Förordning om ändring av skogsförbättringsförordningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av jord- och skogsbruksministeriet
upphävs i skogsförbättringsförordningen av den 30 april 1987 ( 437/87 ) 9 och 14 c §§, av dessa lagrum 14 c § sådan den lyder i förordning av den 15 februari 1991 (301/91), och
ändras 2 § 1 och 2 punkten, 3, 4, 7, 8 och 10 §§, 11 § 1 mom., 13 a § 1 mom., 14 a § 1 och 2 mom., 17 § 2 punkten och 21 § 2 mom., av dessa lagrum 4 och 10 §§, 11 § 1 mom., 13 a § 1 mom., 17 § 2 punkten och 21 § 2 mom. sådana de lyder i nämnda förordning av den 15 februari 1991, 7 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 27 april 1990 (365/90), 8 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 15 februari 1991 samt 14 a § 1 och 2 mom. sådana de lyder i nämnda förordning av den 27 april 1990, som följer:
2 §
Skogsförbättringspengar kan användas för skogsförnyelse då
rotprisvärdet för det trädbestånd som avverkats på området under tre års tid före skogsförnyelse som utförs som skogsförbättringsprojekt och för det trädbestånd som avverkas eller avverkats i samband med skogsförnyelsen är inom första och andra zonen högst en och en halv gång, inom tredje zonen högst två gånger, inom fjärde zonen högst två och en halv gånger och inom andra zoner högst tre gånger de genomsnittliga skogsodlingskostnader som årligen fastställs av jord- och skogsbruksministeriet,
området är trädlöst från förut eller det annars inte enligt lagen om enskilda skogar (412/67) åligger markägaren att förnya skogen och området naturligt är lämpligt för skogsodling,
3 §
Skogsförbättringspengar kan användas för plantbeståndsvård, då plantbeståndets tillstånd är sådant att röjning och gallring är ändamålsenligt. Skogsförbättringspengar kan användas för plantbeståndsvård en gång under ett trädbestånds omloppstid. Arbetet kan dock upprepas, om plantbeståndet löper risk att förstöras på grund av återväxt av sly.
Iståndsättning av ung skog inbegriper avlägsnande av sådant trädbestånd som hindrar utvecklingen och behandlingen av ett klenare gallringsbestånd samt stamkvistning.
Plantbeståndsvård och iståndsättning av ung skog kan även omfatta hopsamling och skogstransport av sådant virke från ifrågavarande område som levereras till energianvändning.
Arbete som avses i denna paragraf får inte finansieras med skogsförbättringspengar, om det i samband därmed från området såsom stämplat bestånd fås en säljbar mängd virke som fyller minimimåtten för massaved.
4 §
För iståndsättningsdikning kan användas skogsförbättringspengar, om dikningen av området helt och hållet har utförts med markägarens medel eller om mer än 20 år har förflutit sedan skogsförbättringspengar har använts för dikning av huvuddelen av området. Dessutom förutsätts att det på största delen av det område som samma iståndsättningsdikning omfattar har utförts plantbeståndsvård som är nödvändig för skogens utveckling och att största delen av skogen på området med avseende på skogsvården är i nöjaktigt skick, såvida detta krav inte kan anses oskäligt med beaktande av synpunkter som gäller virkeshandeln och den enskilda lägenheten.
Iståndsättningsdikning kan även omfatta nydikning, om det är ändamålsenligt för genomförandet av projektet. Momarker som försumpas samt virkesrika torvmarker av liten areal kan dock iståndsättas genom dikning, om det är nödvändigt för skogsförnyelsen eller för att förhindra att trädbeståndet förfaller.
7 §
För bestämmande av det statliga stödet indelas landet kommunvis i sex zoner så, att:
till första zonen hör av Nylands län de kommuner som inte hör till andra zonen, av Åbo och Björneborgs län Alastaro, Huittinen, Loimaa, Loimaa kommum, Mellilä, Punkalaidun, Vammala och Äetsä, av Tavastehus län de kommuner som inte hör till andra zonen, Kymmene och S:t Michels län i sin helhet, av Norra Karelens län Kesälahti samt av Mellersta Finlands län Hankasalmi, Joutsa, Jyväskylä, Jyväskylä landskommun, Jämsä, Jämsänkoski, Korpilahti, Kuhmoinen, Laukaa, Leivonmäki, Luhanka, Muurame, Säynätsalo och Toivakka,
till andra zonen hör av Nylands län Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Ekenäs och Tenala, av Åbo och Björneborgs län de kommuner som inte hör till första eller tredje zonen, av Tavastehus län Kuorevesi, Kuru, Mänttä, Ruovesi, Vilppula och Virdois, av Kuopio län de kommuner som inte hör till tredje zonen, av Norra Karelens län de kommuner som inte hör till första eller tredje zonen samt av Mellersta Finlands län de kommuner som inte hör till första eller tredje zonen,
till tredje zonen hör av Åbo och Björneborgs län Dragsfjärd, Honkajoki, Houtskär, Iniö, Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Kihniö, Korpo, Gustavs, Sastmola, Merimasku, Nagu, Parkano, Rimito, Siikainen, Tövsala, Velkua och Västanfjärd, av Kuopio län Kiuruvesi, Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä, av Norra Karelens län Ilomants, Juga, Lieksa, Nurmes och Valtimo, Vasa län i sin helhet samt av Mellersta Finlands län Kinnula, Kyyjärvi, och Pihtipudas samt av Uleåborgs län Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Kärsämäki, Nivala, Pyhäjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylivieska,
till fjärde zonen hör av Uleåborgs län de kommuner som inte hör till tredje eller femte zonen,
till femte zonen hör av Uleåborgs län Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski samt av Lapplands län de kommuner eller kommundelar som inte hör till sjätte zonen, samt
till sjätte zonen hör av Lapplands län Enontekis, Enare och Utsjoki samt de delar av Kittilä, Kolari, Muonio, Salla, Savukoski och Sodankylä kommuner som hör till skyddsskogsområdet.
8 §
Stödet för verkställighetskostnaderna för andra projekt än sådana som avses i 10 § skogsförbättringslagen uppgår i första zonen till 30 procent, i andra zonen till 40 procent, i tredje zonen till 50 procent, i fjärde zonen till 60 procent, i femte zonen till 70 procent och i sjätte zonen till 75 procent. Storleken av stödet för hopsamling och skogstransport av virke som levereras till energianvändning, vilket avses i 3 § 3 mom., är dock det markbelopp per levererad kubikmeter som jord- och skogsbruksministeriet fastställer.
10 §
Det minsta skogsförbättringslån som beviljas är 8 000 mark. När ett väglag beviljas skogsförbättringslån skall lånet dock uppgå till minst 50 000 mark.
11 §
På skogsförbättringslån börjar ränta löpa efter två år från ingången av den månad då projektet har överlåtits.
13 a §
För ett samfällt projekt som gäller iståndsättningsdikning och byggande av skogsväg uppgörs på markägarnas ansökan en skogsförbättringsplan enligt i 22 § 1 mom. skogsförbättringslagen. För andra skogsförbättringsprojekt uppgörs en skogsförbättringsplan, om utredandet av huruvida projektet kan stödas eller ett ändamålsenligt utförande av arbetena förutsätter detta.
14 a §
Då markägaren enligt 22 § 2 mom. skogsförbättringslagen ger skogsnämnden i uppdrag att genomföra ett skogsförbättringsprojekt och skogsnämnden helt eller delvis avser att upplåta projektet på entrepenad, skall i tillämpliga delar de författningar och föreskrifter som gäller upplåtande av statligt byggnadsarbete på entrepenad följas.
Skogsnämnden kan överlåta planerandet av skogsförbättringsprojektet och, om markägaren enligt 22 § 2 mom. skogsförbättringslagen gett skogsnämnden i uppdrag att genomföra projektet, även genomförandet av projektet på en skogsvårdsförening eller på någon annan. För kostnaderna för genomförandet av projektet beviljas i dessa fall skogsförbättringsfinansiering på basis av de realiserade kostnaderna och högst på basis av de kostnader som motsvarar de maximikostnader som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt, dock med beaktande av vad som stadgas i 8 §.
17 §
Till vård- och underhållsskyldigheten enligt 36 § skogsförbättringslagen hör
i fråga om dikningsområden att grävda och rensade fåror samt anordningar och konstruktioner hålls i ett skick som motsvarar deras syfte samt att på området utförs behövliga skogsvårdsarbeten,
21 §
Extra avbetalning erläggs till den myndighet som sköter indrivningen av statens fordran. Ett lån eller en återstående del därav kan även betalas i ett för allt. Lån kan betalas till skogsnämnden, om detta sker innan låneförteckningen sänts till den myndighet som sköter indrivningen av statens fordran.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
På sådana skogsförbättringsprojekt för vilka finansieringsansökan har godkänts, finansieringsbeslut fattats eller förrättning enligt vattenlagen (264/61) eller lagen om enskilda vägar (358/62) har slutförts innan denna förordning träder i kraft kan de stadganden som gällde då denna lag trädde i kraft tillämpas, med undantag av de stadganden som gäller myndigheter och övriga organ.
Helsingfors den 30 december 1992
Republikens President MAUNO KOIVISTOJord- och skogsbruksminister Martti Pura