Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

522/1992

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Förordning om aromer och deras tillverkningsämnen

Typ av författning
Förordning
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 11 § livsmedelslagen av den 3 juli 1941 (526/41):

1 § Tillämpningsområde

Denna förordning gäller aromer som används eller är avsedda att användas som tillsatsämnen för livsmedel samt tillverkningsämnen för dem.

Förordningen gäller inte ämnen eller produkter som enbart har söt, sur eller salt smak och inte heller ätbara eller andra aromatiska livsmedel som inte används som tillverkningsämne för arom.

Utöver vad som stadgas i denna förordning iakttas stadgandena i livsmedelsförordningen (408/52) och i förordningen om påskrifter på livsmedelsförpackningar (794/91).

2 § Definitioner

I denna förordning avses

1)

med arom aromämne, aromprodukt, stekarom, rökarom eller en blandning av dessa, som tillföres livsmedel för att ge doft eller smak,

2)

med aromämne en kemisk förening som har aromatiska egenskaper och som erhålls

a)

med lämpliga fysikaliska metoder, till vilka räknas destillering och lösningsmedelsextraktion, eller med enzymatiska eller mikrobiologiska metoder ur en råvara av djur- eller växtursprung, som kan vara obehandlad eller anrättad som livsmedel med traditionella matlagningsmetoder; en dylik arom benämns naturlig, eller

b)

med kemisk syntes eller med separation med kemiska metoder och som är kemiskt identisk med ett ämne som naturligt förekommer i en råvara som avses i underpunkt a och som är av djur- eller växtursprung; en dylik arom benämns naturidentisk, eller

c)

med kemisk syntes, men som inte är kemiskt identisk med ett ämne som naturligt förekommer i en råvara av djur- eller växtursprung som avses i underpunkt a; en dylik arom benämns konstgjord,

3)

med aromprodukt annan än i underpunkt a i punkt 2 avsedd produkt, också koncentrerad, som har aromatiska egenskaper och som erhålls med lämpliga fysikaliska, enzymatiska eller mikrobiologiska metoder ur en råvara av djur- eller växtursprung som kan vara obehandlad eller tillverkad med traditionella matlagningsmetoder; en dylik arom benämns naturlig,

4)

med stekarom en produkt som erhålls genom att en blandning med iakttagande av god tillverkningssed hettas upp till högst +180 Celsiusgrader under högst 15 minuter och där blandningens beståndsdelar inte nödvändigtvis har aromatiska egenskaper men av vilka minst en beståndsdel innehåller aminokväve och en annan beståndsdel är reducerande socker, samt

5)

med rökarom rökextrakt som används i traditionella rökningsmetoder.

3 § Aromens kvalitet och andra egenskaper

Aromen skall till sin renhet, kvalitet och sina övriga egenskaper lämpa sig för användning i livsmedel.

Om inte annat stadgas någon annanstans får en arom innehålla arsen högst 3 mg/kg, bly högst 10 mg/kg, kadmium högst 1 mg/kg och kvicksilver högst 1 mg/kg.

Handels- och industriministeriet utfärdar vid behov närmare föreskrifter om tillverkningen av aromer, om dess tillverkningsämnen, tillsatsämnen och om processhjälpmedel.

4 § Användningen av aromer i livsmedel

Aromer som innehåller sådana skadliga ämnen som nämns i bilagan får användas i livsmedel i sådana mängder att detta skadliga ämne förekommer i det konsumtionsfärdiga livsmedlet i högst den maximihalt som bestäms i bilagan.

Handels- och industriministeriet meddelar närmare föreskrifter om användningen av aromer i livsmedel.

5 § Begränsning av användningen

Handels- och industriministeriet kan begränsa eller förbjuda försäljning eller användning av en arom som är tillåten enligt 4 §, om det i nya undersökningar eller vid omvärdering av kunskap visar sig att aromen kan vara farlig eller skadlig för hälsan.

6 § Förpackningspåskrifter

Arom som inte är avsedd att säljas till konsumenter får endast säljas i förpackningar eller kärl som har följande påskrifter som är lätta att upptäcka och läsa och som har gjorts med bestående skrift:

1)

aromens namn, i vilket ingår ordet arom eller ett närmare beskrivande namn

2)

en förteckning över de aromer som ingår i produkten enligt vikt i fallande ordning; aromerna skall dessutom anges med de preciserande namn som nämns i 2 §,

3)

efter aromerna namn och eventuella nummerkoder på blandningens övriga beståndsdelar enligt vikt i fallande ordning,

4)

ordet för livsmedelsbruk eller något annat närmare uttryck för aromens användningsändamål,

5)

arompartiets kod,

6)

tillverkarens, förpackarens eller den i Finland verksamma försäljarens namn, firma eller bifirma och adress,

7)

aromens eller aromgruppens mängd i blandningen i viktprocent, om för användningen av aromen eller aromgruppen har stadgats eller bestämts kvantitativa begränsningar, samt

8)

innehållets mängd i vikt- eller volymenheter.

De uppgifter som krävs i 1 mom. 2, 3 och 7 punkten kan ges i ett särskilt dokument i anslutning till varan. Härvid skall dock på förpackningen eller kärlet klart antecknas att aromen är avsedd för livsmedelstillverkare och inte för minutförsäljning.

7 § Arom som säljs till konsument

På förpackningen eller kärlet för en arom som säljs till konsument skall utöver de påskrifter som krävs i 6 § meddelas minsta hållbarhetstid eller sista förbrukningsdatum på det sätt som stadgas i förordningen om påskrifter på livsmedelsförpackningar samt vid behov separat förvaringsanvisning och bruksanvisning, om detta är nödvändigt för att aromen skall användas på rätt sätt.

Säljs aromen som blandning till konsument behöver de mängder som krävs i 6 § 1 mom. 7 punkten inte meddelas på förpackningen. Innehåller blandningen koksalt skall dess mängd i viktprocent dock alltid meddelas.

8 § Språket i förpackningspåskrifterna

Påskrifterna enligt 6 och 7 §§ skall göras på finska och svenska. I stället för svenska kan norska eller danska påskrifter användas.

I fråga om arom som säljs till någon annan än konsument kan de påskrifter som krävs enligt 6 § göras på finska eller svenska eller på något språk som allmänt används i internationell handel.

9 § Närmare föreskrifter och undantag

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas av handels- och industriministeriet, som också i enskilda fall av särskilda skäl på ansökan kan bevilja undantag från stadgandena i förordningen.

Livsmedelsverket kan i enskilda fall av särskilda skäl på ansökan bevilja undantag från stadgandena i 4 och 6-8 §§.

10 § Särskilda stadganden

Om påföljderna vid brott mot denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av den stadgas i livsmedelslagen (526/41).

11 § Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1992.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Tillverkaren, den som låter tillverka, förpackaren eller importören får till handeln överlåta aromer som avses i denna förordning till utgången av december 1993, fastän förpackningspåskrifterna inte uppfyller stadgandena i denna förordning, om de stämmer överens med de stadganden och bestämmelser som gällde då denna förordning trädde i kraft.

Helsingfors den 12 juni 1992

Vid förfall för Republikens President, Statsminister Esko AhoMinister Pertti Salolainen

Största halter av vissa skadliga ämnen med aromursprung som konsumtionsfärdiga livsmedel eller drycker får innehålla

Ämne

Livsmedel mg/kg

Dryck mg/kg

Undantag och/eller speciella begränsningar

3,4-benzpyren

0,03 μg/kg

0,03 μ/kg

Agarinsyra 1

20

20

100 mg/kg i livsmedel som innehåller svamp

Aloin 1

0,1

0,1

Berberin 1

0,1

0,1

Beta-asaron 1

0,1

0,1

1 mg/kg i kryddor för snacksprodukter

Cumarin 1

2

2

10 mg/kg i vissa sötsaker, 50 mg/kg i tuggummi

Cyanväte 1

1

1

5 mg/kg i konserverad frukt med sten, 50 mg/kg i nougat, marsipan eller deras substitut samt liknande produkter

Hyperisin 1

0,1

0,1

1 mg/kg i sötsaker

Pulegon 1

25

100

250 mg/kg i dryck som smaksatts med mynta eller pepparmynta, 350 mg/kg i mintsötsaker

Quassin 1

5

5

10 mg/kg i pastiller

Safrol och isosafrol 1

1

1

15 mg/kg i livsmedel som innehåller muskotblomma och muskotnöt

Santonin 1

0,1

0,1

Tujoner (alfa och beta) 1

0,5

0,5

25 mg/kg i livsmedel som innehåller salviaprodukter

1 Får inte som sådana tillföras livsmedel eller aromer.

Till början av sidan