358/1992

För att bevaka och utöva uppsikt över rikets gränser finns gränsbevakningsväsendet, som skall förhindra handlingar och andra gränsincidenter som strider mot stadgandena och bestämmelserna om överskridande av Finlands gränser samt företa undersökningar för att utreda dessa händelser.

Om de åligganden för gränsbevakningsväsendet med hänsyn till bevakning och tryggande av rikets territoriella integritet, som ingår i gränsbevakningsväsendets uppgift att bevaka och utöva uppsikt över rikets gränser, stadgas särskilt.

Dessutom sköter gränsbevakningsväsendet de uppgifter som följer av internationella avtal om gränsförhållanden.

Gränsbevakningsväsendets uppgift är ytterligare, enligt vad som stadgas nedan eller särskilt, att

Fullgörandet av de uppgifter som nämns i 1 mom. får inte äventyra eller försvåra skötseln av de uppgifter som gränsbevakningsväsendet har i fråga om bevakningen av och uppsikten över rikets gränser.

Om samarbetet mellan polis-, tull- och gränsbevakningsmyndigheterna stadgas särskilt.

För fullgörande av sin uppgift vid rikets försvar skall gränsbevakningsväsendet ge sin personal och de värnpliktiga som förordnats till gränsbevakningsväsendet militärutbildning, upprätthålla och utveckla försvarsberedskapen i samverkan med försvarsmakten samt för sin del främja försvarsviljan och verksamhet som går ut på att höja den fysiska konditionen.

Gränsbevakningsväsendets bevakningsområde omfattar de kommuner som gränsar till rikets landgräns och dessutom Kesälahti och Punkaharju kommuner, Nurmes stad samt vid havskusten och i skärgården de kommuner som gränsar till havet, landskapet Åland i sin helhet samt Finlands territorialvatten och fiskezon.

I lagen om gränsbevakningsväsendet (5/75) och i denna förordning avses med

Till gränsbevakningsväsendet hör under chefen för gränsbevakningsväsendet

Staben för gränsbevakningsväsendet utgör samtidigt inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

Bevakningssektionerna, skolorna och bevakningsflygdivisionen utgör truppförband som är underställda staben för gränsbevakningsväsendet.

För sjukvården kan vid gränsbevakningsväsendet finnas sjukhus, polikliniker och sjukstugor som förestås av allmänläkare.

Chefen för gränsbevakningsväsendet leder, övervakar och utvecklar gränsbevakningsväsendet samt biträder inrikesministern i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde.

Chefen för gränsbevakningsväsendet avgör de militärorderärenden som gäller gränsbevakningsväsendet, utnämningsärenden och övriga personärenden samt förvaltningsärenden, om inte republikens president förbehållit sig beslutanderätten i dem eller om det inte stadgas eller föreskrivs att de skall avgöras av någon annan myndighet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som enligt denna förordning eller vad som föreskrivs med stöd av den skall avgöras av någon annan myndighet eller tjänsteman inom gränsbevakningsväsendet.

De ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och om vilka beslut skall fattas vid inrikesministeriet avgörs av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte annat stadgas eller föreskrivs med stöd av denna förordning.

Staben för gränsbevakningsväsendet skall sköta de administrativa och militära uppgifter som ankommer på den i dess egenskap av gränsbevakningsavdelning vid inrikesministeriet och i dess egenskap av ledande stab för gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som berör gränsbevakningsväsendet.

Vid staben för gränsbevakningsväsendet finns biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, en personalavdelning, en gräns- och sjöavdelning, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet leder och övervakar verksamheten vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt chef för inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

Vid staben för gränsbevakningsväsendet avgörs ärendena av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, om det inte stadgas eller med stöd av denna förordning föreskrivs att ärendet skall avgöras av någon annan tjänsteman.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i ett enskilt fall förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som enligt denna förordning eller vad som föreskrivs med stöd av den skall avgöras av staben för gränsbevakningsväsendet eller av en tjänsteman vid någon annan förvaltningsenhet.

Biträdande avdelningschefen för gräns- och sjöavdelningen avgör ärenden som gäller tillstånd enligt 3 § 2 mom. utlänningslagen (378/ 91) och 11 § 1 mom. passlagen (642/86).

Chefen för administrativa avdelningen avgör de ärenden som gäller avlöning av gränsbevakningsväsendets personal. Dessutom skall han styra och övervaka rättsvården och utövningen av disciplinär makt inom gränsbevakningsväsendet.

Chefen och byråchefen vid administrativa avdelningen har rätt att i ärenden som avses i 10 § 2 mom. utan särskilt förordnande bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden företräda staben för gränsbevakningsväsendet.

Lokala gränsbevakningsmyndigheter är bevakningssektionernas kommendörer och bevakningssektionerna.

En bevakningssektions kommendör har till uppgift att leda sektionen, sörja för gränsbevakningsverksamheten inom sektionens verksamhetsområde och att hålla kontakt med lokala myndigheter i ärenden som angår gränsbevakningsväsendet.

Vid gränsbevakningsväsendets skolor

Bevakningsflygdivisionen sörjer för gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om förvaltningsenheternas verksamhetsområden, sammansättning och subordinationsförhållanden samt meddelar vid behov närmare föreskrifter om förvaltningsenheternas uppgifter.

Vid gränsbevakningsväsendet finns militära och civila tjänster med grundlön enligt vad som stadgas särskilt.

Vid gränsbevakningsväsendet kan dessutom finnas tillfälliga tjänstemän samt personal i arbetsavtalsförhållande.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om placeringen av tjänster inom förvaltningsenheterna med undantag av de tjänster som avses i 27 § 1 mom. och 3 mom. 1 punkten.

Av den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att han är finsk medborgare och att han uppfyller de allmänna behörighetsvillkoren för en statstjänst samt att han till sin hälsa och fysiska kondition är lämplig för tjänsten. Dessutom fordras att han har oklanderliga levnadsvanor och är pålitlig samt att han har nedan stadgad särskild behörighet.

Av en man som utnämns till en tjänst krävs att han fullgjort sin värnplikt i vapentjänst i aktiv trupp.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller inte den som har åländsk hembygdsrätt.

Behörighetsvillkor för officerstjänst är

Dessutom fordras

Behörighetsvillkor för tjänst som institutofficer av 5 klass är tjänsteexamen för institutofficer.

För annan tjänst som institutofficer fordras dessutom att han före utnämningen har tjänstgjort i närmast lägre tjänst som institutofficer minst två år.

För tjänst som institutofficer i specialklass och av 1 och 2 klass fordras dessutom för tjänsten föreskriven vidareutbildning.

Behörighetsvillkor för nedan nämnda tjänster är

Genomgången grundkurs motsvarar i denna paragraf nämnd reservunderofficersutbildning.

Behörighetsvillkor för nedan nämnda tjänster är

Behörighetsvillkoren för andra tjänster än de som nämns i 21-24 §§ är sådan skicklighet och förmåga som skötseln av de till tjänsten hörande uppgifterna kräver.

En tillfällig tjänsteman skall uppfylla de behörighetsvillkor som gäller för motsvarande ordinarie tjänst.

Chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet samt generalmajor och konteramiral utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.

Övriga officerare utnämns av republikens president på framställning av inrikesministern vid föredragning av militära utnämningsärenden.

Till övriga tjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns

En tillfällig tjänsteman anställs av samma myndighet som utnämner motsvarande ordinarie tjänsteman. Finns inte motsvarande ordinarie tjänsteman, anställs en tillfällig tjänsteman vid en förvaltningsenhet av chefen för förvaltningsenheten.

Personal i arbetsavtalsförhållande anställs av den myndighet som anges i 1 mom.

Den som skall sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie anställs av chefen för förvaltningsenheten när det är fråga om de tjänster vilkas innehavare utnämns av honom samt när det är fråga om övriga tjänster av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet ledigförklarar tjänsterna som upphandlingschef, ingenjör, ekonomichef och överinspektör.

De övriga tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet besätts utan att de ledigförklaras.

En tjänsteman förordnas till sin uppgift av den utnämnande myndigheten. Chefen för gränsbevakningsväsendet förordnar dock en överste och kommodor till uppgift samt en överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten till följande uppgifter: avdelningschef och biträdande avdelningschef vid en stab, kommendör och biträdande kommendör för bevakningssektion och bevakningsflygdivision samt chef och biträdande chef för en skola.

En överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten förordnas till någon annan än i 1 mom. avsedd uppgift vid en förvaltningsenhet av chefen för förvaltningsenheten, som även förordnar kapten, kaptenlöjtnant, premiärlöjtnant och löjtnant till dessas uppgifter.

En tjänsteman är skyldig att övergå till en annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet då detta är nödvändigt för att tjänstgöringen skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Beslut om förflyttning som avses i 1 mom. fattas av den myndighet som nämns i 30 § och som förordnar tjänstemannen till hans uppgift.

Om beslutet förutsätter förflyttning från en i 6 § nämnd förvaltningsenhet till en annan enhet, fattas beslutet av chefen för gränsbevakningsväsendet. I fråga om tjänstemän i tjänster som avses ovan i 27 § 1 mom. och 3 mom. 1 punkten fattas beslut om förflyttning dock av den utnämnande myndigheten.

Om förflyttning till en annan tjänst eller uppgift medför byte av tjänstgöringsort för tjänstemannen, skall beslutet delges honom minst tre månader tidigare.

Vid förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst vid ett ämbetsverk utanför gränsbevakningsväsendet tillämpas statstjänstemannalagen (755/86).

Chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet beviljas tjänstledighet av inrikesministeriet.

Tjänstledighet enligt prövning som beviljas för längre tid än ett år beviljas dock ovan nämnda samt andra av republikens president utnämnda tjänstemän av statsrådet.

Angående beviljande av annan än i 2 mom. nämnd tjänstledighet samt skötsel av tjänsteåligganden när en tjänsteman är tjänstledig eller annars förhindrad att utföra sina uppgifter bestämmer chefen för gränsbevakningsväsendet.

Avgångsåldern för en tjänsteman är 60 år, med följande undantag:

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan berättiga en tjänsteman som nått avgångsåldern att fortsätta i tjänst, om inte denna befogenhet på grund av 50 § 3 mom. statstjänstemannalagen tillkommer statsrådet.

I fråga om officers, specialofficers och institutofficers militära grader gäller inom gränsbevakningsväsendet vad som stadgas i 1 §, 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom. förordningen om befordran till militär grad. Inom gränsbevakningsväsendet finns dessutom specialofficersgraderna pilotlöjtnant, pilotpremiärlöjtnant och pilotkapten.

Inrikesministeriet bestämmer vilka officerstjänster, specialofficerstjänster och institutofficerstjänster inom gränsbevakningsväsendet de militära graderna motsvarar samt meddelar vid behov föreskrifter om användande av sådan tjänstegrad som en militär tjänst förutsätter i stället för militär grad.

Befordran av en officer, specialofficer eller institutofficer förutsätter att han utnämnts till motsvarande tjänst.

Vid befordran iakttas även annars i tillämpliga delar samma grunder som inom försvarsmakten.

Av särskilda skäl kan en officer som under minst två år innehaft den militära grad som hans tjänst förutsätter befordras till högre militär grad än denna. Detsamma gäller för befordran av specialofficer till specialofficers eller officers militära grad och befordran av institutofficer till institutofficers eller officers militära grad.

Sjöbevakares och gränsbevakares militära grader är desamma som för den som hör till reserven, på det sätt som stadgas eller bestäms särskilt om dem.

Republikens president befordrar på föredragning av inrikesministern officerare och specialofficerare samt institutofficerare vid gränsbevakningsväsendet till löjtnants militära grad och till militär grad som är högre än den. Till institutofficers övriga militära grader befordrar den utnämnande myndigheten.

Om de militära graderna för värnpliktiga som fullgör sin värnplikt vid gränsbevakningsväsendet och om befordran till dessa grader gäller vad som stadgas eller bestäms om militära grader inom försvarsmakten samt om befordran till dem.

En officer som avlagt generalstabsofficersexamen kan av republikens president på föredragning av inrikesministern förlänas generalstabsofficers grad.

Till institutofficers militära grad kan fogas förleden gräns-, gränsbevaknings- eller sjöbevaknings- för att ange tjänstgöring vid gränsbevakningsväsendet.

Föredragande vid statsrådet är chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, cheferna för avdelningarna och byråchefen för administrativa avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Kommendören för en gränsbevakningssektion sköter uppgiften som befullmäktigad i gränsärenden och biträdande kommendören för gränsbevakningssektion som ställföreträdare för befullmäktigad i gränsärenden inom en gränsbevakningssektions verksamhetsdistrikt.

I 16 § lagen om gränsbevakningsväsendet nämnda gränsbevakningsmän är de tjänstemän som tjänstgör i tjänster som nämns i 21-23 §§ och 24 § 1 mom. 1 punkten i denna förordning.

Gränsbevakningsmän ges ett tjänstetecken, som fastställs av inrikesministeriet.

Om en gränsbevakningsmans rätt att verkställa förundersökning, tillgripa tvångsmedel och kraftmedel samt att på åklagares vägnar framställa yrkanden enligt lagen om strafforder (146/70) och att delge yrkandena stadgas i 10- 15 §§ lagen om gränsbevakningsväsendet.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet skall utan dröjsmål underrätta sin förman om en viktig, till området för gränsbevakningsväsendet hörande omständighet som kommit till hans kännedom. Han skall också annars vidta de åtgärder som ärendet påkallar.

En tjänsteman är även under sin fritid skyldig att på eget initiativ vidta nödvändiga åtgärder och att vid behov anmäla sig i tjänst, då han observerar eller får kännedom om någon gränsincident, nödsituation eller annan sådan allvarlig händelse.

En tjänsteman eller arbetstagare får inte utan vederbörligt tillstånd för utomstående eller för andra anställda vid gränsbevakningsväsendet än sin förman röja någon sådan omständighet som berör gränsbevakningsväsendet eller dess verksamhetsområde och som på grund av sin natur är betecknad såsom hemlig eller konfidentiell eller som annars inte är avsedd för offentligheten eller för utomstående. Denna tystnadsplikt upphör inte då den anställda avgår från sin tjänst vid gränsbevakningsväsendet.

Tjänstemän som tjänstgör i militära tjänster som avses i 21-23 §§ är skyldiga att använda uniform.

Inrikesministeriet kan av särskilda skäl bestämma att också andra tjänstemän än de som avses i 1 mom. skall använda eller har rätt att använda uniform.

En tjänsteman skall i sin tjänst och i sitt privatliv uppträda så att gränsbevakningsväsendets anseende inte blir lidande.

Bisysslotillstånd för en tjänsteman beviljas av staben för gränsbevakningsväsendet.

En bisyssla som avses i 24 § 3 mom. statstjänstemannalagen skall en tjänsteman anmäla till den förvaltningsenhet där han tjänstgör.

Gränsbevakningsväsendets emblem är ett björnhuvud med svärd och granris.

Gränsbevakningsväsendets igenkänningsfärger är grönt och orange.

Vid gränsbevakningsväsendet används som uniform försvarsmaktens militäruniform kompletterad med sådan beklädnad som gränsbevakningsväsendets verksamhet förutsätter.

Närmare bestämmelser om sammansättningen och användningen av uniform samt om skydds- och specialbeklädnad utfärdas av inrikesministeriet, som också fastställer de specialtecken som skall användas på uniform.

Gränsbevakningsväsendet använder statsflagga.

Inrikesministeriet fastställer de flaggor och vimplar som skall användas såsom befälstecken på gränsbevakningsväsendets fartyg och motorfordon.

Användning av emblem, specialtecken och befälstecken för annat ändamål är förbjudet utan tillstånd av staben för gränsbevakningsväsendet.

Den utbildning som krävs för officerstjänst ges vid försvarsmakten.

Den utbildning som krävs för institutofficerstjänst kan ges helt eller delvis vid försvarsmakten.

Inrikesministeriet bestämmer vad som skall betraktas som vidareutbildning enligt 21 § 2 mom. 2 punkten och 22 § 3 mom.

Från det krav på tjänstgöringsår som uppställs i 21 § 1 mom. 2 punkten och 22 § 2 mom. kan avvikelse göras om det finns orsak till det.

Tjänstgöring i befattningsofficers tjänst motsvarar tjänstgöring i institutofficers tjänst.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer vilka i denna förordning nämnda examina och vilken vidareutbildning som motsvaras av examina och vidareutbildning som avlagts innan denna förordning trädde i kraft.

När en tjänsteman i militär tjänst sägs upp med stöd av 47 § statstjänstemannalagen och beslut om uppsägningen fattas av en myndighet som lyder under staben för gränsbevakningsväsendet, skall denna myndighet underställa staben för gränsbevakningsväsendet beslutet om uppsägning.

I ett beslut enligt 30 eller 31 §§ som gäller förflytting av en tjänsteman eller förordnande av honom till en uppgift får ändring inte sökas genom besvär, inte heller får yrkande på rättelse framställas med anledning av ett sådant beslut.

Kallande av tjänsteman eller värnpliktig till förhör som anställs av polis sker genom förmedling av chefen för den förvaltningsenhet där den som kallas till förhör tjänstgör.

I kallelsen skall nämnas tid och plats för förhöret samt vad saken gäller. Om en tjänsteman eller värnpliktig på grund av ett tjänsteåliggande inte kan infinna sig för förhör, skall chefen i god tid meddela polisen detta.

När en tjänsteman eller värnpliktig kallas att bli hörd, svara eller vittna i allmän domstol, skall han instämmas genom förmedling av den chef som nämns i 1 mom. i den ordning och inom den tid som i lag stadgas om delgivning av stämning.

En tjänsteman som avses i 24 § 1 mom. 1 punkten åtalas för brott i tjänsten i Helsingfors hovrätt.

Beträffande tillämpningen av militära disciplinlagen (331/83) vid gränsbevakningsväsendet gäller vad därom stadgas i militära disciplinförordningen (969/83) och i denna förordning.

Förundersökningen i ett ärende som gäller ett militärt brott och som handläggs vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman, om inte undersökningen på grund av sakens natur ankommer på polisen.

Utlåtande som avses i 31 § militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som handläggs vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman som har avlagt juris kandidatexamen.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar minst en gång om året de straff- och tillrättavisningskartotek som finns vid gränsbevakningsväsendet.

Beträffande de avgifter som skall uppbäras för handräckning som ges av gränsbevakningsväsendet och för andra i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92) avsedda tjänster och prestationer som tillhandahålls av gränsbevakningsväsendet stadgas särskilt.

När ett ärende som enligt stadgandena skall avgöras vid inrikesministeriet och som med stöd av denna förordning annars får avgöras av en tjänsteman är principiellt viktigt eller vittsyftande avgörs ärendet av ministern.

Angående ministerns och kanslichefens rätt att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt stadgandena skall avgöras vid ministeriet stadgas särskilt.

Inrikesministeriet meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.