Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

420/1992

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Förordning om arvoden och ersättningar till familjevårdare

Typ av författning
Förordning
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av 2, 3 och 9 §§ familjevårdarlagen av den 3 april 1992 (312/92):

1 §

Till en familjevårdare som avses i familjevårdarlagen (312/92) betalas i arvode för familjevård ( vårdarvode ) för en person i familjevård per kalendermånad minst 1 066,06 mark och högst

1)

3 198,18 mark, om familjevårdaren sköter personen i familjevård på heltid, eller

2)

1 599,09 mark, om familjevårdaren inte sköter personen i familjevård på heltid.

Om en person i familjevård kräver rikligt med vård eller särskild uppmärksamhet eller omsorg, kan vårdarvodets maximibelopp enligt 1 mom. höjas till högst det dubbla per person i familjevård per kalendermånad.

Vårdarvode betalas inte till den som sköter sitt eget barn under 18 år som placerats i familjevård eller till den som har vägrat ta emot arvodet. Vårdarvodet kan av särskilda skäl enligt överenskommelse även betalas till ett belopp som understiger minimibeloppet enligt 1 mom.

De markbelopp som avses i 1 mom. justeras kalenderårsvis i enlighet med det löneindex som årligen fastställs för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare (395/61). Vid betalning avrundas markbeloppen uppåt till närmast följande mark.

2 §

Beloppet av den ersättning för verkliga kostnader som betalas till en familjevårdare för kostnaderna för vård och underhåll av en person i familjevård ( kostnadsersättning ) är minst 1 477 mark och högst 2 954 mark per person i familjevård per kalendermånad. Kostnadsersättningens minimibelopp kan även sänkas, om det finns särskilda skäl för det.

Syftet med kostnadsersättningen är att ersätta de normala utgifter som en person i familjevård medför i fråga om mat, boende, fritidssysselsättningar, personliga behov och annat underhåll samt de normala hälsovårdskostnader som inte ersätts med stöd av annan lagstiftning. Dessutom omfattar kostnadsersättningen sådana dispositionsmedel som enligt 6 e § barnskyddsförordningen skall ställas till barnets eller den unga personens eget förfogande då han placerats i familjevård med stöd av barnskyddslagen (683/83).

Utöver kostnadsersättningen ersätts sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på de individuella behoven för den som är i familjevård samt sådana studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård som inte ersätts enligt annan lagstiftning.

Utöver de kostnader som avses i 1-3 mom. kan särskilda kostnader för semester och särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som fritidssysselsättningen kräver eller andra särskilda fortlöpande kostnader eller engångskostnader för en person i familjevård ersättas upp till det maximibelopp som nämns i 1 mom.

3 §

Den ersättning som betalas till familjevårdaren för de nödvändiga kostnaderna för inledandet av vården (startersättning) är högst 11 816 mark per person i familjevård.

4 §

De markbelopp som avses i 2 § 1 mom. och 3 § skall justeras kalenderårsvis från och med ingången av året i enlighet med den årliga ändringen av levnadskostnadsindex för oktober föregående år (oktober 1951 = 100).

De justerade markbeloppen avrundas uppåt till närmast följande mark.

5 §

Närmare anvisningar om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av social- och hälsovårdsministeriet.

6 §

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.

De markbelopp av vårdarvode som avses i 1 § 1 mom. i denna förordning motsvarar det löneindextal som enligt 9 § lagen om pension för arbetstagare fastställts för år 1992.

De i förordningens 2 § 1 mom. avsedda markbeloppen för kostnadsersättning och det i 3 § avsedda markbeloppet för startersättning motsvarar poängtalet för levnadskostnadsindex i oktober 1991.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 8 maj 1992

Republikens President MAUNO KOIVISTO Social- och hälsovårdsminister Jorma Huuhtanen

Till början av sidan