408/1992

I denna lag stadgas om sådana av kreditinstitut beviljade räntestödslån genom vilka personer med bostadsskulder som har betydande ekonomiska svårigheter ges bättre möjligheter att klara utgifterna för skötseln av bostadsskulderna.

Med kreditinstitut avses i denna lag depositionsbanker, hypoteksinstitut och försäkringsbolag.

Med stöd av denna lag betalas inte räntegottgörelse för lån, för vilka räntegottgörelse betalas av statens medel med stöd av någon annan lag.

Som räntestödslån kan godkännas bostadslån som beviljas eller som tidigare beviljats en fysisk person samt lån som består av sådana räntor för bostadslån som den skuldsatte inte har kunnat betala.

Räntegottgörelse betalas inte, om låntagaren, med beaktande av hans och hans familjs inkomster och förmögenhet, kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet. Räntegottgörelse betalas inte heller, om låntagaren kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet genom att med kreditinstitutet komma överens om att amorteringarna tills vidare inte förfaller till betalning.

Lån som avses i 1 mom. kan helt eller delvis godkännas som räntestödslån.

Statsrådet beslutar närmare om grunderna för att ett lån skall godkännas som räntestödslån.

Den ränta som kreditinstitutet uppbär på räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som kreditinstitutet vid samma tidpunkt allmänt tillämpar på lån som beviljas för liknande ändamål.

Staten betalar till kreditinstitutet räntegottgörelse för räntestödslån.

I samband med statsbudgeten fattas beslut om beloppet av räntegottgörelsen och maximibeloppet av de räntestödslån som kan godkännas.

Räntegottgörelse betalas för högst tre år.

Kreditinstitutet uppbär hos låntagaren skillnaden mellan räntan på räntestödslånet och räntegottgörelsen.

Bostadsstyrelsen godkänner på ansökan ett lån som räntestödslån.

Om de allmänna villkoren för räntestödslån stadgas vid behov genom förordning.

Statskontoret betalar räntegottgörelsen till kreditinstitutet.

Närmare föreskrifter och anvisningar om förfarandet vid ansökan om räntestödslån meddelas av bostadsstyrelsen.

Bostadsstyrelsen kan bestämma att ansökningarna skall förmedlas av kommunen.

Återbetalas räntestödslånet, upphör utbetalningen av räntegottgörelse från den tidpunkt då lånet återbetalades.

Förbättras låntagarens ekonomiska situation väsentligt, kan genom bostadsstyrelsens beslut utbetalningen av räntegottgörelse inställas eller dess belopp minskas.

Har låntagaren använt lånemedlen för något annat ändamål än det som avses i denna lag eller har han vid ansökan om lån lämnat väsentligen felaktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt påverkat beviljandet av lånet eller har han underlåtit att meddela väsentlig förbättring av sin ekonomiska situation, kan utbetalningen av räntegottgörelse inställas. Låntagaren kan härvid åläggas att till staten återbetala högst fem gånger det belopp som staten har betalat i räntegottgörelse för lånet.

Kreditinstitutet och bostadsstyrelsen skall övervaka att användningen av lånemedlen och räntestödet överensstämmer med denna lag.

Kreditinstitutet och räntestödslåntagaren är skyldiga att lämna bostadsstyrelsen de uppgifter den behöver för att fastställa att räntestödslånet har använts för godkänt ändamål samt enligt denna lag och stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den och att lånevillkoren också i övrigt har följts.

Ändring i beslut som bostadsstyrelsen meddelat enligt denna lag och av stadganden som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 15 maj 1992 och gäller till och med den 30 juni 1993, varefter den dock tillämpas på räntestödslån som beviljats med stöd av den under den tid räntestödet betalas.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.