Måttenhetsförordning
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av handels- och industriministern stadgas med stöd av 4 § 2 mom. och 10 § lagen den 14 april 1965 om måttenheter och justering av mätningsredskap (219/65), sådana dessa lagrum lyder i lag av den 10 april 1992 (321/92):
1 kap. Grundenheter
1 § Definitioner
De grundenheter enligt det internationella måttenhetssystemet (SI) som nämns i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap definieras enligt följande:
grundenheten för längd, meter, är lika med den sträcka ljuset tillryggalägger i tomrum i tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder,
enheten för massa, kilogram, är lika med massan av den internationella kilogramprototypen,
grundenheten för tid, sekund, är 9 192 631 770 gånger periodtiden av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133,
grundenheten för elektrisk ström, ampere, är storleken av den konstanta elektriska ström som, då den genomflyter två raka, parallella ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt tvärsnitt på en meters avstånd från varandra i tomrum, åstadkommer en kraft mellan ledarna lika med 2 · 10 -7 newton för varje meter ledare,
grundenheten för termodynamisk temperatur, kelvin, är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen för vattnets trippelpunkt,
grundenheten för substansmängd, mol, är substansmängden i ett system som innehåller lika många sinsemellan likadana systemelement som det finns atomer i 0,012 kilogram 12 C. Systemelementen kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partiklar eller definierade partikelgrupper.
enheten för ljusstyrka, candela, är ljusstyrkan i en given riktning från en källa som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen 540 · 10 12 hertz och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian.
2 § Beteckningar
Grundenheternas beteckningar är
Storhet | Enhet | Beteckning |
längd | meter | m |
massa | kilogram | kg |
tid | sekund | s |
elektrisk ström | ampere | A |
termodynamisk temperatur | kelvin | K |
substansmängd | mol | mol |
ljusstyrka | candela | cd |
2 kap. Övriga SI-enheter
3 § Kompletterande enheter
De kompletterande enheterna är dimensionslösa enheter. Följande kompletterande enheter är tillåtna:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
plan vinkel | radian | rad | 1 rad = 1 m/m |
rymdvinkel | steradian | sr | 1 sr = 1 m 2 /m 2 |
Enheten för plan vinkel, radian, är en plan vinkel som på periferin skär ut en båge med radiens längd.
Enheten för rymdvinkel, steradian, är vinkeln hos en kon, som har sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär ut ett stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sida har samma längd som sfärens radie.
4 § Härledda enheter
De härledda enheterna definieras utgående från grundenheterna med hjälp av multiplikation och division på så sätt att multiplikatorn är 1.
5 § Härledda enheter som har specialnamn
För de härledda enheterna får användas specialnamn och specialbeteckningar som följer:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
frekvens | hertz | Hz | 1 Hz = 1 s -1 |
kraft | newton | N | 1 N = 1 kgm/s 2 |
tryck, mekanisk | |||
spänning | pascal | Pa | 1 Pa = 1 N/m 2 |
energi, arbete | joule | J | 1 J = 1 Nm |
effekt | watt | W | 1 W = 1 J/s |
elektrisk laddning | coulomb | C | 1 C = 1 As |
elektrisk spänning | volt | V | 1 V = 1 W/A |
kapacitans | farad | F | 1 F = 1 C/V |
resistans | ohm | Ω | 1 Ω = 1 V/A |
konduktans | siemens | S | 1 S = 1 A/V |
magnetisk flöde | weber | Wb | 1 Wb = 1 Vs |
magnetisk flödestäthet | tesla | T | 1 T = 1 Wb/m 2 |
induktans | henry | H | 1 H = 1 Vs/A |
celsiustemperatur | grad Celsius | °C | 1 °C = 1 K |
ljusflöde | lumen | lm | 1 lm = 1 cd · sr |
belysning, illuminans | lux | lx | 1 lx = 1 lm/m 2 |
aktivitet | becquerel | Bq | 1 Bq = 1 s -1 |
absorberad dos | gray | Gy | 1 Gy = 1 J/kg |
ekvivalent dos | sievert | Sv | 1 Sv = 1 J/kg |
De enheter som härletts med hjälp av grundenheterna och de kompletterande enheterna kan också uttryckas så att de namn och beteckningar som nämns i 1 mom. används.
6 § Måttenheternas multipler
Multipler av måttenheter enligt decimalsystemet får bildas av de grundenheter som avses i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap och av måttenheter som nämns i 3-5 §§ i denna förordning med hjälp av följande prefix:
Namn | Märke | Faktor, med vilken måttenheter multipliceras | |
yotta | Y | 1 000 000 000 000 000 000 000 000 | = 10 24 |
zetta | Z | 1 000 000 000 000 000 000 000 | = 10 21 |
exa | E | 1 000 000 000 000 000 000 | = 10 18 |
peta | P | 1 000 000 000 000 000 | = 10 15 |
tera | T | 1 000 000 000 000 | = 10 12 |
giga | G | 1 000 000 000 | = 10 9 |
mega | M | 1 000 000 | = 10 6 |
kilo | k | 1 000 | = 10 3 |
hekto | h | 100 | = 10 2 |
deka | da | 10 | = 10 1 |
deci | d | 0,1 | = 10 -1 |
centi | c | 0,01 | = 10 -2 |
milli | m | 0,001 | = 10 -3 |
mikro | æ | 0,000 001 | = 10 -6 |
nano | n | 0,000 000 001 | = 10 -9 |
piko | p | 0,000 000 000 001 | = 10 -12 |
femto | f | 0,000 000 000 000 001 | = 10 -15 |
atto | a | 0,000 000 000 000 000 001 | = 10 -18 |
zepto | z | 0,000 000 000 000 000 000 001 | = 10 -21 |
yokto | y | 0,000 000 000 000 000 000 000 001 | = 10 -24 |
Om något av ovan nämnda prefix ingår i måttenhetens namn, bildas multiplerna av måttenheten genom att detta prefix byts ut mot ett annat. Om beteckningen för en måttenhet angetts som ett uttryck som innefattar beteckningar för en eller flera måttenheter, bildas multiplerna av måttenheten på motsvarande sätt av dessa måttenheters multipler.
7 § De av SI-enheternas multipler som har specialnamn
Följande av SI-enheternas multipler har specialnamn och specialbeteckning:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
volym | liter | l eller L | 1 l = 1 dm 3 |
massa | ton | t | 1 t = 1000 kg |
tryck | bar | bar | 1 bar = 10 5 Pa |
Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas.
3 kap. Övriga tillåtna enheter
8 § Tilläggsenheter som definierats på basis av SI-enheterna
Följande tilläggsenheter, som definierats på basis av SI-enheterna, är tillåtna, fastän de inte är multipler enligt SI-enheternas decimalsystem:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
tid | minut | min | 1 min = 60 s |
timme | h | 1 h = 60 min | |
dygn | d | 1 d = 24 h | |
plan vinkel | varv | 1 varv = 2π rad | |
grad | ° | 1 ° = (π/180) rad | |
minut | ' | 1 ' = (1/60) ° | |
sekund | " | 1 " = (1/60) ' | |
gon | gon | 1 gon = (π/200) rad |
Av de enheter som nämns ovan kan endast med gon användas prefix enligt 6 §.
9 § Enheter som definierats med hjälp av provresultat
Följande enheter som definierats med prover är tillåtna:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
massa | enhet för atommassa | u | 1 u &ap: 1,660 540 2 · 10 -27 kg |
energi | elektronvolt | eV | 1 eV ≈ 1,602 177 33 · 10 -19 J |
Enheten för atommassa är en 1/12 av den atoms massa som har kärnan 12 C.
En elektronvolt är den kinetiska energi som en elektron uppnår då den i vakuum genomtränger en potentialdifferens av en volt.
Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas.
10 § Inom specialområden tillåtna enheter
Inom nedan nämnda specialområden får även följande enheter användas:
Storhet och det specialområde inom vilket användning är tillåten | Enhet | Beteckning | Förklaring |
längd inom sjöfarten | sjömil | sjömil | 1 sjömil = 1852 m |
hastighet inom sjöfarten | knop | kn | 1 kn = 1852 m/h |
ädelstenars och äkta pärlors massa | karat | 1 karat = 0,2 g | |
trådens linearmassa inom textilindustrin | tex | tex | 1 tex = 10 -6 kg/m |
area inom jord- och skogbruk | ar | a | 1 a = 100 m 2 |
hektar | ha | 1 ha = 10 000 m 2 | |
tryck vid mätning av blodtryck och av tryck i andra kroppsvästskor | kvicksilvermillimeter | mmHg | 1 mmHg = (101325/760) Pa |
optiska systemets styrka | dioptri | 1 dioptri = 1 m -1 | |
den effektiva tvärytan i kärntekniken | barn | b | 1 b = 10 -28 m 2 |
Med karat, tex, dioptri och barn som nämns ovan får de prefix som nämns i 6 § användas.
4 kap. Kompletterande stadganden
11 § Kombinationsenheter
Av de enheter som nämns i denna förordning får nya enheter bildas genom multiplikation och division.
12 § Temperatur- och tidsskalor
För definiering av den termodynamiska temperaturen används en internationell temperaturskala (ITS90) som baserar sig på ett beslut av den adertonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1987. Celsiustemperaturen t definieras som skillnaden mellan två termodynamiska temperaturer T och T 0 (t= T-T 0 ), där T 0 = 273,15 K.
Normaltiden i Finland är två timmar före den koordinerade världstiden (UTC). Den koordinerade världstiden är en tidsskala som fastställts av femtonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1975. Tidsskalan upprätthålls av internationella byrån för mått och vikt, genom vars beslut den koordinerade världstiden med hjälp av skottsekunder bestäms att motsvara nollmeridianens medelsoltid.
13 § Undantag
Om en enhet som avviker från grundenheterna eller de enheter som avses i denna förordning behövs för något särskilt ändamål vid lagstadgad mätning, skall den definieras den förordning eller i det beslut som ligger till grund för användningen av enheten.
14 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1992.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 12 mars 1920 om införande av gemensam medeltid i Finland (61/20).
Helsingfors den 30 april 1992
Republikens President Mauno KoivistoHandels- och industriminister Kauko Juhantalo