688/1992

I denna lag stadgas om allmän statsandel, uppgiftsbaserade statsandelar och finansieringsunderstöd till kommunerna.

Denna lag tillämpas på uppgiftsbaserade statsandelar enligt vad som stadgas här eller särskilt i någon annan lag.

I denna lag avses med

De genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp som ligger till grund för bestämmandet av dem fastställs årligen för det följande finansåret. Härvid beaktas de beräknade ändringarna av omfattningen och arten av statsandelsåliggandena samt den beräknade förändringen i kostnadsnivån under finansåret. Dessutom beaktas de justeringar som görs med stöd av 4 § och de justeringar som görs för bibehållande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

När det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen fastställs, beaktas också de ändringar och justeringar som skall beaktas vid fastställandet av de uppgiftsbaserade statsandelarna eller av de belopp som ligger till grund för bestämmandet av dem.

De genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp som ligger till grund för bestämmandet av dem justeras under finansåret i motsvarighet till den beräknade förändringen i kostnadsnivån och för att hålla kostnadsfördelningen stabil enligt 6 §.

Efter finansåret justeras de genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp som ligger till grund för bestämmandet av dem i motsvarighet till de faktiska förändringarna i omfattningen och arten av statsandelsåliggandena samt förändringarna i kostnadsnivån.

Den statsandel som på basis av justeringen efter finansåret skall betalas till kommunen eller återbetalas till staten höjs med 15 procent.

En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas i den mån den följer av en lag, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, av en riksomfattande plan eller av statsbudgeten.

Förändringen i kostnadsnivån räknas ut så att två tredjedelar av förändringen anses bero på förändringen i den allmänna förtjänstnivån och kommunernas lönebundna avgifter samt en tredjedel på förändringen i den allmänna prisnivån så som stadgas närmare genom förordning.

Staten deltar i kommunernas kostnader för åligganden som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelarna i samma förhållande som den deltog i dem när denna lag trädde i kraft. Detta gäller inte kostnader för anläggningsprojekt eller andra kostnader för kulturverksamhet än de som följer av biblioteksväsendet, inte heller kalkylerade räntor och avskrivningar eller låneskötselkostnader.

Kostnadsfördelningens utveckling reds ut på hela landets nivå och i sin helhet mellan staten och kommunerna. De genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller av de belopp som ligger till grund för bestämmande av dem justeras i överensstämmelse med utredningarna vart fjärde år (justeringsår) så som lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamheten (705/92) och lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/92) stadgar. Dessutom justeras beloppet av den allmänna statsandelen så att kostnadsfördelningen i fråga om de uppgiftsbaserade statsandelarna förblir oförändrad i sin helhet.

Innan inrikesministeriet beträffande följande finansår lägger fram sitt förslag till anslag för den allmänna statsandelen i statsbudgeten skall ministeriet förhandla med berörda ministerier och kommunernas centralorganisationer om hur kostnaderna för de uppgifter som omfattas av den allmänna statsandelen utvecklas.

Förhandlingarna om de justeringar som nämns i 4 § samt om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall föras med kommunernas centralorganisationer så som närmare stadgas genom förordning.

Kommunen får i allmän statsandel ett belopp som bestäms enligt 1-3 mom. i denna paragraf. Beloppet erhålls genom att invånarantalet den första dagen året före finansåret multipliceras med det fastställda genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen, vilket multipliceras med koefficienter som bestäms enligt bärkraftsklassen, befolkningstätheten, arealen, andelen skärgård i kommunen och befolkningens språkförhållande.

Det belopp som fås enligt 1 mom. ökas med ett belopp som bestäms enligt sjunkande invånarantal.

Beloppet enligt 1 och 2 mom. (den allmänna statsandelens basdel) ökas eller minskas dessutom med den utjämning som anges i 15 §.

De koefficienter som bestäms på basis av bärkraftsklasserna enligt lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) är följande:

Den koefficient som bestäms enligt befolkningstätheten är ett, om befolkningstätheten i kommunen per kvadratkilometer markareal den 1 januari året före finansåret är sex eller större. Om befolkningstätheten är mindre, används en förhöjd koefficient.

Den förhöjda koefficienten räknas ut enligt följande formel: 1 + 0,12 x (6 - kommunens befolkningstäthet).

Den koefficient som bestäms enligt arealen är ett, om kommunen den 1 januari före finansåret har en markareal på högst 1 000 kvadratkilometer. Om markarealen är större än 1 000 kvadratkilometer, används en förhöjd koefficient. Den förhöjda koefficienten räknas ut enligt följande formel: 1 + 0,00005 x (kommunens areal - 1 000).

På kommuner som avses i 9 § 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) tillämpas koefficienten 1,6 i stället för koefficienterna enligt 10 och 11 §§.

En tvåspråkig kommun och en kommun som tillhandahåller service också på samiska beviljas den allmänna statsandelen förhöjd med 5 procent.

Om invånarantalet i kommunen har sjunkit under tre år räknat från ingången av fastställelseåret, beräknas det belopp som bestäms enligt sjunkande invånarantal med hjälp av följande formel: 0,5 x skillnaden mellan invånarantalen x (den i 8 § 1 mom. angivna allmänna statsandelen + de uppgiftsbaserade statsandelarna)/invånare.

Den enligt 8 § bestämda basdelen av en kommuns allmänna statsandel ökas eller minskas, om det sammanlagda beloppet av de uppgiftsbaserade statsandelarna, den allmänna statsandelen och kompletteringen av skatteinkomsterna avviker från motsvarande statsandelar som enligt de tidigare statsandelsstadgandena har bestämts för 1988-1990. På basis av avvikelsen uträknas utjämningskoefficienten för kommunerna så som stadgas i 16 §.

Om det sammanlagda beloppet av kommunens uppgiftsbaserade statsandelar, den enligt 8 § bestämda basdelen av den allmänna statsandelen och kompletteringen av skatteinkomsterna är mindre än det sammanlagda beloppet av motsvarande statsandelar och kompletteringen av skatteinkomsterna enligt de beräkningar som anges i 1 mom., ökas basdelen av kommunens allmänna statsandel med en utjämning. Ökningen sker med ett belopp som fås genom att den allmänna statsandelens genomsnittliga belopp multipliceras med invånarantalet i kommunen och utjämningskoefficientens absoluta värde.

Om det sammanlagda beloppet av kommunens uppgiftsbaserade statsandelar, den enligt 8 § bestämda basdelen av den allmänna statsandelen och kompletteringen av skatteinkomsterna är större än det sammanlagda beloppet av motsvarande statsandelar och kompletteringen av skatteinkomsterna enligt de beräkningar som anges i 1 mom., minskas basdelen av kommunens allmänna statsandel med en utjämning. Minskningen sker med ett belopp som fås genom att den allmänna statsandelens genomsnittliga belopp multipliceras med invånarantalet i kommunen och utjämningskoefficientens absoluta värde.

Kommunen får dock minst 20 procent av den enligt 8 § bestämda basdelen av kommunens allmänna statsandel.

Utjämningskoefficienten för den allmänna statsandelen beräknas så att den i 15 § 1 mom. nämnda avvikelsen i statsandelen per invånare divideras med den allmänna statsandelens genomsnittliga belopp.

Om det sammanlagda beloppet av kommunens uppgiftsbaserade statsandelar och kompletteringen av skatteinkomsterna är större än det sammanlagda beloppet av statsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna enligt de tidigare statsandelsstadganden som avses i 15 § 1 mom., bestäms för kommunen en utjämningskoefficient och ett år räknat från vilket kommunen får mer än 20 procent av den enligt 8 § 1 och 2 mom. bestämda allmänna statsandelen.

Åren 1994-2000 eller från den tidpunkt som bestäms enligt 2 mom. minskas det absoluta värdet för kommunens utjämningskoefficient årligen med 0,1, om den inte före det har nått värdet noll. Från år 2001 är utjämningskoefficientens värde detsamma som det var år 2000. Utjämningskoefficienten beräknas med en tiondedels noggrannhet.

Komplettering av skatteinkomsterna beviljas en kommun i vilken antalet skattören per invånare underskrider den utjämningsgräns som bestäms för kommunen på basis av befolkningstätheten och andelen skärgård i kommunen.

För de kommuner som har mindre än 1,0 invånare per kvadratkilometer markareal (befolkningstäthet) eller som är skärgårdskommuner som anges i 9 § 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utveckling är utjämningsgränsen 95 procent av det genomsnittliga antalet skattören per invånare i alla kommuner. Utjämningsgränsen är 91 procent för kommuner med befolkningstätheten 1,0-1,9 och 88 procent för kommuner med befolkningstätheten 2,0-6,9. I en kommun, på vilkens skärgårdsdel stadgandena om skärgårdskommun tillämpas genom statsrådets beslut är utjämningsgränsen en procentenhet högre än den utjämningsgräns som bestäms enligt befolkningstätheten. För övriga kommuner är utjämningsgränsen 85 procent.

Kompletteringen av skatteinkomsterna räknas ut genom att skillnaden mellan utjämningsgränsen och antalet skattören per invånare i kommunen multipliceras med den för samtliga kommuner genomsnittliga uttaxeringen per skattöre, vilken vägts med antalet skattören, samt med antalet invånare i kommunen den första dagen det år till vars inkomster beskattningen hänför sig.

Understöd enligt prövning kan beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden.

Statsrådet beslutar före utgången av september varje år om fastställande och justering av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp på basis av vilka andelarna bestäms.

Den allmänna statsandelen, de uppgiftsbaserade statsandelarna, kompletteringen av skatteinkomsterna och understödet enligt prövning beviljas av statsbidragsmyndigheten.

Den allmänna statsandelen, de uppgiftsbaserade statsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna beviljas utan ansökan. Understöd enligt prövning skall sökas före utgången av augusti.

Den allmänna statsandelen och de uppgiftsbaserade statsandelarna beviljas varje år senast den 11 januari. Kompletteringen av skatteinkomsterna beviljas årligen före utgången av mars och understöd enligt prövning före utgången av finansåret.

Statsandelarna för driftskostnaderna betalas månatligen till kommunen från ingången av finansåret i lika stora poster senast den 11 varje månad. Justeringarna av statsandelarna och de genomsnittliga belopp som ligger till grund för dem beaktas i samband med utbetalningen av statsandelen för november efter justeringen.

Kompletteringen av skatteinkomsterna betalas till kommunen månatligen i lika stora poster i april-juni. Om kompletteringen är liten kan den betalas i en enda post.

Understödet enligt prövning betalas till kommunen före utgången av finansåret.

Framkommer det efter den tid som 25 § stadgar för framställande av rättelseyrkande uppgifter som inte tidigare har stått till en kommuns eller ett kommunalförbunds förfogande, och har kommunen eller kommunalförbundet på grund därav inte fått sådan statsandel eller komplettering av skatteinkomsterna som kommunen eller kommunalförbundet enligt lag hade haft rätt till, skall det uteblivna beloppet betalas till kommunen eller kommunalförbundet. På beloppet skall betalas en årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta räknat från ingången av den månad då statsandelen eller kompletteringen av skatteinkomsterna borde ha betalts.

Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för utbetalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas dock inte förmånen till kommunen eller kommunalförbundet.

Statsbidragsmyndigheten får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandelar eller komplettering av skatteinkomsterna.

Om en kommun eller ett kommunalförbund utan grund har fått statsandel eller komplettering av skatteinkomsterna, skall statsbidragsmyndigheten bestämma att det överbetalda beloppet skall återbetalas. På det belopp som återbetalas uppbärs en årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller kompletteringen av skatteinkomsterna har betalts.

Om den förmån som skall återbetalas är liten eller om det skall anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller uppbära ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen skall återbetalas.

Den förmån som skall återbetalas får dras av från statsandelar eller komplettering av skatteinkomsterna som senare ges kommunen eller kommunalförbundet.

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det kalenderår då förmånen borde ha betalts eller betalades.

En kommun eller ett kommunalförbund som inte nöjer sig med ett beslut som anges i 20 § och som gäller beviljande av statsandel eller komplettering av skatteinkomsterna, har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos statsbidragsmyndigheten. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande eller i ett beslut som avses i 22, 23 och 27 §§ får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/ 50).

I andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Om en kommun eller ett kommunalförbund vid ordnandet av statsandelsåliggandena har underlåtit att uppfylla en lagstadgad förpliktelse eller en förpliktelse om vilken stadgas eller bestäms med stöd av lag, får länsstyrelsen vid vite ålägga kommunen eller kommunalförbundet att uppfylla förpliktelsen.

Kommunen eller kommunalförbundet skall till behövliga delar sända in sin kommunplan, sin budget, sitt bokslut och sin kommunalberättelse till länsstyrelsen. Bokslutet sänds in på basis av behandlingen i kommunstyrelsen.

Kommunplanen och budgeten skall tillställas länsstyrelsen före utgången av året före finansåret samt bokslutet och kommunalberättelsen före utgången av maj året efter finansåret.

Inrikesministeriet är statsbidragsmyndighet i de ärenden enligt denna lag som gäller den allmänna statsandelen, kompletteringen av skatteinkomsterna och understödet enligt prövning.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.