511/1992

Då varuhavaren med stöd av 9 eller 9 a §§ tullskattelagen kräver tullnedsättning skall han utreda

Vid införsel av hemkomstgåvor med stöd av 12 och 13 §§ tullskattelagen skall i samband med införseln företes en förtullningsbok, vilken utvisar att innehavaren är anställd på fordon i utrikestrafik. Förtullningsboken utfärdas av distriktstullkammaren.

Om ett fartyg under en kalendermånad inte har besökt Finland får den som är anställd på fartyget i stället för de hemkomstgåvor som avses i 12 och 13 §§ tullskattelagen tullfritt införa eller sända högst 500 cigaretter eller 750 gram andra tobaksprodukter per kalendermånad och förutom tobaksprodukter tullfritt införa samma mängd alkoholdrycker som resande har rätt att på en gång införa tullfritt.

Då fartyg som avses i 16 § 7 punkten tullskattelagen lämnar tullområdet skall fartygets befälhavare ge de uppgifter om resan som distriktstullkammare anser nödvändiga för konstaterande av i lagrummet stadgad tullfrihet.

I 15 § 3 a punkten tullskattelagen avsedd importör av vara samt den som kommer att använda varan skall iaktta distriktstullkammarens anvisningar och bestämmelser som är nödvändiga för övervakning av varans användning.

Varuhavaren skall, om distriktstullkammaren finner det nödvändigt, föra bok över in- och utförsel av emballage som avses i 15 § 6 punkten tullskattelagen.

En varuhavare som temporärt vill införa eller överflytta en vara tullfritt till tullområdet skall vid anfordran i samband med tullklareringen ge uppgifter om varan och syftet med dess användning samt iaktta distriktstullkammarens anvisningar och föreskrifter som är nödvändiga för tullövervakning av varan.

Har importören överflyttat en vara som temporärt förts in till tullområdet till en annan person skall importören omedelbart anmäla överflyttningen till den distriktstullkammare som utfört tullklareringen samt ange skälet för överflyttningen.

Export- eller fartygsbyggnadsförmån beviljas i samband med förtullning, om användningen av varan för ifrågavarande ändamål är känd och en registrerad kund som är varuhavare har yrkat på tillämpning av förmånen.

Importören och den som använder en vara som berättigar till export- eller fartygsbyggnadsförmån skall på anfordran med hjälp av sin bokföring eller på något annat sätt lägga fram en utredning om varans användning och, om en förutsättning för att förmån skall kunna beviljas är att varan förs ut ur landet, även en utredning om utförseln.

Utredningsplikten enligt 1 mom. gäller även den som i enlighet med 19 § tullskattelagen har använt en liknande utländsk eller inhemsk vara som den som har införts med tillämpning av exportförmån.

Används en vara för vilken i samband med förtullningen har beviljats export- eller fartygsbyggnadsförmån för något annat ändamål, skall distriktstullkammaren omedelbart underrättas om detta.

Kan importören eller den som har använt varan inte visa att varan har använts för ett i lag förutsatt ändamål eller motsvarar varan i övrigt inte de villkor som stadgas för erhållande av export- eller fartygsbyggnadsförmån, fastställs tullen på varan enligt vad som stadgas i tullagen.

Om en export- eller fartygsbyggnadsförmån kan medföra olägenhet för den inhemska produktionen, skall tullmyndigheten höra representanter för respektive produktionsgren, om inte detta är uppenbart obefogat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Den tillämpas i stället för tullskatteförordningen (576/78) till slutet av 1992, dock så att stadgandet om tillämpningen av tullskatteförordningen i ikraftträdelsestadgandet i lagen om temporär ändring av tullskattelagen (479/92) skall följas.