801/1992

Med idrottsutbildningscenter avses i denna lag ett riksomfattande internat eller en regional läroanstalt vars uppgift är att ge undervisning i gymnastik och idrott samt utbildning inom dessa områden, anordna träningsverksamhet samt ge allmänbildande undervisning och undervisning i samhällskunskap som kompletterar dessa.

Ett riksomfattande idrottsutbildningscenter kan också ge grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning så som stadgas genom förordning.

Ett idrottsutbildningscenter kan också erbjuda avgiftsbelagd service.

Om ett regionalt idrottsutbildningscenters geografiska verksamhetsområde bestäms i tillståndet att driva centret.

Huvudmannen för ett idrottsutbildningscenter skall vara ett registrerat finskt samfund eller en registrerad finsk stiftelse.

Tillstånd att driva ett idrottsutbildningscenter beviljas av statsrådet. Tillståndet förutsätter att läroanstalten fyller ett utbildningsbehov.

Undervisningsministeriet beslutar om väsentliga ändringar av tillståndet.

Statsrådet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i utbildningsbehovet förutsätter detta.

Ett idrottsutbildningscenter skall ha en instruktion. I instruktionen bestäms om de allmänna grunderna för verksamheten, om förvaltningen och om övriga frågor, så som stadgas genom förordning. Direktionen godkänner instruktionen.

Huvudmannen skall tillsätta en direktion för idrottsutbildningscentrets förvaltning. Huvudmannens styrelse kan också fungera som direktion.

Om uppgifterna för idrottsutbildningscentrets direktion bestäms i läroanstaltens instruktion så som stadgas genom förordning.

Ett idrottsutbildningscenter har en rektor samt undervisningspersonal och annan personal.

Om behörighetsvillkoren för rektor och undervisningspersonalen stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren.

Lärarkåren vid ett idrottsutbildningscenter som ger yrkesutbildning består av rektor och undervisningspersonalen i huvudsyssla. Lärarkåren har till uppgift att planera och främja undervisningen och fostran samt den övriga verksamheten vid läroanstalten och att fullgöra övriga uppgifter enligt vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktionen.

Ett idrottsutbildningscenters arbetsår är ett kalenderår. Undervisningen vid institutet skall omfatta minst 38 arbetsveckor per år.

I fråga om den grundläggande yrkesutbildningen och tilläggsutbildningen gäller i tillämpliga delar lagen om yrkesläroanstalter (487/87) och vad som stadgas eller bestäms med stöd av den.

För den utbildning som avses i 1 § 1 mom. får idrottsutbildningscentren statsandel till 65 procent av driftskostnaderna, beräknade enligt 11 §.

För driftskostnaderna för den utbildning som avses i 1 § 2 mom., beräknade enligt 11 §, får idrottsutbildningscentren statsandel enligt elevernas hemkommuners bärkraftsklasser så som stadgas i 8 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/ 92).

Beräkningsgrund för statsandelen till ett riksomfattande idrottsutbildningscenter är ett studerandedygn, med vilket avses en studerandes studier under ett dygn vid ett idrottsutbildningscenter.

Beräkningsgrund för statsandelen till ett regionalt idrottsutbildningscenter är en studerandedag, med vilken avses en studerandes studier under minst fyra undervisningstimmar, enligt vad som stadgas genom förordning.

Undervisningsministeriet bestämmer om förvandling av distansundervisning till studerandedygn och studerandedagar.

Undervisningsministeriet beslutar årligen om det antal studerandedygn och studerandedagar som utgör beräkningsgrund för statsandelen till ett idrottsutbildningscenter.

Grund för den årliga statsandelen till ett riksomfattande idrottsutbildningscenter är det markbelopp som fås då enhetspriset för ett studerandedygn multipliceras med det antal studerandedygn som utgör beräkningsgrund för statsandelen.

Grund för den årliga statsandelen till ett regionalt idrottsutbildningscenter är det markbelopp som fås då enhetspriset för en studerandedag multipliceras med det antal studerandedagar som utgör beräkningsgrund för statsandelen.

Undervisningsministeriet fastställer enhetspriset för ett studerandedygn och en studerandedag för det följande året.

Enhetspriset för ett studerandedygn fastställs vart fjärde år på basis av de totala kostnaderna vid alla riksomfattande idrottsutbildningscentrer året före fastställandet. Enhetspriset fastställs särskilt för den grundläggande yrkesutbildningen och den utbildning som ges i form av påbyggnadslinjer samt särskilt för övrig utbildning. Härvid beaktas i enlighet med vad som stadgas genom förordning skillnaderna mellan kostnaderna för yrkesutbildningen och kostnaderna för den övriga utbildningen samt de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån, verksamhetens art och verksamhetens omfattning under det pågående och det inkommande året. Enhetspriserna skall fastställas så att enhetspriserna multiplicerade med antalet studerandedygn motsvarar de ovan nämnda totala kostnaderna. När det finns väsentliga skillnader i kostnaderna mellan läroanstalterna, kan enhetspriset för ett studerandedygn inom yrkesutbildningen vid behov fastställas särskilt för varje läroanstalt.

Under andra år än de som nämns i 2 mom. bestäms enhetspriset för ett studerandedygn så att det är lika med enhetspriset för föregående år, korrigerat enligt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens art och omfattning under det pågående och det inkommande året.

Förändringar i verksamhetens art och omfattning beaktas till den del de beror på lag, förordning, en föreskrift av en statlig myndighet eller statsbudgeten.

Enhetspriset för en studerandedag fastställs årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Enhetspriset för en studerandedag kan dock vara högst 50 procent av enhetspriset för ett studerandedygn inom annan utbildning än yrkesutbildning ifrågavarande år.

När enhetspriset för ett studerandedygn vid ett idrottsutbildningscenter fastställs, hänförs till driftskostnaderna inte kostnader för anläggningsprojekt, utgifter för skötsel av lån, kalkylerade kostnadsposter eller utgifter för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag.

Särskilda kostnader för vuxenutbildning och annan avgiftsbelagd service som en arbetsgivare har beställt för sin personal beaktas inte när enhetspriset fastställs.

När kostnadsnivån har förändrats väsentligt jämfört med vad enhetspriset för ett studerandedygn, som fastställts på basis av driftskostnaderna, grundar sig på, får undervisningsministeriet efter kalenderårets utgång justera beloppen så att de motsvarar den förändrade kostnadsnivån.

Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för statsbudgeten få extra understöd enligt prövning.

Ett idrottsutbildningscenter kan enligt statsbudgeten få statsunderstöd för försöks- och utvecklingsverksamhet.

I försöksverksamheten kan avvikelser göras från stadgandena i denna lag så som stadgas genom förordning och undervisningsministeriet vid behov bestämmer med stöd av den.

Ett riksomfattande idrottsutbildningscenter kan få statsunderstöd till högst 80 procent av de kostnader för ett anläggningsprojekt som statsbidragsmyndigheten på basis av de kalkylerade kostnaderna fastställer för projektets genomförande. Som anläggningsprojekt betraktas byggande, anskaffning, utvidgning och grundlig reparation samt första inredning av egna lokaler som är nödvändiga för centrets verksamhet och särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisningsministeriet har fastställt.

Undervisningsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om understöd för dessa anläggningsprojekt.

Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet i ärenden enligt denna lag.

Idrottsutbildningscentren skall på det sätt som undervisningsministeriet bestämmer ge ministeriet behövliga uppgifter om sin verksamhet och ekonomi.

I statsandel till idrottsutbildningscentren betalas senast den 6:e dagen varje månad en tolftedel av det årliga statsandelsbeloppet.

Studerande som deltar i grundläggande yrkesutbildning och utbildning i form av påbyggnadslinjer vid ett riksomfattande idrottsutbildningscenter erhåller studiesociala förmåner i enlighet med vad som stadgas i lagen om studiesociala förmåner för yrkesläroanstalternas elever (498/83) och vad som stadgas med stöd därav genom förordning samt vad som bestäms genom statsrådets beslut. De för utbildningsstyrelsen stadgade uppgifterna sköts dock av undervisningsministeriet. Om ett idrottsutbildningscenters skyldighet att under arbetsdagar ordna annan bespisning än den avgiftsfria skolmåltiden enligt 5 § i nämnda lag stadgas genom förordning.

En studerandes hemkommun är skyldig att till ett idrottsutbildningscenter betala sin andel av driftskostnaderna för studerande som deltar i grundläggande yrkesutbildning och utbildning i form av påbyggnadslinjer. Hemkommunens betalningsandel fastställs så att från driftskostnaderna per studerande, som beräknats utgående från enhetspriset för ett studerandedygn inom yrkesutbildningen, dras av statsandelsbeloppet per studerande.

Studerandens hemkommun skall erlägga sin betalningsandel i två poster, av vilka den första skall betalas i februari och den andra i oktober, om inte huvudmannen för institutet och kommunen har kommit överens om något annat.

Med en studerandes hemkommun avses den kommun där studeranden vid en tidpunkt som stadgas genom förordning har hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69).

Har en studerande ingen sådan hemkommun som avses i 3 mom., betalas till huvudmannen för läroanstalten av statens medel ett belopp som motsvarar hemkommunens betalningsandel.

Uppfyller ett idrottsutbildningscenter som får statsandel inte stadgade villkor eller förekommer i dess verksamhet missförhållanden som trots anmärkning inte avhjälps inom utsatt tid, får undervisningsministeriet tills vidare avbryta utbetalningen av statsandel helt eller delvis.

Har utbetalningen av statsandel till ett idrottsutbildningscenter avbrutits eller statsandelen dragits in, får statsrådet på framställning av undervisningsministeriet och efter att ha hört huvudmannen för centret återkalla tillståndet att hålla det.

Har statsandelen dragits in eller har läroanstalten upphört med sin verksamhet eller används egendom som läroanstalten har skaffat med statsandel inte längre för ett ändamål som avses i denna lag, skall den del av egendomens gängse värde som motsvarar den beviljade statsandelen och det beviljade statsunderstödet återbetalas till staten, om inte undervisningsministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

Undervisningsministeriet beslutar om återbäringsskyldigheten och om minskning av ersättning.

Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisningsministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som har givits med stöd av den får inte sökas genom besvär.

Huvudmannen för ett idrottsutbildningscenter har rätt att inom tre månader från delfåendet av ett beslut enligt 1 mom. skriftligen yrka rättelse av beslutet hos undervisningsministeriet.

Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Har statsandel eller statsunderstöd enligt denna lag betalts utan grund, får statsbidragsmyndigheten bestämma att mottagaren av statsandelen skall återbära det överbetalda beloppet. På det belopp som återbärs skall betalas en årlig ränta om sex procent räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalts.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas dock inte, om det belopp som skall återbäras är obetydligt eller om återbäring eller uppbörd av ränta kan anses vara oskälig.

Det belopp som skall återbäras får tas ut ur statsandelsposter som senare betalas till mottagaren av statsandel.

Skyldigheten att betala en obetald förmån eller återbära en förmån som erhållits utan grund upphör fem år efter utgången av det kalenderår under vilket förmånen har eller borde ha betalts.

För finansiering av verksamhet enligt denna lag får användas sådana tippningsvinstmedel som avses i lotterilagen (491/65).

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.