188/1992

En brukningsenhet som avses i 3 § lagen om exportkostnadsavgift enligt åkerarealen (1314/90), nedan kallad exportkostnadsavgiftslagen, kan förutom att den är en gårdsbruksenhet som omfattar ett driftscentrum också vara en obebyggd jordbruksenhet som omfattar åker.

I brukningsenheten inräknas de åkrar inom jordbruksenheten som tillhör en och samma ägare eller innehavare. Olika personers åkerområden som sköts gemensamt från ett och samma driftscentrum betraktas dock som en och samma brukningsenhet. För brukningsenheternas del iakttas de principer enligt vilka brukningsenheten definierats i 2 § 1 mom. lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69).

För att en odlare skall bli befriad från exportkostnadsavgift enligt 7 § exportkostnadsavgiftslagen skall den åker som läggs i träda skötas som öppen träda eller grönträda.

På trädesåkrarna får inte skörd bärgas före år 1993 och åkern får inte heller användas som betesmark förutom i följande fall:

Trädesåkrarna skall under växtperioden 1992 skötas med beaktande av miljö- och vattenskyddsaspekter. För att ogräs inte skall spridas slås grönträdorna 1 - 2 gånger under växtperioden, beroende på växtbeståndets täthet och höjd, innan frön bildats. Om flyghavre förekommer i åkern skall växtbeståndet slås i god tid innan flyghavren går i vippa eller annars bekämpas på det sätt som lagen om bekämpning av flyghavre (178/76) förutsätter.

Om det inte finns någon av naturen förekommande tillräcklig skyddszon eller skyddsremsa mellan ett vattenområde eller en vattenfåra och en odlad åker skall grönträda tillämpas i stället för öppen träda på de till dessa gränsande åkrarna; områdena skall i genomsnitt vara minst 5 meter breda. På jämförelsevis sluttande åkerskiften (lutningen över 7 grader) skall bredden på den skyddszon som sköts som grönträda på motsvarande sätt vara i genomsnitt minst 10 meter. Det är fråga om vattendrag samt bäckar, utfallsdiken och andra större diken.

Som grönträda godkänns åker som enligt 7 § exportkostnadsavgiftslagen lämpar sig som träda och som år 1987 eller därefter har anlagts och skötts som odlad eller trädad vall och som fortfarande sköts som sådan. Likaså kan grönträda vara ett växtbestånd som före den 30 juni 1992 sås med frö av en växt som nämns ovan i 2 mom. 2 punkten eller med andra för grönträda tillämpliga frön än frön av vårsäd, vårrybs eller vårraps, trindsäd, rotfrukter, potatis eller grönsaker och som sköts som sådant bestånd. Grönträda bör i första hand anläggas genom en blandning som innehåller frö av en mångårig tillåten växtart som ingår i jordbruksstyrelsens officiella förteckning över växtsorter.

Den obearbetade dikesrenen på åker som sköts som öppen träda bör enligt stadgandena i vattenlagen vara minst 60 cm.

På grundvattenområden som reserverats för vattenförsörjning kan trädningen genomföras bara i form av grönträda.

Åkerbeskogning som enligt 7 d § exportkostnadsavgiftslagen kan jämställas med trädesläggning anses ha skett när plantorna planterats.

Förhandsbesked enligt 7 c § exportkostnadsavgiftslagen skall sökas hos lantbruksnämnden senast den 15 april 1992.

Ansökan om undantag enligt 8 § exportkostnadsavgiftslagen skall tillställas jordbruksstyrelsen senast den 15 april 1992. Av särskilda skäl kan också ansökningar som tillställts senare behandlas.

Till ansökan skall fogas kopior av de handlingar som behövs för att avgöra ärendet såsom redogörelser för antalet medlemmar eller delägare och för de personer som själva deltar i arbetet samt för de nämnda personernas boende på lägenheten. När det är fråga om ett bolag som idkar jordbruk skall en redogörelse för hur de sammanlagda inkomsterna fördelar sig mellan jordbruksinkomster och annat än jordbruksinkomster bifogas.

Anmälan om betalningsskyldighet och trädesläggning år 1992 enligt 10 § exportkostnadsavgiftslagen skall tillställas lantbruksnämnden korrekt ifylld senast den 1 juni 1992 på jordbruksstyrelsens blankett nr 2033.92. Blanketter fås hos lantbruksnämnderna, landsbygdsdistrikten och jordbruksstyrelsen.

Lantbruksnämnden har till uppgift att kontrollera att de betalningsskyldiga har fullgjort sin anmälningsskyldighet. Om anmälan inte har gjorts inom utsatt tid skall lantbruksnämnden uppmana den betalningsskyldige att göra den senast den 30 juni 1992.

Lantbruksnämnden skall fastställa att den betalningsskyldige skall erlägga den exportkostnadsavgift som avses i 1 § 1 mom. exportkostnadsavgiftslagen, om de förutsättningar för befrielse från avgiften som avses i 4, 5, 7, 7a, 7b och 7 d §§ i denna lag och om vilka stadgas i 2 och 3 §§ i detta beslut inte uppfylls.

Då exportkostnadsavgiften enligt 12 § exportkostnadsavgiftslagen fastställs enligt uppskattning utförs uppskattningen utgående från de arealuppgifter som angetts i den betalningsskyldiges deklaration eller i någon annan motsvarande utredning.

Utgående från lantbruksnämndens beslut om exportkostnadsavgift skall till den betalningsskyldige sändas en debetsedel, av vilken framgår uppgifter om beloppet, förfallodagen och det kontonummer som avgiften skall betalas in på. Förfallodagen skall vara senast den 25 dagen i den andra kalendermånaden som följer på den månad då beslutet meddelats.

Betalningen skall riktas till det landsbygdsdistrikt inom vars område brukningsenhetens driftscentrum eller, om inget sådant finns, huvudparten av brukningsenhetens åkrar är belägna. Summan betalas in på landsbygdsdistriktets postgirokonto.

Om en betalningsskyldig ansöker om anstånd med betalningen av den exportkostnadsavgift som har ålagts honom skall den betalningsskyldige tillställa nämnda ansökan före den förfallodag som nämns på debetsedeln. Om ändring i avgiftsbeslutet har sökts genom besvär kan en ansökan om anstånd som gjorts senast inom en månad från det att beslutet vunnit laga kraft dock behandlas.

Detta beslut träder i kraft den 10 mars 1992.