid sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande för fullmäktige har utsetts.

I sammanträdeskallelsen skall meddelas tid och plats för sammanträdet, och till densamma skall fogas en förteckning över de ärenden som skall behandlas. Kallelsen jämte förteckningen över ärenden skall tillställas kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar senast en vecka före sammanträdet samt vara anslagen på församlingens anslagstavla under en veckas lid före sammanträdet.

Är ett ärende brådskande och angår det inte nytt anslag eller förhöjning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att uppta det till handläggning, även om ärendet inte har omnämnts i sammanträdeskallelsen.

Har något ärende inte blivit behandlat vid sammanträdet och beslut fattats om dess överförande till handläggning vid ett fortsatt sammanträde, behöver särskild kallelse till detta inte utfärdas.

Ett ärende som skall beredas av kyrkorådet får inte upptas till avgörande, om inte kyrkorådet varit i tillfälle att behandla detsamma.

Kyrkorådets ordförande och vice ordförande eller, om bägge är förhindrade, en av kyrkorådet därtill förordnad medlem skall vara närvarande vid kyrkofullmäktiges sammanträde. Deras frånvaro utgör dock inte hinder för beslut i ärendena. Kyrkorådets medlemmar är berättigade att närvara vid sammanträdena.

En i 1 mom. avsedd person äger rätt att delta i diskussionen vid sammanträdet men inte i fattandet av beslut, om han inte är fullmäktig.

De tjänsteinnehavare som kyrkofullmäktige förordnar därtill skall vara närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att ge nödiga upplysningar.

Kyrkofullmäktige antar för sig en arbetsordning.

Kyrkorådet beslutar om tiden och platsen för sina sammanträden. Kyrkorådet sammanträder även då ordföranden finner detta vara påkallat eller dä minst en fjärdedel av medlemmarna skriftligen gör framställning därom för handläggning av något uppgivet ärende.

Kallelse till sammanträdet utfärdas av ordföranden på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt skall även kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande underrättas om sammanträdet.

Önskar en medlem av kyrkorådet att ett bestämt ärende skall upptas till handläggning i kyrkorådet, skall han tillställa ordföranden en skriftlig framställning härom, och äger denne uppta ärendet vid kyrkorådets följande sammanträde. Vid kyrkorådets sammanträde kan en fråga väckas även muntligt.

Rätt att vara närvarande vid ett sammanträde och delta i diskussionen men inte i fattandet av beslut äger

En tjänsteinnehavare kan i reglementet för kyrkorådet ges sådan rätt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Kyrkorådet kan tillsätta kommissioner för tillfälliga uppdrag samt bestämma deras uppgifter och liden för deras verksamhet. Ett ärende som handläggs inom en kommission samt beslutet kan överföras till kyrkorådet för avgörande.

De beslut som fattas av direktioner, kommissioner samt av förtroendevalda och tjänsteinnehavare som avses i 10 kap. 4 § 2 mom. kyrkolagen skall tillställas kyrkorådet på det sätt som föreskrivs i reglementet för kyrkorådet.

Kyrkorådet skall för varje kalenderår utarbeta en berättelse över församlingens förvaltning och verksamhet samt, inom den tid som fastställs i reglementet, överlämna berättelsen till kyrkofullmäktige för handläggning.

I berättelsen skall ingå en förteckning över de initiativ som väckts av församlingens medlemmar och förtroendevalda samt uppgift om kyrkorådets åtgärder i anledning av dessa.

Är kyrkoherden och kyrkorådet av olik mening rörande en fråga som gäller gudstjänsten, kyrkliga förrättningar, en kyrkas användning eller sådana kollekter över vilka församlingen kan besluta, skall ärendet överslyras till domkapitlet för avgörande.

Då församlingarna enligt 11 kap. 1 § kyrkolagen skall bilda en kyrklig samfällighel, ankommer det på kyrkoråden, på initiativ av kyrkorådet i den till folkmängden största församlingen, att bereda ett förslag till grundstadga för samfälligheten. Det gemensamma förslaget eller del förslag som uppgjorts av den av domkapitlet utsedda utredningsmannen skall vidarebefordras för handläggning i församlingarna.

I grundstadgan skall anges samfällighetens namn, hemort och de församlingar som hör till samfalligheten.

I grundstadgan skall bestämmas

Är församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, kan det bestämmas i grundsladean till vilka delar församlingarna själva handhar sin drätsel och bokföring.

Kan grundstadgan inte fastställas innan den kyrkliga samfälligheten måste påbörja sin verksamhet på grund av ändringar i den kommunala indelningen, skall församlingarna före grundstadgan blivit fastställd och räknat från det ändringarna i den kommunala indelningen trätt i kraft interimistiskt verka i partiell ekonomisk gemenskap och såsom kyrklig samfällighet omhänderha de nödvändiga uppgifter som nämns i 11 kap. 2 § kyrkolagen.

Är församlingarna interimistiskt i partiell ekonomisk gemenskap enligt 3 § då den kyrkliga samfälligheten bildas, fortsätter församlingarnas kyrkofullmäktige och kyrkoråd sin verksamhet. Kyrkofullmäktige skall utse medlemmar till de tillfälliga gemensamma kyrkofullmäktige så snart domkapitlet har fördelat mandaten mellan församlingarna. Gemensamma kyrkofullmäktige skall utse medlemmar till ett tillfälligt gemensamt kyrkoråd, som består av den enligt 10 § i detta kapitel tillförordnade ordföranden samt åtta andra medlemmar.

Domkapitlet kan bestämma att tillfälliga förvaltningsorgan skall utses i den kyrkliga samfälligheten och att dessa skall omhänderha de på dem ankommande nödvändiga uppgifterna redan innan samfälligheten på grund av ändringarna i den kommunala indelningen skall påbörja sin verksamhet. På domkapitlet ankommer även i övrigt att utfärda bestämmelser om de tillfälliga åtgärder som erfordras i samband med grundandet av den kyrkliga samfälligheten.

Om de tillfälliga förvaltningsorgan, som bildas i samband med grundandet eller ändringar av en kyrklig samfällighet, gäller vad som är stadgat eller bestämt om motsvarande organ i en kyrklig samfällighet.

Förblir församlingarna enligt den fastställda grundstadgan i partiell ekonomisk gemenskap, fortsätter den kyrkliga samfällighetens tillfälliga förvaltningsorgan sin verksamhet som ordinarie till utgången av den löpande valperioden.

De tillfälliga gemensamma kyrkofullmäktige skall fastställa uttaxeringen per skattöre för det första året samt uppgöra en budget för samfälligheten, i vilken det bestämts på vilket sätt samfällighetens kyrkoskatt och övriga inkomster skall fördelas mellan samfälligheten och envar församling.

Gemensamma kyrkofullmäktige för de församlingar som anslutit sig i fullständig ekonomisk gemenskap skall fastställa de enskilda församlingarnas bokslut och besluta om ansvarsfrihet för året närmast före anslutningen.

Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar till följande antal, då folkmängden i församlingarna är

Medlemmar i gemensamma kyrkorådet är den kyrkoherde i någon av de till samfälligheten anslutna församlingarna som domkapitlet utsett till ordförande och en av gemensamma kyrkofullmäktige vald vice ordförande samt minst 5 och högst 11 övriga medlemmar, som utsetts av gemensamma kyrkofullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i reglementet. Till vice ordförande får inte utses en tjänsteinnehavare i den kyrkliga samfälligheten eller i någon därtill ansluten församling.

Ordföranden skall övervaka lagligheten av gemensamma kyrkorådets beslut samt att besluten iakttas, om inte annat är föreskrivet i reglemente eller instruktion.

Kyrkoherdarna i de församlingar som är anslutna till den kyrkliga samfälligheten och, i enlighet med vad som bestäms i reglementet, samfällighetens ledande tjänsteinnehavare är berättigade att närvara vid gemensamma kyrkorådets sammanträden samt delta i diskussionen men ej i fattandet av beslut.

Ordförande för församlingsrådet är församlingens kyrkoherde och vice ordförande en av församlingsrådel årligen vid dess första sammanträde inom sig utsedd medlem. Medlemmarna utses vid församlingsval enligt församlingens folkmängd, som följer:

Församlingsrådet antar för sig ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Församlingsrådel kan tillsätta permanenta direktioner, som lyder under rådet och vilkas uppgifter bestäms i instruktioner som detta fastställer. Om direktionerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat eller bestämt om de direktioner som tillsatts att biträda kyrkorådet.

För tillfälliga uppgifter kan församlingsrådet tillsätta kommissioner samt bestämma dessas uppgifter och mandattid.

Församlingsrådet skall beredas tillfälle att avge utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i sådana ärenden som gäller

Inträffar i församlingarnas folkmängd, enligt den uträkning som skall verkställas vid ett årsskifte, sådana förändringar att de enligt 3 kap. 6 § 3 mom. kyrkolagen föranleder en överföring av den kyrkliga samfälligheten till att underlyda ett annat domkapitel, skall gemensamma kyrkofullmäktige fastställa delta. varefter överföringen sker från ingången av påföljande kalenderår.

Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om förfaringssättet då en kyrklig samfallighet grundas samt om samfällighetens administra tion och ekonomiförvaltning.

I det avtal som avses i 12 kap. 1 § kyrkolagen skall bestämmas om

Innan kyrkofullmäktige godkänner instruktionen för den direktion som skall leda den samfällda verksamheten, skall utlåtande inhämtas av de beslutande organen för avtalsparterna.

Det ankommer på den församling eller kyrkliga samfallighet som omhänderhar de gemensamma uppgifterna att inrätta behövliga tjänster.

Kyrkostyrelsen kan meddela föreskrifter om organiserandet av den samarbetsform som avses i detta kapitel och dess administration.

Om grundande och indragning av en kapellförsamling samt om reglemente för församlingen beslutar kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Gemensamma kyrkofullmäktige skall beredas tillfälle att avge utlåtande i ärendet. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastställelse.

I en kapellförsamling skall för skötseln av församlingens angelägenheter finnas ett kapellråd, vars medlemmar utses av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet för dettas mandattid bland de medlemmar i församlingen som är bosatta på kapellförsamlingens område.

I reglementet för kapellförsamlingen skall inläs bestämmelser om kapellförsamlingens namn och gränser samt om kapellrådets sammansättning, uppgifter och verksamhet.

Församlingens kyrkoherde och den medlem av kyrkorådet eller församlingsrådet som detta utsett är berättigad att närvara vid kapellrådets sammanträden och taga del i diskussionerna men ej i fattandet av beslut.

Har i församlingen inrättats en kaplanstjänst huvudsakligen för arbetet i kapellförsamlingen, kan domkapitlet bestämma att valprov skall avges och valet förrättas i kapellförsamlingens kyrka.

I församlingens eller den kyrkliga samfällighetens budget skall medel anslås till kapellrådets förfogande avsedda för verksamheten i kapellförsamlingen.

I reglementet kan det bestämmas att kapellrådet beslutar om användningen av sådan egendom som genom gåva eller testamente har överlåtits för kapellförsamlingens behov eller som har anskaffats med gåvomedel samt av egendom som kommit i stället för sådan egendom ävensom om användningen av egendomens avkastning.

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bilda ett församlingsdistrikt av en viss del av församlingen, utse ett distriktsråd för ledningen av verksamheten samt eodkänna en instruktion för rådet.

På distriktsrådet skall tillämpas vad som är stadgat eller bestämt om en direktion. I reglementet för distriktsrådet skall bestämmas om rådets sammansättning, uppgifter och verksamhet samt om handläggningen av ärenden och övriga angelägenheter som ansluter sig till verksamheten i distriktet.

Åt distriktsrådet kan beviljas medel att användas i arbetet på distriktets område.

Ett initiativ som avser ändringar i församlingsindelningen skall översändas till domkapitlet. Ett initiativ av församlingsrådet skall tillställas gemensamma kyrkofullmäktige, som vidarebefordrar det till domkapitlet jämte eget utlåtande.

I anledning av initiativet skall domkapitlet höra kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som berörs av den föreslagna ändringen i församlingsindelningen. Finner domkapitlet initiativet vara uppenbart oändamålsenligt, kan det återsända initiativet till initiativtagaren. Återsändes inte ett initiativ eller anhängiggörs ett återsänt initiativ på nytt, skall domkapitlet inhämta de i 2 § avsedda utredningarna och. sedan förenämnda församlingsorgan möjligen beretts tillfälle att ytterligare yttra sig. översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen.

Skall endast en mindre ändring företas i församlingsindelningen på grund av ändringar i den kommunala indelningen, kan kyrkostyrelsen avgöra ärendet utan sådana utlåtanden som avses i 2 mom.

Domkapitlet kan tillsätta en eller flere utredningsmän att utreda den ändring i församlingsindelningen som ett initiativ syftar till och att göra förslag härom. Domkapitlet kan även införskaffa den för handläggning av initiativet behövliga utredningen på annat sätt.

Utredningsmannen har rätt att genomgå de handlingar som berör församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, administration och ekonomi samt att av församlingsmyndigheterna få de uppgifter och annat bistånd som krävs för uppgiftens fullgörande. Utredningsmannen skall insända sitt förslag till domkapitlet och till detsamma foga de handlingar som uppstått i samband med utredningen samt de avtal rörande placeringen av tjänsteinnehavare och arbetstagare eller delning av egendom som församlingarna möjligen har ingått inför en förestående församlingsregiering.

Har ett sådant avtal ingåtts angående överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i 2 § 2 mom. eller ingås ett dylikt avtal medan delningsinitiativet är anhängigt, kan kyrkostyrelsen fastställa detsamma. Har avtal inte ingåtts eller kan ett avtal inte godkännas av kyrkostyrelsen, skall beslutet om förflyttningen fattas i samband med det beslut som gäller ändringen i församlingsindelningen eller, om en ny församling har grundats, i ett särskilt beslut som fattas senare.

Domkapitlet utfärdar fullmakt eller tjänsteförordnande åt en förflyttad präst, lektor eller kantor. Kyrkorådet eller den i 7 § avsedda organisationskommissionen anställer övriga förflyttade tjänsteinnehavare och insätter de förflyttade arbetstagarna i sina uppgifter.

Föranstaltas extra församlingsval i anledning av ändringar i församlingsindelningen, upphör mandatperioden även för de förtroendevalda som inte utses genom församlingsval.

Kyrkostyrelsen kan, då den beslutar om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen, ålägga en församling att erlägga ersättning i pengar till en annan församling samt bestämma om betalningstiden och eventuell ränta, om församlingarnas andelar i tillgångar och skulder inte på annat sätt kommer att motsvara delningsbeslutet.

Har en församling såsom gåva eller genom testamente erhållit egendom att användas för ett bestämt ändamål, skall sådana bestämmelser meddelas vid beslut om fördelning av egendom i samband med ändringar i församlingsindelningen att användningen av egendomen för detta ändamål tryggas.

Sedan kyrkostyrelsen fattat beslut om att grunda en ny församling, skall domkapitlet utan dröjsmål tillsätta en organisationskommission bestående av personer som är bosatta på församlingens område och som är valbara till förtroendeuppdrag i församlingen.

Domkapitlet bestämmer antalet medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen samt utser en sammankallare. Kyrkoråden eller församlingsråden i de församlingar av vilka den nya församlingen har bildats skall till domkapitlet inkomma med förslag till medlemmar och suppleanter i organisationskommissionen.

Om organisationskommissionen skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om kyrkorådet eller församlingsrådel. Kommissionen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Till dess att församlingen har ett kyrkoråd eller ett församlingsråd skall organisationskommissionen företräda församlingen och ombesörja organisationen av den nya församlingens förvaltning.

På organisationskommissionen ankommer

Sedan utgången av församlingsvalen har fastställts, skall ordföranden för organisationskommissionen sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sammanträde.

Kyrkofullmäktige skall utan dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för organisationen av församlingens förvaltning. Fullmäktige skall godkänna ett reglemente för kyrkorådet samt välja medlemmar i kyrkorådet, tillsätta nödiga verksamhetsorgan och inrätta tjänster. Fullmäktige skall även godkänna en budget för det första verksamhetsåret.

Det av kyrkofullmäktige antagna reglementet för kyrkorådet skall iakttas interimistiskt tills det blivit fastställt.

Tillhör den nya församlingen en kyrklig samfällighet med fullständig ekonomisk gemenskap, gäller om församlingsrådet i tillämpliga delar vad som i denna paragraf bestäms om kyrkofullmäktige.

De kostnader som har föranletts av organisationskommissionens och utredningsmannens verksamhet skall fördelas mellan de församlingar som berörs av utredningen på det sätt som domkapitlet bestämmer.

Om en församlings namn skall fattas beslut då församlingsindelningen ändras. Skall församlingens namn ändras i ett annat sammanhang, gäller om väckande och handläggning av initiativ samt om fattande av beslut om namnet i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om ändring i församlingsindelningen.

Verkar två församlingar på samma område på grund av språklig indelning, kan dessa ha en gemensam kyrka.

Med domkapitlets tillstånd kan en församling även i andra fall använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka.

En ny kyrka skall invigas till ett av Gud helgat rum. När en kyrka är invigd får den användas endast för sådana ändamål som är förenliga med dess helgd. Om användningen av en kyrka beslutar kyrkoherden och kyrkorådet eller församlingsrådet gemensamt.

Platsen för en tidigare kyrka skall på åtgärd av församlingen utmärkas med en minnestavla eller ett annat minnesmärke, om den är i församlingens besittning.

För varje räkenskapsår skall senast i december nästföregående år antas en budget för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret.

Församlingens eller den kyrkliga samfälliehetens ekonomi skall förvaltas enligt den fastställda budgeten.

Församlingens eller den kyrkliga samfallighetens inkomster skall uppbäras och dess oundgängliga utgifter erläggas även om budgeten inte har kunnat fastställas före räkenskapsårets ingång.

I budgeten skall intas räkenskapsårets egentliga utgifter och inkomster samt särskilt för sig kapitalutgifter och kapitalinkomster. Till utgifterna hänförs även reserverade dispositionsanslag och reservationsanslag samt överföringar till fonder och avskrivningar. I budgeten skall ytterligare som inkomst upptas finansieringsöverskottet eller som utgift finansieringsunderskottet enligt bokslutet för det nästföregående räkenskapsåret.

Kapitalinkomster får inte användas för egentliga utgifter, om inte annat är särskilt stadgat.

I budgeten skall anvisas de medel som erfordras för betalning av utgifterna. Dessa medel utgörs av räkenskapsårets kyrkoskatt och övriga inkomster samt kapital som möjligen läges i bruk.

I budgeten skall såsom räkenskapsårets kyrkoskatter upptas samma belopp som uppskattats bli hopbringat genom kyrkoskatt då den kyrkliga uttaxeringen per skatlöre för räkenskapsåret fastställs. Beloppet skall dock justeras då budgeten fastställs, om det kan konstateras att det antal skattören som legat till grund för beräkningen uppenbart varit oriktigt.

Uttaxeringen per skattöre för påföljande räkenskapsår skall fastställas i så god tid, att det kan meddelas till vederbörande myndighet inom stadgad tid.

Godkänner inte kyrkofullmäktige budgetförslaget i oförändrad form, skall det återförvisas till kyrkorådet, om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver detta. Kyrkorådet skall avge utlåtande i ärendet och göra de ändringar i förslaget som föranleds av kyrkofullmäktiges beslut. Då förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige skall till handläggning upptas endast de ändringar om vilka tidigare har beslutats samt kyrkorådets nya förslag i anledning av dessa. Budgeten skall härvid slutligt godkännas.

Kyrkofullmäktige kan besluta om ändringar i budgeten, dock inte efter det att räkenskapsårets räkenskaper och bokslut har överlämnats till revisorerna för granskning.

Under räkenskapsåret skall vid behov godkännas en tilläggsbudget, i vilken därvid även skall intas de dittills beslutade ändringarna i budgeten. Om tilläggsbudgeten gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om budgeten.

Om tilläggsbudgeten eller de i 1 mom. avsedda ändringarna för församlingar i fullständig ekonomisk gemenskap behöver utlåtande inte inhämtas av församlingsråden.

En församling eller kyrklig samfällighet kan utöver de obligatoriska fonderna ha även andra fonder. Kyrkofullmäktige skall anta en stadga för varje fond, i vilken det bestäms om fondens ändamål och förkovran, om placeringen och användningen av medel samt om fondens förvaltning i övrigt.

En fonds inkomster och utgifter får lämnas utanför budgeten, med undanlag för överföringar till och från fonden.

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna skall ha en ekonomiförvaltningsstadga, som innehåller bestämmelser om drätseln, räkenskapsföringen, budgeten och egendomens skötsel samt om revision. Ekonomiförvaltningsstadgan antas av kyrkofullmäktige. Beslutet skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Över inkomster och utgifter samt över tillgångar och skulder skall föras bok under iakttagande av god bokföringssed.

För varje räkenskapsår skall uppgöras ett bokslut. Om fastställelse av bokslutet och om beviljande av ansvarsfrihet beslutar kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige utser för sin mandatperiod för granskning av församlingens förvaltning och ekonomi minst två sakkunniga revisorer och lika många revisorssuppleanter. En av revisorerna och en av suppleanterna kan vara medlem av en annan församling.

Valbar till revisor är inte en medlem av kyrkorådet eller den som står i ett sådant förhållande till en medlem av kyrkorådet som avses i 7 kap. 5 § 1 mom. kyrkolagen, inte heller en tjänsteinnehavare eller en i ett beslående arbeisavtalsförhållande anställd inom församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

Utan hinder av vad som stadgats i kyrkolagen, förutom när det gäller 5 kap. 2 §, eller bestämts i kyrkoordningen om hemlighållande av vissa uppgifter och handlingar, har en revisor rätt att få uppgifter ur en handling som skall hållas hemlig eller få en sådan handling till påseende, om det kan anses att detta är nödvändigt för fullgörande av revisionsuppdraget. Om en revisors tystnadsplikt gäller vad som är stadgat om en tjänsteinnehavare i 6 kap. 3 § kyrkolagen.

Revisorerna åligger att granska huruvida församlingens och den kyrkliga samfällighetens förvaltning och ekonomi har omhänderhafts i enlighet med författningar och kyrkofullmäktiges beslut samt även i övrigt på ett sakenligt sätt.

Revisorerna och de inventeringsmän som särskilt valts att biträda dessa skall årligen förrätta en inventering av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens fasta och lösa egendom.

I ekonomiförvaltningsstadgan skall närmare bestämmas om revisorernas uppgifter samt därom när räkenskaperna skall överlämnas till revisorerna och när dessa skall avlåta en berättelse över verkställd revision.

Att biträda revisorerna kan kyrkofullmäktige utse en eller flere granskningsmän, vilka kan anförtros den fortlöpande övervakningsrevisionen och övriga uppgifter som ingår i revisionen inom de gränser som anges i ekonomiförvaltningsstadgan.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår inom den tid som fastställts i ekonomiförvaltningsstadgan avge till kyrkofullmäktige en berättelse, i vilken de skall framställa de iakttagelser och anmärkningar som revisionen ger anledning till samt framställa förslag därom huruvida de förtroendevalda och tjänsteinnehavare som handhaft församlingens förvaltning skall beviljas ansvarsfrihet.

Över de anmärkningar som framställts i revisorernas berättelse skall kyrkorådet infordra förklaring av dem som saken gäller samt avge eget utlåtande. Bokslutet samt eventuella förklaringar och kyrkorådets i anledning härav avgivna utlåtande skall jämte revisionsberättelsen tillställas kyrkofullmäktige i så god tid, att fullmäktige kan handlägga ärendet senast vid sammanträde i juni.

Kyrkostyrelsen meddelar vid behov närmare anvisningar om uppgörande av budget och fastställande av uttaxeringen per skattöre samt därom hur drätseln och räkenskapsföringen skall ordnas, räkenskaperna avslutas och revisionen verkställas.

På kyrkoherden och direktören för centralregistret ankommer att föra och ordna kyrkböckerna.

Församlingar som ingår i en kyrklig samfällighet kan ordna förandet av kyrkböckerna helt eller delvis genom ett centralregister. Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut om grundande av ett centralregister, till vilket skall fogas utlåtanden av församlingsråden eller församlingarnas egna kyrkofullmäktige, skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Valet av direktör för central registret skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Önskar församlingar som inte tillhör en kyrklig samfallighet ordna förandet av kyrkböckerna genom ett gemensamt centralregister i enlighet med 1 mom., skall församlingarnas överenskommelse härom underställas domkapitlet för fastställelse. Tillhör församlingarna olika stift, skall överenskommelsen och valet av direktör för centralregistret fastställas av domkapitlet i det stift vilket de flesta församlingarna eller, om församlingarna är två till antalet, den större församlingen tillhör.

Befolkningsregistercentralen skall beredas tillfälle att avge utlåtande rörande grundandet av ett centralregister.

Bevis som grundar sig på kyrkböckerna skall utfärdas av kyrkoherden eller någon annan präst i församlingen eller av direktören för centralregistret eller av en av domkapitlet tillförordnad person, som år förtrogen med befolkningsregisterföringen.

Den som år berättigad att utfärda bevis kan även utfärda bevis som gäller honom själv, om någon annan därtill berättigad person enligt 1 mom. inte finns att tillgå. Härvid skall beviset ytterligare bestyrkas av någon annan tjänstein- nehavare i församlingen.

Till församlingens arkiv hör, förutom kyrkböckerna, längder över arkivet och biblioteket samt de övriga handlingar som inkommit till församlingen i samband med fullgörandet av uppgifter som ankommer på församlingen eller som tillkommit genom dess verksamhet. Vad som stadgas om en handling gäller även reproduktioner samt med handlingar jämförbara kartor, ritningar, bilder och filmer.

Kyrkböckerna och församlingens arkiv skall uppbevaras i ett sakenligt arkivutrymme, där handlingarna är skyddade mot brand, fukt och annan förstörelse. Ritningarna till arkivutrymmet skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Kyrkböcker och handlingar som hör till församlingens arkiv och som är äldre än etthundra år, kan med kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets samtycke deponeras i ett allmänt arkiv.

Församlingen skall ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda annan invigd begravningsplats.

På begravningsplatsen eller på annan lämplig plats skall finnas ett bårhus.

En församling kan ha ett krematorium. Om anläggandet och användningen av krematorium stadgas särskilt.

Begravningsplats och jordfästningskapell skall invigas innan det tages i bruk.

Församlingen skall hålla en begravningsplats vårdad på ett med beaktande av ändamålet värdigt sätt. Begravningsplatsen skall vara inhägnad eller annars tydligt avskild.

Platsen där en begravningsplats eller ett jordfästningskapell har varit belägna skall, om den är i församlingens besittning, utmärkas med en minnesplatta eller ett annat minnesmärke.

En medlem av församlingen begravas på den församlings begravningsplats vars medlem han var vid sin död. Även medlemmar av en annan församling kan begravas på församlingens begravningsplats, om del finns särskild anledning härtill och den avlidne hade önskat eller hans anhöriga vill dena. Gravplats skall beredas på församlingens begravningsplats även för dem som inte tillhör kyrkan, på det sätt som stadgas i religionsfrihetslagen (267/22).

Kyrkofullmäktige skall anta ett reglemente för begravningsväsendet samt en gravgårdsplan och en dispositionsplan för varje begravningsplats. Dessa beslut skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Över begravningsplatsen skall uppgöras en gravkarta. Begravningsplatsen eller en del därav kan utgöra en minneslund, i vilken askan av en avliden bisätts utan att gravplatsen anges.

Kyrkofullmäktige beslutar om de avgifter som skall uppbäras för en grav.

I reglementet för begravningsväsendet skall inläs närmare bestämmelser om gravarna. gravbokföringen, gravrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter, de krav som uppställs för gravarnas skötsel och om godkännande av gravvårdar samt om den ordning som skall iakttas på begravningsplatsen.

Rätt till en grav överlåts endast i samband med ett inträffat dödsfall. Samtidigt kan gravrätt överlåtas till den avlidnes anhöriga. Kyrkorådet kan av särskilda skäl överlåta gravrätt även vid annan tidpunkt.

En grav kan beslå av en eller flere gravplatser och samma gravplats av flere gravutrymmen.

Gravrätt upplåts för högst 50 år. Tiden för gravrältens bestånd räknas från ingången av det kalenderår som närmast följer efter upplåtelsen av graven. Denna tid upphör tidigast vid utgången av det kalenderår som följer 25 år efter det att den senaste gravsättningen har ägt rum, dock inte förrän det är tillåtet att återanvända graven.

Tiden för gravrätlens bestånd kan på ansökan av gravrättsinnehavaren förlängas, om detta inte vållar olägenhet för en ändamålsenlig anordning eller skötsel av begravningsplatsen.

Gravrätten gäller endast så länge som graven utgör en del av fredad begravningsplats.

Har om gravrättsinnehavaren inte överenskommits på det sätt som är stadgat i 17 kap. 2 § 2 mom. kyrkolagen eller kan avtalet på grund av förändrade förhållanden inte iakttas, skall såsom innehavare anses den avlidnes änka eller, om den avlidne ej efterlämnat änka eller om också hon avlidit, de närmaste arvingarna till den som först har gravsatts i graven. Finns det flere närstående arvingar, skall dessa utse en gravrättsinnehavare att företräda dem i ärenden som angår graven. Om den nye gravrättsinnehavaren skall meddelas till den myndighet i församlingen som svarar för begravningsväsendet.

Har de närmaste arvingarna till den som först gravsatts inte kunnat enas om en ny innehavare av gravrätten, kan kyrkorådet, då gravrättsinnehavare utses, ge företräde åt någon som är bosatt på orten eller åt den som omhänderhar gravens skötsel.

Har överenskommelse inte träffats därom vilka som får gravsättas i en grav, på det sätt som är stadgat i 17 kap. 2 § 2 mom. kyrkolagen, får i graven i första hand gravsättas den, för vilken graven har anskaffats och dennes make samt därutöver släktingar och deras makar i rätt ned- eller uppstigande led i den ordning som dödsfallen inträffar. Finns det inte någon sådan släkting eller bifaller gravrättsinnehavaren härtill, får i graven gravsättas den ovan avsedda avlidnes syster och bror samt deras barn, sagda personers adoptiv- och fosterbarn samt samtliga dessas makar. Med samtycke av gravrättsinnehavaren kan den myndighet som svarar för begravningsväsendet i församlingen bevilja tillstånd till att även någon annan får gravsättas i graven, om härtill föreligger särskild anledning.

Kyrkofullmäktige kan besluta att grundskötseln av gravarna på en begravningsplats eller en del därav omhänderhas på församlingens bekostnad.

Har en sådan person blivit gravsatt på begravningsplatsen vars minne ur församlingens synpunkt befinnes vara angeläget att vårda, kan kyrkofullmäktige besluta att graven skall skötas på församlingens bekostnad.

Har gravrätten upphört och finns det på graven anläggningar eller minnesvård av konstnärligt eller historiskt värde, vilka inte kan kvarlämnas på platsen, skall de förflyttas till lämpligt ställe på begravningsplatsen eller tillses att de på annat sätt bevaras.

Kyrkostyrelsen meddelar vid behov närmare anvisningar om handhavandet av begravningsväsendet.

Biskoparna utöver, envar i sitt stift, den högsta tillsynen över församlingarna och prästerskapet.

Biskopen skall övervaka

Biskopen skall förrätta vigningar, invigningar och installationer i sitt stift på det sätt som bestäms i denna kyrkoordning och i kyrkohandboken. Han kan även förordna någon annan präst att utföra en dylik förrättning.

Biskopen handlägger ensam de ärenden som enligt kyrkolagen eller kyrkoordningen skall avgöras av honom.

En biskop skall vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denne är förhindrad, av den i ämbetet äldste biskopen. Finns det inte någon biskop som kan förrätta vigningen, förrättas vigningen av domprosten eller den äldre prästassessorn.

Vigning eller installation av en biskop förrättas i domkyrkan i det stift till vilket biskopen utnämnts.

En biskop som skall vigas skall avge följande försäkran: Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövningen av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra, såväl Ordets tjänare som dess åhörare i mitt stift, förblir däri och lever därefter. Härvid vill jag ställa mig till efterföljd vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. Jag vill tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Kristi instiftelse i det stift som anförtrotts mig. Jag vill ordinera och installera präster som befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt uppmana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redlieen efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.

Biskopen skall med regelbundna mellantider förrätta visitationer i stiftets församlingar. Biskopen bestämmer tidpunkten, omfattningen och programmet för visitationen efter att ha rådgjort med församlingens kyrkoherde. Vid visilationen biträdes biskopen av den medlem av domkapitlet som han kallar härtill samt av kontraktsprosten. Biskopen kan förordna domprosten, en prästassessor eller kontraktsprosten att förrätta visitation.

Vid den granskning av förvaltningen och ekonomin som förrättas i samband med visitationen granskas församlingens kyrkböcker, arkiv, förvaltning, egendom och ekonomi samt de i församlingens förvaltning befintliga fonderna. En dylik visitation kan även förrättas särskilt och biskopen kan även förordna lagfarne assessorn att förrätta densamma samt vid granskningen anlita sakkunniga som biträde. Granskningen kan även förrättas särskilt, så alt den gäller ett församlingsorgans, en tjänsteinnehavares eller en fönroendevalds verksamhet.

Biskopsmötet utfärdar närmare anvisningar om förrättande av biskopsvisitation.

Kyrkorådet eller församhngsrådet skall vidta de åtgärder som visitationen ger anledning till.

Vid biskopsvisitation som förrättas i en kyrklig samfällighet skall i tillämpliga delar iakttas vad som är bestämt om visitation i en församling.

Domkapitlet skall övervaka gudstjänsternas. sakramentens och övriga kyrkliga förrättningars rätta förvaltande, lärans renhet och församlingarnas förvaltning samt prästernas och övriga församlingsanställdas tjänsteutövning och leverne.

Behörighetsvillkor för en prästassessor är avlagd högre pastoralexamen.

Den som första gången valts till prästassessor får inte avsäga sig uppdraget, om han inte har giltigt skäl härför eller uppnått sextio års ålder. Den som i egenskap av präst i samma församling har handhaft uppdraget som assessor under två valperioder kan inte därefter väljas till assessor så länge han innehar tjänst i sagda församling.

Behörighetsvillkor för domkapitlets notarie är en för tjänsten lämplig högre högskolexamen. Av annan tjänsteinnehavare i domkapitlet, om vars behörighet inte stadgats eller bestämts annat, krävs sådan skicklighet och förmåga som tjänstens handhavande förutsätter.

Domkapitlet utnämner lagfarne assessorn och de i 1 mom. avsedda tjänsteinnehavarna.

Biskopen leder och övervakar domkapitlets och tjänstemännens verksamhet.

Domkapitlet antar för sig en arbetsordning.

Lagfarne assessorn leder verksamheten i domkapitlets kansli.

Ärendena handläggs i domkapitlet på grund av föredragning av någon av dess medlemmar. Domkapitlet kan även förordna notarien eller någon annan tjänsteinnehavare till föredragande vid handläggning av ett förvaltningsärende. Mindre förvaltningsärenden kan avgöras utan föredragning. Lagskipningsärenden skall föredras av lagfarne assessorn eller motsvarande adjungerade medlem.

Över beslut som fattas i ett lagskipningsärende skall uppgöras ett liggarexemplar. I förvaltningsärenden antecknas beslutet i protokollet, om inte ordföranden bestämmer att ett liggarexemplar skall uppgöras. Liggarexemplaret skall undertecknas av dem som medverkat till beslutet. Har ärendet föredragits av någon annan än en medlem av domkapitlet, skall liggarexemplaret kontrasigneras av föredraganden.

Har beslutet tillkommit efter omröstning eller har en annan föredragande än en medlem av domkapitlet anmält avvikande mening, skall votum och avvikande mening antecknas i liggarexemplaret. Uppgörs ej något liggarexemplar, skall vota och avvikande meningar antecknas i protokollet.

Domkapitlets expeditioner, framställningar och utlåtanden skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av lagfarne assessorn eller notarien, om inte annat är bestämt i arbetsordningen. I expedition skall meddelas om verkställd omröstning.

Om användningen av medel som domkapitlet erhållit som gåva eller genom testamente gäller vad som är stadgat i 15 kap. 4 § 1 och 2 mom. kyrkolagen.

Räkenskaperna över de medel som har anslagits för domkapitlets bruk i budgeten för kyrkans centralfond skall revideras på det sätt som centralfondens revisorer bestämmer.

Har en biskop varaktigt förlorat sin arbetsförmåga och själv inte uppsagt sig från sitt ämbete, skall domkapitlet meddela därom till republikens president.

På kontraktsprosten ankommer att i sitt prosteri

Kontraktsprosten skall föra en förteckning över de beslut som han fattat och över övriga åtgärder i tjänsten.

Kontraktsprosten skall på förordnande av biskopen eller domkapitlet handha förrättningar och förrätta visitationer i prosteriets församlingar.

Över visitation som kontraktsprosten förrättar skall föras protokoll, vilket skall tillställas domkapitlet och församlingen.

Kontraktsprosten skall vid behov kalla prästerna och lektorerna i prosteriet till kontraktsmöte, vid vilket han är ordförande. Vid mötet behandlas frågor som hänför sig till teologin samt ärenden rörande församlingarnas verksamhet.

Är kontraktsprostämbetet ledigt eller är kontraktsprosten tjänstledig, skall domkapitlet förordna någon av kyrkoherdarna i prosteriel att bestrida ämbetet.

Stiftsmöte skall ärligen hållas i syfte att främja det kyrkliga arbetet i stiftet.

Medlemmar av stiftsmötet är

En präst är valbar vid val i det prosteri som han tillhör enligt 5 kap. 10 § 3 mom. Ett lekmannaombud skall vara valbart till förtroendeuppdrag i sin församling.

Lekmannaom buden skall väljas prosterivis enligt fördelning som domkapitlet fastställer. Varje prosteri erhåller ett ombud, varefter de övriga mandaten fördelas mellan prosterierna i proportion till dessas folkmängd.

Rösträtt i valet av lekmannaombud tillkommer valmän, som utses av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet till ett antal av en valmän för varje påbörjat 5 000-tal av församlingens folkmängd. Genom särskilt val utses högst tre personer till suppleanter.

Rösträtt i valet av prästernas ombud tillkommer de präster som avses i 12 § 3 mom., om inte annat följer av 5 kap. 5 § kyrkolagen.

Blir ett till stiftsmötet valt ombud medlem av stiftsmötet enligt 12 § 2 mom. 1 eller 2 punkten eller flyttar han från stiftet eller förlorar han sin valbarhet, kallas en suppleant i hans ställe.

Kallelse till stiftsmöle utfärdas av biskopen, som är mötets ordförande.

Stiftsmötets vice ordförande är ett av mötet för mandatperioden valt lekmannaombud.

För att främja det kyrkliga arbetet i stiftet tillsätter stiftsmötet nämnder. Om överföring av beslut som fattats av en nämnd för handläggning i domkapitlet gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat i 10 kap. 5 § och 25 kap. 1 § 2 mom. kyrkolagen.

För val av den ledamot i kyrkostyrelsen som skall utses från stiftet på bestämd tid uppställer stiftsmötet tre lekmän på förslag.

För handläggning i stiftsmötet kan ärenden anhängiggöras av domkapitlet, prosterimöte och ombud vid stiftsmölet. Om framställningar och initiativ samt om handläggningen av dessa skall bestämmas i en av stiftsmölet anlagen arbetsordning.

Före stiftsmölet skall i varje prosteri anordnas ett prosterimöte, vars uppgift är att främja det kyrkliga arbetet i prosteriet. Prosterimötets mandatperiod är fyra år.

Medlemmar av prosterimötet är

Finns det på samfällighetens område flere prosterier, bestämmer domkapitlet vilket prosterimöte de i 2 mom. 5 punkten avsedda ombuden skall vara medlemmar av. Prosterimötet kan tillsätta nämnder, vilkas uppgifter och sammansättning det bestämmer.

Kallelse till prosterimötet utfärdas av och dess ordförande är kontraktsprosten. Mötet utser inom sig för valperioden en vice ordförande, som skall vara lekman.

För handläggning vid prosterimötet kan ärenden anhängiggöras av kyrkoråden eller församlingsråden samt av prosterimölets medlemmar. Initiativrätt tillkommer även prästerna och lektorerna i prosteriet samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas tjänsteinnehavare och arbetstagare i huvudsyssla.

Om framställningar och initiativ samt om handläggningen av dessa skall bestämmas i en av prosterimötet anlagen arbetsordning.

Vart sjätte år skall biskopen sammankalla prästerna och lektorerna i stiftet till synodalmöte. Vid behov kan extra synodalmöle anordnas även däremellan.

Ordförande för synodalmötet är biskopen.

Synodalmötet antar för mötet en arbetsordning.

Synodalmötets uppgift är att handlägga frågor som hänför sig till teologin ävensom ärenden rörande församlingarnas vård samt kyrkans övriga verksamhet och förvaltning ävensom att på anmodan av kyrkomötet avge utlåtanden till detta.

Domkapitlet fastställer synodalmölets program.

Biskopen skall för mötet framlägga en stiftsberättelse rörande tiden efter föregående synodalmöte samt en översikt över den senaste utvecklingen och läget inom kyrka och teologi.

För mötet utarbetas en synodalavhandling över något teologiskt ämne.

Kyrkostyrelsen beslutar om fördelningen av ombudens mandat mellan stiften.

Flyttar ett ombud från det stift i vilket han valls till ombud eller förlorar han eljest sin valbarhet, upphör hans uppdrag vid kyrkomötet.

I det stift till vilket församlingarna på Åland hör skall stadgandena om ombudens valbarhet tillämpas vid val av lekmannaombud särskilt för Åland och särskilt för den övriga delen av stiftet.

Kyrkomötet sammankommer under högst fjorton dagar inom samma år. Mötet kan förlänga denna tid om detta påkallas av viktiga skäl. Kyrkomötet fastställer det arvode och de ersättningar som skall erläggas till ombuden.

Är ett ombud förhindrat att infinna sig till kyrkomötet, skall han meddela därom till domkapitlet, som skall kalla suppleanten och utfärda fullmakt för denne.

Kyrkomötet skall inleda en sessionsperiod med gudstjänst.

Vid verkställande av omröstning och val skall i tillämpliga delar iakttas vad som är stadgat om omröstning i ett församlingsorgan. Besluten fattas med enkel röstövervikt, om inte annat föranleds av 20 kap. 10 § kyrkolagen.

Om ombudens initiativ och ordningen för väckande av initiativ, om handläggningen av framställningar och initiativ i plenum och i utskott samt om verkställande av omröstning och val skall närmare bestämmas i en arbetsordning.

En framställning eller ett initiativ skall remitteras till ett utskott, om det inte efter bordläggning förkastas vid plenum.

Biskopsmötet skall beredas tillfälle att avge utlåtande i de ärenden som avses i 20 kap. 7 § 2 mom. 1 och 2 punkterna kyrkolagen och kyrkostyrelsen i de ärenden som avses i sagda moments 3. 4 och 5 punkter.

När i ett utskottsbetänkande, som gäller ett i 1 mom. avsett ärende, framställts förslag till beslut, skall utskottets betänkande underkastas två behandlingar i plenum. I den första behandlingen beslutar kyrkomötet särskilt om varje punkt i förslaget och i den andra behandlingen beslutas om förslagets godkännande i enlighet med förenämnda beslut.

Ecklesiastikråden och direktören vid byrån för kyrkans avtalsdelegation har rätt att närvara vid kyrkomötets sammanträden och delta i diskussionen men inte i fattandet av beslut, om de inte är ombud vid kyrkomötet.

Kyrkans laggranskningsnämnd handhar den lagtekniska och språkliga granskningen av de författningar som skall handläggas vid kyrkomötet samt av de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar i stöd av kyrkolagen, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan.

Reglementet för laggranskningsnämnden fastställs av kyrkomötet och dess medlemmar skall utses av kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet inrättar nödiga verksamhetsorgan i anslutning till kyrkostyrelsen för den kyrkliga verksamheten samt fastställer reglementen för dessa och utser medlemmar i organen.

För beredningen och skötseln av de i 20 kap. 7 § 2 mom. 9 punkten kyrkolagen avsedda ärendena tillsätter kyrkomötet ett kyrkans utrikesråd med ärkebiskopen som ordförande. Om kyrkans representation i dessa frågor beslutar ärkebiskopen i samråd med utrikesrådet.

Om kyrkans avtalsdelegation samt om dess uppgifter och ställning stadgas särskilt.

Kyrkomötet skall övervaka kyrkostyrelsens verksamhet, fastställa ett reglemente för densamma samt meddela anvisningar för dess verksamhet.

Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om han är förhindrad, den i tjänsten äldste närvarande biskopen.

Biskopsmötet sammankommer på kallelse av ordföranden.

Initiativrätt vid biskopsmötet tillkommer biskopsmötets medlemmar, kyrkomötet, domkapitlen, kyrkostyrelsen samt de verksamhetsorgan som kyrkomötet inrättat i anslutning till kyrkostyrelsen ävensom kyrkans avtalsdelegalion.

Biskopsmötet antar för sig en arbetsordning.

Val av kyrkostyrelsens medlemmar skall verkställas av kyrkomötet i maj under kyrkomötets första mandatår och av biskopsmötet senast inom maj under samma år.

Från varje stift skall utses en lekmannamedlem på grundval av stiftsmötets valförslag.

Mandattiden för de valda begynner påföljande 1 juni. Flyttar en medlem till en församling i ett annat stift, påverkar detta inte hans medlemskap. Avlider eller avgår en medlem, skall ny medlem utses för den återstående mandatperioden.

Kyrkostyrelsen utser inom sig för fyra år i sänder en vice ordförande. Är ordföranden och vice ordföranden frånvarande eller jäviga i något ärende, är kyrkostyrelsens i tjänsten äldsta närvarande medlem ordförande.

Ecklesiastikråden har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden, men inte rätt att delta i fattande av beslut.

I kyrkostyrelsen handläggs ärendena i plenum, i sektioner eller i ämbetskollegiet. En sektion eller ämbetskollegiet kan berättigas att på kyrkostyrelsens vägnar avgöra i reglementet angivna ärenden, vilkas betydelse inte är sådan att dess handläggning vid kyrkostyrelsens sammanträde är att anse som nödvändig, dock inte ärenden som gäller

Ett ecklesiastikråd eller en annan tjänsteinnehavare i kyrkostyrelsen kan genom reglemente berättigas att avgöra ärenden, som enligt 1 mom. kan överföras för avgörande till en sektion eller till ämbetskollegiei.

Vid förrättande av omröstning och val skall i tillämpliga delar iakttas vad som är stadgat om omröstning i ett församlingsorgan. Om förfaringssättet och ärendenas handläggning bestäms närmare i reglementet för kyrkostyrelsen.

Ett beslut av en sektion, av ämbetskollegiet eller av ett annat förvaltningsorgan som är underställt kyrkostyrelsen eller av en tjänsteinnehavare kan i den omfattning och inom den tid som bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen överföras för avgörande till kyrkostyrelsen i plenum. Kyrkostyrelsen kan härvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

Rätt att besluta om överföring av ett ärende enligt 1 mom. tillkommer

Om beredning och föredragning av ärendena bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen.

Ett beslut i ett disciplinärende som gäller en präst eller lektor skall utan dröjsmål delges domkapitlet.

Kyrkostyrelsen skall årligen till kyrkomötet avge en berättelse över sin verksamhet och om centralfondens förvaltning. Till berättelsen skall fogas de berättelser över verksamheten som avgetts av de verksamhetsorgan som kyrkomötet inrättat vid kyrkostyrelsen.

Ändring i domkapitlets beslut får inte sökas genom besvär förrän domkapitlet genom särskilt beslut har avgjort ett råttelseyrkande som gäller ifrågavarande beslut, om ärendet angår

Genom besvär får ändring inte sökas i domkapitlets beslut i ärenden som avses i 2 kap. 3 §, 6 § 4 mom. och 9 § 2 mom., 6 kap. 12 §, 16 § 1 och 2 mom., 20 §, 25 §, 29 § 1 mom., 35 § 1 mom., 38 och 57 § samt 9 kap. 7 § kyrkoordningen ävensom i 2 kap. 21 §, 30 § 3 mom., 62 § och 63 § 3 mom. samt 3 kap. 8 § 2 mom. och 9 § 3 mom. valordningen för kyrkan.

Har inte annat bestämts i denna kyrkoordning eller i valordningen för kyrkan om administrativa kungörelser som skall delges församlingens medlemmar till kännedom, skall en sådan kungörelse offentligen vara anslagen på församlingens anslagstavla under minst 7 dagar.

Ur en kungörelse, om vilken meddelande skall publiceras i tidningen, skall det huvudsakliga innehållet därav publiceras med omnämnande av vad kungörelsen gäller. En kungörelse som skall publiceras i tidningen skall avtryckas i sin helhet. Publiceringen av kungörelsen eller meddelandet om en kungörelse skall ske i en på orten allmänt utbredd dags- eller lokaltidning eller i församlingens tidning.

Gäller en kungörelse flere församlingar, skall kungörelsen offentliggöras i samtliga församlingar. I en tvåspråkig församling skall kungörelsen offentliggöras på bägge språken.

Meddelande om val- och tjänsteförslag och beslut över rättelseyrkanden samt över tjänsteutnämningar skall den myndighet som fattat beslut härom utan dröjsmål skriftligen tillställa dem som sökt tjänsten. I meddelandet skall nämnas dagen för beslutet samt vilka sökande som föreslagits eller utnämnts till tjänsten. Meddelandet delges sökande i icke rekommenderat brev eller på annat sätt, om vilket stadgas i lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66).

Handlingar som gäller kyrkans, en församlings eller en kyrklig samfällighets rättshandling eller avtal eller drivande av rättegång skall hållas hemliga, om inte den myndighet som handlägger eller handlagt ärendet i vart fall bestämmer annat. En sådan handling blir dock offentlig när det ärende till vilket handlingen ansluter sig har slutbehandlats, eller därförinnan, om den myndighet som handlägger eller senast handlagt ärendet i ett enskilt fall ger sin tillåtelse härtill.

En handling som tillkommit i församlingens verksamhet eller som ansluter sig härtill och som berör själavård eller diakoni avseende en enskild person eller som innehåller av en enskild i förtroende meddelade uppgifter angående dennes personliga eller ekonomiska angelägenheter, skall hållas hemlig, om inte den som handlingen angår samtycker till att den får utlämnas. Utan sakägarens samtycke får inte uppgifter om ett läkarintyg eller annat motsvarande intyg som gäller en enskild person utlämnas till någon utomstående.

Den som kallats till ordinarie präst i en församling som avses i 25 kap. 12 § kyrkolagen skall till domkapitlet insända utredning om sin ordination samt meritförteckning eller annan bestyrkt utredning om sin tidigare verksamhet. Finner domkapitlet den kallade vara lämplig för tjänsten, skall fullmakt utfärdas åt honom.

Handlingar som ingår i församlingens arkiv eller församlingen tillhöriga fornföremål eller värdeföremål som är anslutna till en kyrka eller en begravningsplats får inte försäljas eller på annat sätt Överlåtas utan domkapitlets tillstånd. Tillstånd får inte meddelas till en överlåtelse, om detta är förbjudet enligt allmän lag som gäller sådana handlingar eller föremål.

Utan domkapitlets tillstånd får lösöreföremål som avses i 1 mom. inte heller renoveras eller flyttas från sin traditionella plats eller bortföras.