797/1992

Föräldrarna till eller andra vårdnadshavare för ett i Finland faktiskt bosatt barn som inte har fyllt fyra år har rätt att få stöd för hemvård av barn för att ordna vården av barnet på något annat sätt, om de inte för ordnande av vården av barnet väljer en av kommunen enligt 1 § 2 eller 3 mom. lagen om barndagvård (36/73) ordnad dagvårdsplats.

Med stöd för hemvård av barn avses i denna lag ett ekonomiskt stöd som betalas till föräldrarna till eller andra vårdnadshavare för ett barn som inte har fyllt fyra år för ordnande av vården av barnet. Stödet består av en basdel, en syskonförhöjning och en tilläggsdel.

Folkpensionsanstalten handhar uppgifterna enligt denna lag. Vid verkställigheten av denna lag skall i tillämpliga delar iakttas vad sjukförsäkringslagen (364/63) stadgar om verkställigheten av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, om inte något annat stadgas i denna lag.

Kommunen betalar ersättning till folkpensionsanstalten för de kostnader som föranleds av stöd som har betalts enligt denna lag.

Den ersättning som kommunen skall betala bestäms varje månad på basis av de stöd som skall betalas till de stödtagare som enligt lagen om befolkningsböcker (141/69) har hemort i kommunen den 1 i månaden. Om stödtagaren på grund av studier, arbete eller andra motsvarande orsaker vistas annanstans än i sin hemkommun och hans hemort enligt 10 § lagen om befolkningsböcker inte förändras av denna orsak, utgör det till honom betalda stödet dock grund för ersättningen för kostnaderna till den kommun där han vistas den 1 i månaden.

Från ersättningen för kostnaderna skall dras av skillnaden mellan de kostnader som kommunen tidigare har ersatt och det utbetalda stödet samt återkrävt stöd.

Folkpensionsanstalten skall senast den 15 varje månad meddela kommunen det sammanlagda beloppet av stöd som under månaden betalas till dem som åtnjuter stöd för hemvård.

Kommunen skall på grundvalen av det meddelande som nämns i 1 mom. senast den 20 i samma månad till folkpensionsanstalten så som anstalten bestämmer i förskott betala det belopp som anges i 1 mom.

De verksamhetsutgifter som verkställigheten av denna lag orsakar räknas som verksamhetsutgifter för folkpensionsanstalten.

På de utgifter som denna lag orsakar kommunen tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/92), om inte något annat stadgas genom lag.

Den i 1 mom. angivna lagen tillämpas dock inte på utgifter för förhöjt stöd för hemvård av barn enligt 17 §.

Ett villkor för basdel är att det i familjen finns ett barn som inte har fyllt fyra år och som inte vårdas i sådan av kommunen ordnad dagvård som avses i 1 § 2 eller 3 mom. lagen om barndagvård. Basdel betalas inte för den tid för vilken familjen har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om familjen inte har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, betalas stöd dock inte innan den ovan avsedda tiden enligt sjukförsäkringslagen har upphört. Basdel betalas inte heller för tiden för utbetalning av särskild moderskapspenning.

Basdelen är 1 951 mark per kalendermånad.

Basdelens belopp justeras kalenderårsvis enligt det löneindextal som varje år fastställs för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare (395/61).

Ett villkor för syskonförhöjningen är att det i familjen utom det barn som ger rätt till basdel finns ett eller flera barn som inte har fyllt sju år och som inte vårdas i dagvård som kommunen ordnar enligt 1 § 2 eller 3 mom. lagen om barndagvård. En av kommunen ordnad dagvård på högst 5 timmar för barn i åldern 3-6 år utgör dock inte hinder för syskonförhöjning.

Om en familj som får syskonförhöjning börjar få särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning, betalas syskonförhöjningen fortfarande utan hinder av de nämnda förmånerna eller faderskapspenning. Om familjens föräldrapenningsperiod har förlängts på grund av att flera barn än ett har fötts samtidigt och den föräldrapenning som familjen får är mindre än det beräknade sammanlagda beloppet av basdelen och syskonförhöjningen av familjens stöd för hemvård av barn, betalas syskonförhöjning till familjen. För tiden för förlängningen av föräldrapenningsperioden betalas dock i syskonförhöjning skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av basdelen och syskonförhöjningen av stödet för hemvård av barn och föräldrapenningen. Om familjen har fått syskonförhöjning före förlängningen av föräldrapenningsperioden, kan syskonförhöjning betalas enligt de tidigare grunderna, om detta är förmånligare för familjen.

Syskonförhöjningen är 20 procent av den i 8 § 2 mom. angivna basdelen för varje barn som ger rätt till förhöjning.

Ett villkor för tilläggsdel är att ett i 8 § 1 mom. angivet barn huvudsakligen sköts i sitt eget hem av någondera av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare och att familjens skattepliktiga inkomster i månaden inte överskrider den gräns som ger rätt till tilläggsdel. Om en familj som får tilläggsdel börjar få särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning, betalas tilläggsdelen på samma villkor utan hinder av dessa förmåner eller faderskapspenning. Om föräldrapenningsperioden för en familj som uppfyller de ovan nämnda villkoren, men som ännu inte får tilläggsdel, har förlängts på grund av att flera barn än ett har fötts samtidigt, betalas till familjen tilläggsdel också för tiden för förlängningen av föräldrapenningsperioden.

Tilläggsdelens fulla belopp är 80 procent av den grunddel som anges i 8 § 2 mom.

Tilläggsdel till fullt belopp beviljas en familj vars skattepliktiga inkomster är högst 4 535 mark i kalendermånaden. Om familjens skattepliktiga inkomster är större minskas tilläggsdelen till fullt belopp med 15 procent av det belopp med vilket familjens skattepliktiga inkomster överstiger 4 535 mark per kalendermånad.

Den i 2 mom. avsedda inkomstgränsen justeras kalenderårsvis enligt det löneindextal som varje år fastställs för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare.

Vad som vid tillämpningen av denna lag avses med skattepliktiga inkomster stadgas i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88). Tilläggsdelen bestäms i motsvarighet till situationen vid utbetalningstidpunkten på grundvalen av antingen uppskattade inkomster eller inkomster som annars kan konstateras. När tilläggsdelen bestäms beaktas dock inte som inkomster det stöd för hemvård av barn som fastställandet av tilläggsdelen avser. Om tilläggsdelen betalas under tiden för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod enligt sjukförsäkringslagen, beaktas av denna förmån på motsvarande sätt såsom inkomst endast den del som överstiger det beräknade sammanlagda beloppet av basdelen av stödet för hemvård av barn och de syskonförhöjningar som eventuellt betalas till familjen.

Tilläggsdelens belopp skall justeras, om de inkomster som påverkar tilläggsdelen har förändrat väsentligt. Folkpensionsanstalten bestämmer vad som avses med väsentlig förändring.

Stöd för hemvård av barn söks hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå.

Stöd beviljas inte utan något särskilt skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan.

Stöd beviljas inte för en kortare tid än en månad.

Stöd för hemvård av barn betalas till den förälder eller andra vårdnadshavare som har angivits såsom stödtagare och i vars vård barnet är. Om stödet omfattar tilläggsdel, betalas stödet till den förälder eller andra vårdnadshavare som faktiskt sköter barnet hemma. Om det uppstår oklarhet om vem som är stödtagare, betalas stödet till den såsom stödtagare angivna person som huvudsakligen sörjer för barnets vård och fostran.

Om någon annan person än en som avses i 1 mom. sörjer för barnets vård och fostran, kan stödet betalas till denna, om det finns särskilda skäl.

Stöd för hemvård av barn betalas räknat från den första vardagen efter utgången av den tid som avses i 8 § 1 mom. eller när de andra villkoren för stödet uppfylls.

Stödet betalas till dess barnet fyller fyra år. Utbetalningen av stödet upphör också när ett barn som inte har fyllt fyra år övergår till kommunal dagvård eller när de andra villkoren för stödet inte längre uppfylls.

Om stödet på grund av att den tid som stadgas i 8 § 1 mom. upphör eller börjar inte betalas för en hel kalendermånad, betalas i stöd 1/25 av dess belopp för varje vardag för vilken familjen har rätt till stödet.

Stöd för hemvård av barn betalas månatligen i efterskott in på det konto som sökanden meddelar i en penninginrättning i Finland. Betalningsdag är den sista vardagen i varje kalendermånad. En enskild stödpost kan dock betalas också på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in stödet på kontot eller om sökanden eller stödtagaren anger någon särskild orsak som folkpensionsanstalten godkänner.

Beloppen av de stöddelar som skall betalas avrundas var för sig till hela mark så att om den del som överstiger ett helt markbelopp är 50 penni eller mindre, sänks beloppet till närmaste hela mark, och om den är större än 50 penni, höjs beloppet till närmast högre hela mark. Om en post skulle vara mindre än 100 mark, betalas stödet inte.

Stödtagaren förlorar en stödpost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat.

Stöd för hemvård av barn betalas inte för barn som är i fortgående anstaltsvård eller därmed jämförbar vård för den vårdtid som överstiger tre månader. Med anstaltsvård och därmed jämförbar vård avses sjukhus-, anstalts- eller familjevård som ordnas av en kommun eller ett kommunalförbund och som omfattar underhåll. I fråga om ett barn som omhändertagits med stöd av barnskyddslagen (683/83) upphör utbetalningen av stödet när barnets vård och fostran har ordnats utom hemmet.

Utan hinder av vad 8 § 2 mom., 9 § 3 mom. och 11 § 1 mom. i denna lag stadgar om basdelens, syskonförhöjningens och tilläggsdelens belopp, kan dessa delar av stödet enligt beslut av den kommun som avses i 4 § 2 mom. betalas förhöjda. Grund för höjning av basdelen kan vara barnets ålder och grund för höjning av syskonförhöjningen antalet barn. När tilläggsdelen bestäms kan tilläggsdel till fullt belopp minskas med mindre än 15 procent av det belopp med vilket inkomsterna överskrider den i 11 § 2 mom. angivna inkomstgränsen. Om förhöjningen av stödet inte har hänförts till en bestämd del av stödet, anses den vara förhöjning av basdelen.

Kommunen kan enligt avtal med folkpensionsanstalten också besluta om andra grunder för bestämmande av förhöjningen än de som avses i 1 mom.

Kommunens beslut kan fattas för viss tid eller tills vidare. Kommunen skall underrätta folkpensionsanstalten om sitt beslut samt om förlängning av beslutets giltighetstid eller om återkallande eller ändring av beslutet senast två månader innan beslutet träder i kraft.

Om stöd för hemvård har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall det utan grund betalda stödet återkrävas. Ett stöd kan dock inte återkrävas, om det har betalts tidigare än fem år före det orsaken till att stödet betalades utan grund kom fram.

Återkrav kan frångås helt eller delvis, om det att stödet betalades utan grund inte berodde på svikligt förfarande av förmånstagaren eller hans företrädare eller om det utan grund betalda beloppet är litet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot stödposter som senare skall betalas till mottagaren.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom med laga kraft.

Den som är missnöjd med folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos socialförsäkringsnämnden och den som är missnöjd med nämndens beslut hos prövningsnämnden. Om socialförsäkringsnämnden och prövningsnämnden stadgas i sjukförsäkringslagen.

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller besvärsmyndigheten inom 30 dagar från det besväranden har fått del av beslutet.

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess saken har avgjorts genom ett beslut med laga kraft.

Ändring får inte sökas genom besvär i folkpensionsanstaltens beslut om beviljande av stöd till den del beslutet gäller grunderna för bestämmande av förhöjning enligt 17 §.

Den som ansöker om stöd för hemvård är skyldig att meddela folkpensionsanstaltens lokalbyrå de uppgifter som behövs för beviljande av stödet, så som folkpensionsanstalten bestämmer. Stödtagaren är också skyldig att meddela alla förändringar som påverkar stödet.

Kommunen skall underrätta folkpensionsanstalten, om ett barn som har rätt till stöd för hemvård av barn får en i 1 § 2 eller 3 mom. lagen om barndagvård avsedd dagvårdsplats, om sådan vård upphör eller om kommunen känner till att barnet är i anstalts- eller familjevård som avses i 16 § i denna lag eller har flyttat till en annan kommun, samt om andra omständigheter som påverkar utbetalningen av stödet eller stödets belopp och som kommunen möjligen känner till.

Statliga, kommunala och andra offentlig-rättsliga samfunds myndigheter, försäkrings- och pensionsanstalter, pensionsstiftelser, arbetsgivare samt sjukhus och andra vårdinrättningar är skyldiga att avgiftsfritt lämna folkpensionsanstalten och besvärsmyndigheterna enligt denna lag uppgifter som de förfogar över och som behövs för avgörande av ärenden som gäller stöd för hemvård.

I samband med utbetalningen av stödet sänder folkpensionsanstalten kommunerna uppgifter om de personer som den månaden får stöd och om beloppen av de stöd som betalas.

Folkpensionsanstalten har när den avgör ärenden enligt denna lag rätt att också utnyttja uppgifter som den erhållit för avgörande av andra förmåner som den har hand om.

Stöd för hemvård får inte mätas ut.

Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogillt.

De som handhar uppgifter enligt denna lag får inte utan tillstånd av den som saken gäller röja en enskilds eller en familjs hemlighet, som de på grundvalen av sin ställning eller uppgift har fått veta.

Det som stadgas i 1 mom. hindrar inte att saken delges den som enligt lag har rätt att få vetskap om saken.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 23 § skall för brott mot tystnadsplikten i fråga om stöd för hemvård dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för en gärning som anges i 1 mom., om inte sakägaren har anmält gärningen till åtal.

Om avgörande i ett ärende som avses i 4 § söks på något annat sätt än genom besvär i fråga om tvist mellan kommuner om ersättningsskyldighet, avgörs ett sådant tvisteärende av den länsrätt inom vars område den sökande kommunen finns.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna lag upphävs lagen den 11 januari 1985 om stöd för vård av barn i hemmet (24/85) och den samma dag givna lagen om införande av lagen om stöd för vård av barn i hemmet (25/85) med senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Beloppet av den basdel som avses ovan i 8 § 2 mom. och den i 11 § 2 mom. angivna inkomstgränsens belopp motsvarar det löneindextal som enligt 9 § lagen om pension för arbetstagare har fastställts för 1992.

Om det i en lag, en förordning eller ett beslut, som givits eller meddelats före ikraftträdande hänvisas till lagen om stöd för vård av barn i hemmet, som upphävs enligt 27 § 2 mom., skall hänvisningen i tillämpliga delar anses avse motsvarande stadgande i denna lag.

Om rätten till stöd för hemvård börjar innan denna lag träder i kraft, skall socialnämnden avgöra de ärenden som gäller stödet med tillämpning av den tidigare lagstiftning som nämns i 27 § 2 mom. beträffande den tid som är i fråga.

Stöd för vård av barn i hemmet som betalas när denna lag träder i kraft ändras från och med den 1 januari 1993 utan ansökan till stöd enligt denna lag.

Kommunerna skall före ikraftträdandet till folkpensionsanstalten överlämna de uppgifter som de besitter och som gäller stödet.