1697/1992

Justitiekanslern skall med stöd av regeringsformen och på det sätt som närmare stadgas i detta reglemente övervaka efterlevnaden av grundlagarna och övrig lagstiftning. Härvid skall tillses att individens i lagstiftning och internationella avtal reglerade rättigheter skyddas.

I egenskap av högsta åklagare skall justitiekanslern leda åklagarväsendet.

Justitiekanslern skall på begäran ge republikens president, statsrådet och ministerierna upplysningar och utlåtanden.

Justitiekanslern skall, på det sätt som stadgas i lagen om advokater (496/58), övervaka advokaternas verksamhet.

Justitiekanslerns åligganden sköts förutom av honom själv av justitiekanslersadjointen och, när denne har förhinder, av justitiekanslersadjointens suppleant.

Justitiekanslern skall övervaka lagligheten vid handläggningen av ärenden i statsrådet. Justitiekanslern skall också övervaka att statsrådets protokoll blir riktigt förda.

Justitiekanslern skall, om inte tvingande skäl hindrar honom, vara närvarande vid statsrådets sammanträden och då ärenden föredras för republikens president i statsrådet.

Om justitiekanslern i sin övervakning finner att ett beslut eller en åtgärd av statsrådet eller någon av dess medlemmar eller av republikens president ger anledning till anmärkning, skall han framställa sin anmärkning jämte motivering. Om anmärkningen lämnas obeaktad, skall justitiekanslern låta anteckna sin mening i statsrådets protokoll och vid behov vidta andra åtgärder som ärendet föranleder.

Om någon rättslig omständighet i ett ärende som handläggs i statsrådet ger justitiekanslern anledning att uttala sin åsikt, har han rätt att låta anteckna sin åsikt i statsrådets protokoll.

Justitiekanslern skall på det sätt som stadgas i regeringsformen övervaka myndigheternas verksamhet och skötseln av offentliga uppdrag.

Justitiekanslern skall också på det sätt som stadgas i statstjänstemannalagen (755/86) övervaka det disciplinära förfarande som gäller tjänstemän.

Justitiekanslern har rätt att verkställa inspektioner hos myndigheter, inrättningar och andra verksamhetsenheter som omfattas av hans övervakningsbehörighet.

Om ett skriftligt klagomål framställs hos justitiekanslern med anledning av en sådan persons eller en sådan institutions förfarande som omfattas av hans övervakningsbehörighet och sannolika skäl anförs till stöd för klagomålet, eller om justitiekanslern annars anser att det föreligger skäl att ingripa i förfarandet, skall han undersöka ärendet.

Justitiekanslern skall undersöka de ärenden som avses i 6 §, om de inte med stöd av vad som stadgas särskilt överförs till riksdagens justitieombudsman eller någon annan myndighet.

I ärenden som med anledning av klagomål eller av någon annan orsak inkommit till handläggning skall de upplysningar inhämtas som justitiekanslern anser behövliga. Om det finns skäl att anta att ärendet föranleder åtgärder från justitiekanslerns sida, skall den person eller den institution som omfattas av hans övervakningsbehörighet beredas tillfälle att bli hörd. Den som framställt klagomålet skall beredas tillfälle att ge sitt bemötande i saken, om detta inte är uppenbart onödigt.

Om det i ett ärende som utreds kommer fram att en tjänsteman eller någon annan som omfattas av justitiekanslerns övervakningsbehörighet handlat lagstridigt eller i strid med sin tjänsteplikt eller att en myndighet eller någon annan institution som omfattas av övervakningsbehörigheten har förfarit lagstridigt eller oriktigt, skall justitiekanslern vidta de åtgärder som ärendet kräver.

Om en tjänsteman eller någon annan som omfattas av övervakningsbehörigheten har gjort sig skyldig till en straffbar gärning, kan justitiekanslern låta ställa honom under åtal. Om en tjänsteman har handlat i strid med sin tjänsteplikt eller försummat denna, kan justitiekanslern förordna att disciplinärt förfarande skall inledas mot honom.

Om förseelsen är av den arten att åtal eller disciplinära åtgärder inte är påkallade, kan justitiekanslern ge personen i fråga en anmärkning för framtiden. Justitiekanslern kan också, om ärendets beskaffenhet så kräver, fästa vederbörandes uppmärksamhet vid det förfarande som lag och god förvaltningssed kräver.

Om allmänt intresse så kräver, skall justitiekanslern vid behov vidta åtgärder för rättande av lagstridiga eller felaktiga beslut eller åtgärder.

Justitiekanslern skall låta granska de anmälningar, som enligt särskilda föreskrifter insänds till justitiekanslersämbetet, angående straff som har dömts ut.

Om det vid granskningen visar sig att man i något ärende vid utmätningen av straff eller på något annat sätt har förfarit oriktigt, skall justitiekanslern vidta de åtgärder som situationen kräver. Justitiekanslern skall också vid behov vidta åtgärder för undanröjande av felaktiga beslut eller för åstadkommande av rättelse i sådana beslut.

Justitiekanslern skall se till att advokaterna utför sina uppdrag redbart och samvetsgrant samt i enlighet med god advokatsed.

Justitiekanslern är högsta åklagare.

Allmänna åklagare som underlyder justitiekanslern är länsåklagare, landskapsåklagaren i landskapet Åland, stadsfiskaler, länsmän och biträdande länsmän samt biträdande åklagare som handhar strafforderärenden. Övriga åklagare som underlyder justitiekanslern är advokatfiskaler i hovrätterna och militärjurister samt åklagare som justitiekanslern särskilt förordnat i vissa fall.

Justitiekanslern kan meddela föreskrifter och anvisningar för åklagarverksamheten.

Justitiekanslern utövar en självständig och av andra myndigheter oberoende åtalsprövningsrätt, om inte annat följer av stadgandena i regeringsformen. Justitiekanslern kan utföra åtal i alla domstolar eller förordna de åklagare som är behörig i ärendet eller någon annan person att utföra åtal.

Justitiekanslern kan till egen åtalsprövning uppta ett ärende som ankommer på en åklagare som lyder under honom.

Justitiekanslern kan på eget initiativ, med anledning av ett klagomål eller på andra grunder, till förnyad prövning uppta ett ärende som en lägre åklagare redan har avgjort.

Justitiekanslern beslutar om överklagande till högsta domstolen för åklagare som underlyder honom.

Justitiekanslern kan också förordna att ett enskilt ärende som gäller åtalsprövning skall avgöras av en åklagare som inte annars har befogenhet ^[1] att avgöra ärendet.

Justitiekanslern utnämner stadsfiskaler och utser biträdande åklagare som handhar strafforderärenden. När advokatfiskalstjänster eller tjänster som länspolisråd skall besättas, skall justitiekanslern yttra sig om de sökande.

Justitiekanslern har rätt att lägga fram förslag till utveckling och ändring av stadganden och bestämmelser, om det i övervakningsverksamheten har kommit fram brister eller motsägelser i dessa eller om de i rättsskipningen eller förvaltningen har föranlett ovisshet eller olika tolkningar.

Justitiekanslern skall enligt 48 § regeringsformen varje år till republikens president och riksdagen avge en berättelse med uppgifter om sina ämbetsåtgärder samt iakttagelser rörande lagarnas efterlevnad.

Justitiekanslern har rätt att i skötseln av sina uppgifter omedelbart få behövlig handräckning av alla myndigheter.

Justitiekanslern har i sin övervakning rätt att utan hinder av sekretessbestämmelser få nödvändiga upplysningar och utredningar av alla de myndigheter, institutioner och personer som omfattas av hans övervakningsbehörighet.

Justitiekanslern har ensam beslutanderätt i alla ärenden som hör till ämbetet.

Justitiekanslern avgör speciellt ärenden som gäller övervakningen av verksamheten i statsrådet samt principiella och vittsyftande frågor. Om fördelningen av åligganden mellan justitiekanslern och justitiekanslersadjointen beslutar justitiekanslern efter att ha hört justitiekanslersadjointen.

Justitiekanslersadjointen avgör med samma myndighet som justitiekanslern de ärenden som det ankommer på honom att handlägga.

Då justitiekanslern har förhinder företräds han av justitiekanslersadjointen.

Om justitiekanslersadjointen har förhinder, kan justitiekanslern kalla suppleanten att sköta de uppgifter som ankommer på justitiekanslersadjointen. När suppleanten sköter justitiekanslersadjointens uppgifter gäller om honom på motsvarande sätt vad som i detta reglemente stadgas om justitiekanslersadjointen.

Under den tid som suppleanten sköter justitiekanslersadjointens uppgifter betalas till honom lön på samma grunder som till justitiekanslersadjointen.

Justitiekanslern kan själv ta tjänstledigt och bevilja justitiekanslersadjointen tjänstledighet högst 30 dagar om året. Tjänstledighet för längre tid beviljas justitiekanslern och justitiekanslersadjointen av republikens president.

För beredningen av ärenden som justitiekanslern skall avgöra och för skötseln av andra uppgifter som hör till justitiekanslerns verksamhetsområde finns ett justitiekanslersämbete, om vilket stadgas särskilt.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av detta reglemente meddelas vid behov av justitiekanslern.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna förordning upphävs reglementet den 12 december 1957 för justitiekanslern vid statsrådet (416/57) jämte ändringar.