Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1539/1992

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 24 juni 1968 om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ( 360/68 ) 6 § 1 mom. 1 och 1 a-punkten, 28 § 3 mom., 34 § 3 mom., 44 §, 46 § 1 mom. och 56 §, sådana de lyder, 6 § 1 mom. 1 punkten i lag av den 29 december 1989 (1339/89), 6 § 1 mom. 1 a-punkten i lag av den 14 juli 1989 (661/89), 28 § 3 mom. i lag av den 21 november 1986 (819/86) och 46 § 1 mom. i lag av den 30 december 1991 (1677/91),

ändras 1, 2 och 3 §§, 5 § 1, 5 och 6 punkten, 6 § 4 mom., 8 § 2, 4, 8, 13 och 14 punkten, 14 § 1 mom., 16 § 5 punkten, 17 § 2 punkten, 18 § 3 punkten, 28 § 2 mom., 29 § 1 mom., 30 § 4 mom., 34 § 2 mom., 42 § 1 mom., 43, 46 a, 47 och 51 a §§, 52 § 4 mom. samt 53 och 61 §§, sådana de lyder, 2 § delvis ändrad genom lag av den 21 januari 1983 (71/83), 5 § 5 punkten 6 § 4 mom., 8 § 2 och 4 punkten, 29 § 1 mom., 51 a § och 52 § 4 mom. i nämnda lag av den 14 juli 1989 och 5 § 6 punkten i lag av den 23 december 1977 (1001/77), 8 § 8 punkten i lag av den 18 juli 1971 (525/71), 8 § 13 och 14 punkten, 28 § 2 mom., 30 § 4 mom. och 43 § i nämnda lag av den 29 december 1989, 16 § 5 punkten och 18 § 3 punkten i lag av den 21 december 1990 (1164/90), 46 a § ändrad genom lagar av den 11 december 1981 och den 31 december 1985 (859/81 och 1112/85), 47 § delvis ändrad genom nämnda lag av den 23 december 1977 och 61 § ändrad genom lag av den 12 december 1986 (901/86) och nämnda lag av den 21 december 1990, samt

fogas till lagen nya 5 a, 23 a och 33 a §§ samt till 5 §, sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 23 december 1977, den 14 juli 1989 och den 21 december 1990, en ny 7 punkt, till 8 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 18 juni 1971, den 23 december 1977, den 14 juli 1989 och den 29 december 1989 samt genom lagar av den 21 november 1986 och den 28 december 1990 (824/86 och 1289/90), nya 15 och 16 punkter och nya 1 och 3 mom., till 18 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 21 januari 1983 och den 21 december 1990, ett nytt 2 mom., till 19 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 11 december 1981, ett nytt 2 mom. och till 51 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 14 juli 1989, ett nytt 2 mom. som följer:

1 §

Resultatet av näringsverksamhet beräknas vid verkställande av inkomstbeskattningen så som denna lag stadgar. Med näringsverksamhet avses rörelse och yrkesutövning.

2 §

Den skattskyldiges rörelse och yrkesutövning utgör näringsverksamhetens förvärvskälla.

3 §

Vid verkställande av beskattningen periodiseras skattepliktiga inkomster och avdragbara utgifter samt övriga nedan angivna avdragbara poster till intäkter och kostnader för varje skatteår. Näringsverksamhetens resultat är skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för skatteåret.

Resultatet av den skattskyldiges näringsverksamhet beaktas vid beräkning av skatte- arets inkomst så som inkomstskattelagen (1535/92) stadgar.

5 §

Ovan i 4 § avsedda skattepliktiga näringsinkomster äro bland andra:

1)

överlåtelsepris och övriga vederlag för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt för andra i näringen använda materiella och immateriella nyttigheter,


5)

vinster på finansieringstillgångar,

6)

i inhemska försäkringsbolags, ömsesidiga skadeförsäkringsföreningars, understödskassors och andra därmed jämförbara försäkringsanstalters bokföring gjorda uppskrivningar av investeringstillgångar, samt

7)

inkomst av överlåtelse av virke samt av rätten att avverka stamvirke.

5 a §

Skattepliktiga är också följande korrigeringsposter:

1)

ett belopp motsvarande ett avdrag som med stöd av 17 § 2 punkten gjorts från finansieringstillgångarna, till de delar som tillgångarnas gängse värde vid skatteårets slut är högre än deras icke avdragna värde,

2)

ett belopp motsvarande ett avdrag som med stöd av 28 § 1 mom. gjorts från anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna, till de delar som nyttighetens sannolika anskaffningsutgift eller överlåtelsepris vid skatteårets slut överstiger den återstående anskaffningsutgiften för den,

3)

ett belopp motsvarande ett avdrag som med stöd av 29 § 1 mom. gjorts från anskaffningsutgiften för investeringstillgångarna, till de delar som nyttighetens sannolika anskaffningsutgift eller överlåtelsepris vid skatteårets slut överstiger den återstående anskaffningsutgiften för den,

4)

ett belopp motsvarande ett avdrag som med stöd av 42 § 1 mom. gjorts från anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna, till de delar som aktiens gängse värde vid skatteårets slut är väsentligt högre än den icke avskrivna anskaffningsutgiften för den.

6 §


Såsom överlåtelse anses inte utbyte av ett i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag (734/78) nämnt konvertibelt skuldebrev mot aktier i bolaget eller utnyttjande av rätten att teckna aktier i anslutning till ett i nämnda lagrum angivet optionslån.

8 §

Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra:


2)

utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar; om den skattskyldige för anskaffning av en nyttighet har erhållit understöd av ett offentligt samfund eller om någon annan i sin näringsverksamhet har deltagit i anskaffningsutgiften, skall till den avdragbara anskaffningsutgiften dock inte räknas detta understöd eller den del av utgiften som motsvarar den andres andel,


4)

löner till personer som har arbetat i näringsverksamheten, deras och deras anhörigas pensioner och på arbetsförhållandet baserade understöd samt försäkringspremier och andra sådana avgifter för ordnande av de anställdas och deras anhörigas pensions-, sjukersättnings-, invalidersättnings- och andra med dem jämförliga rättigheter och förmåner, med de undantag som stadgas i 2 och 3 mom.; premierna till en självständig pensionsanstalt eller pensionsstiftelse som arbetsgivaren har grundat är dock avdragbara endast till det belopp som enligt försäkringstekniska grunder krävs för täckande av det ansvar som följer av stiftelsens eller anstaltens pensionsförbindelser eller övriga motsvarande förbindelser,


8)

50 procent av representationsutgifternas belopp,


13)

avgift för kärnavfallshantering enligt kärnenergilagen (990/87),

14)

vinstpremieandel som avses i personalfondslagen (814/89),

15)

fastighetsskatt som skall betalas med stöd av fastighetsskattelagen (654/92), till den del som den hänför sig till fastigheter som används i näringsverksamheten, samt

16)

utgifter för skogsförnyelse samt för skogsskötsel och drivning.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring som tagits för en bolagsman i ett öppet bolag och för en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag samt för en sådan aktieägare i ett aktiebolag som inte enligt 2 § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare vid tillämpningen av lagen skall anses stå i arbetsförhållande till bolaget, är avdragbara med samma begränsningar som de vilka enligt 96 § inkomstskattelagen gäller för rätten för en skattskyldig att avdra premierna för en livförsäkring som han tagit för sig själv.

Livförsäkringspremier är avdragbara endast då försäkringens förmånstagare är den försäkrade arbetstagaren eller hans anhöriga enligt 34 § 2 mom. inkomstskattelagen.

14 §

Som anskaffningsutgift för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar anses summan av de rörliga utgifterna för anskaffning och framställning av nyttigheten. Om den skattskyldige enligt 13 § 2 mom. bokföringslagen också har inräknat fasta utgifter i anskaffningsutgiften, inräknas i anskaffningsutgiften utöver de rörliga utgifterna den del av de fasta utgifterna som avses i nämnda stadgande.


16 §

Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte:


5)

böter eller parkeringsbot, överlastavgifter eller andra motsvarande betalningspåföljder av straffkaraktär.

17 §

Ovan i 7 § avsedda avdragbara förluster äro bland andra:


2)

värdenedgångar på försäljningsfordringar samt slutliga konstaterade värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

18 §

Avdragbara utgifter äro även:


3)

index- och kursförluster på skuld eller fordran som härrör av näringsverksamheten,


Från näringsverksamheten anses dock inte härröra den del av räntorna som motsvarar den negativa återstod av det egna kapitalet som uppkommit på grund av privatuttag som från en enskild rörelse eller ett enskilt yrke eller från en näringssammanslutning har lyfts under olika år, multiplicerad med en ränteprocent som motsvarar Finlands Banks grundränta höjd med en procentenhet. Den negativa återstoden beräknas så att från det negativa kapitalet enligt balansräkningen för skatteåret avdras de uppkomna förluster som inte kan täckas med influtna vinstmedel, och till det läggs gjorda uppskrivningar samt i kommanditbolag de tysta bolagsmännens kapitalinsatser.

19 §


Om den skattskyldige så som avses i 16 § 2 mom. bokföringslagen i sitt bokslut har upptagit en inkomst av en prestation som kräver lång framställningstid såsom intäkt på grundvalen av tillverkningsgraden, skall den inkomst som avses i det nämnda stadgandet räknas som intäkt för skatteåret.

23 a §

Den i 18 § 1 mom. 4 punkten avsedda räntan på en kapitalinvestering som har gjorts av staten eller statens säkerhetsfond utgör kostnad för det skatteår för vilket den betalas.

28 §


Om inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid har räknats som intäkt för skatteåret så som avses i 19 § 2 mom., skall motsvarande del av anskaffningsutgiften för nyttigheten dras av som kostnad för skatteåret.

29 §

Anskaffningsutgiften för investeringstillgångar samt en uppskrivning som avses i 5 § 6 punkten utgör kostnad för det skatteår under vilket investeringstillgångarna har överlåtits eller gått förlorade. Anskaffningsutgiften för investeringstillgångarna vid skatteårets slut samt den ovan nämnda uppskrivningen utgör dock kostnad för skatteåret till den del med vilken de överstiger den sannolika utgiften för anskaffning av motsvarande investeringstillgångar vid skatteårets slut eller det överlåtelsepris som vid samma tidpunkt sannolikt skulle erhållas för investeringstillgångarna i fråga.


30 §


Har vid beräkning av utgiftsresten någon del av de överlåtelsepriser och övriga vederlag som under skatteåret erhållits för lösa anläggningstillgångar inte avdragits, betraktas denna del som skattepliktig intäkt för skatteåret. På försäkringsersättning eller annat vederlag som erhållits med anledning av eldsvåda eller annat skadefall tillämpas dock 43 §.

33 a §

Med avvikelse från 30 § avdras anskaffningsutgiften för andra vattenfarkoster än sådana som direkt används inom näringsverksamheten genom årliga avskrivningar på högst 10 procent.

34 §


Skatteårets avskrivning får uppgå till högst

1)

7 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är en butiks-, lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi-, kraftstations- eller annan därmed jämförlig byggnad,

2)

4 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är en bostads-, administrations- eller annan därmed jämförlig byggnad,

3)

20 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för cisterner för flytande bränsle och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförligt material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner,

4)

20 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförligt material, samt

5)

20 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för sådan byggnad eller konstruktion eller del av byggnad eller konstruktion som används enbart vid forskningsverksamhet som avser främjande av rörelsen.

42 §

Visar den skattskyldige att det gängse värdet av värdepapper eller någon annan förslitning icke underkastad anläggningstillgång än ett markområde vid skatteårets slut är väsentligt lägre än anskaffningsutgiften eller den med avskrivningar enligt detta stadgande tidigare minskade anskaffningsutgiften, får på anskaffningsutgiften göras en sådan avskrivning att anskaffningsutgiftens oavskrivna del motsvarar tillgångens gängse värde.


43 §

Har anläggningstillgångar förstörts eller skadats genom en eldsvåda eller något annat skadefall, avdras vid beräkning av den utgiftsrest som avses i 30 § den icke avdragna delen samt den försäkringsersättning eller det andra vederlag som erhållits för de förslitning underkastade anläggningstillgångar som avses i 33 § 1 mom. 2 punkten samt 34, 36 och 39 §§, med undantag av den del som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften, från anskaffningsutgiften för de förslitning underkastade anläggningstillgångar som den skattskyldige tagit i bruk under skatteåret eller de två följande skatteåren eller för aktier som berättigar till innehav av lokaliteter eller från utgifterna för iståndsättande av tillgångarna ( återanskaffningsreservering för förslitning underkastade anläggningstillgångar ).

Om den skattskyldige överlåter en byggnad som inrymmer hans lokaliteter eller aktier som berättigar till innehav av lokaliteter, skall överlåtelsepriset, med undantag av den del som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften, dras av från anskaffningsutgiften för en byggnad som inrymmer den skattskyldiges lokaliteter och som denne tagit i bruk under skatteåret eller de två följande skatteåren eller för aktier som berättigar till innehav av lokaliteter eller från utgifterna för iståndsättande av sådana ( återanskaffningsreservering för lokaliteter ).

En återanskaffningsreservering bildas på yrkande av den skattskyldige. För att en återanskaffningsreservering skall kunna bildas krävs att den skattskyldige fortsätter med sin näringsverksamhet och har gjort motsvarande reservering i sin bokföring.

Har överlåtelsepriset eller ett annat vederlag eller någon del därav inte dragits av enligt 1 eller 2 mom., räknas det icke avskrivna beloppet förhöjt med 20 procent som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket avdraget senast borde ha gjorts.

Länsskatteverket i det län där den skattskyldige har sin hemort kan på ansökan av denne av särskilda skäl förlänga den i 1 och 2 mom. angivna tiden med högst tre år. Om överlåtelsepriset eller vederlaget eller någon del därav inte heller under den förlängda tiden har dragits av, räknas det icke avdragna beloppet förhöjt med 40 procent som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket avdraget senast borde ha gjorts.

46 a §

En enskild näringsidkare och yrkesutövare samt en sammanslutning och ett dödsbo som endast har fysiska personer eller dödsbon som delägare [1] får dra av en under skatteåret gjord driftsreservering. De sammanlagda under skatteåret och tidigare gjorda, icke upplösta driftsreserveringarna får dock inte överstiga 30 procent av summan av de förskottsinnehållning underkastade löner vilka har betalts under 12 månader omedelbart före utgången av räkenskapsperioden. Med avvikelse från vad som stadgas ovan får en sammanslutning eller ett dödsbo som under skatteåret 1993 har bildat en övergångsreservering som avses i 9 mom. e-punkten i ikraftträdelsestadgandet inte göra en driftsreservering.

Den del av driftsreserveringarna som överstiger det i 1 mom. nämnda maximibeloppet för driftsreserveringar räknas som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket maximibeloppet har överskridits.

Om den skattskyldige upphör med sin näringsverksamhet, om sammanslutningen eller dödsboet inte längre uppfyller villkoren enligt 1 mom., om sammanslutningen ombildas till ett samfund eller om rörelsen eller yrket eller sammanslutningens eller dödsboets näringsverksamhet i fortsättningen så som avses i 24 § inkomstskattelagen bedrivs i form av ett aktiebolag, räknas driftsreserveringarna som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket verksamheten har upphört eller någon annan förändring som avses i detta moment har inträffat.

47 §

En skattskyldig som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet och som på grund av en garantiförbindelse eller annan motsvarande förpliktelse ansvarar för fel i en av honom producerad byggnad, bro, kaj, väg eller damm eller därmed jämförbar konstruktion, ett luftfartyg, ett fartyg vars skrov har en största längd om minst 10 meter, eller en större maskinenhet, får dra av en garantireservering [2] som motsvarar de förväntade utgifterna för garantireparationer på en nyttighet som han har överlåtit under skatteåret.

En utgift som motsvaras av en garantireservering och som har avdragits med stöd av 1 mom. är inte avdragbar vid beskattningen. Den del av garantireserveringen som överstiger utgifterna för garantireparationer räknas som skattepliktig inkomst för det skatteår under vilket garantitiden har utgått.

51 §


Då den skattskyldige ur egen skog som hör till näringsförvärvskällan tar virke för att användas inom näringsverksamheten, räknas virkets gängse värde varken som skattepliktig inkomst eller som avdragbar utgift. Virkets rotvärde räknas såsom anskaffningsutgift för virke som tagits ur skog som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.

51 a §

Såsom det skattepliktiga överlåtelsepriset för finansierings-, omsättnings- och investeringstillgångar som den skattskyldige överför från en förvärvskälla till en annan betraktas den ursprungliga anskaffningsutgiften för tillgången eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris, och såsom överlåtelsepris för anläggningstillgångar den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Såsom överlåtelsepris för virke som den skattskyldige har överfört från egen skog betraktas dock virkets gängse värde. Om uttag av tillgångar för att användas inom den skattskyldiges privata hushållning stadgas i 51 b §.

Såsom anskaffningsutgift för tillgångar som den skattskyldige har överfört från en förvärvskälla till näringsverksamhetens förvärvskälla betraktas den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften eller det högre belopp som skall betraktas såsom skattepliktigt överlåtelsepris vid den andra förvärvskällan. Som anskaffningsutgift för virke som den skattskyldige ur egen skog har överfört till sin näringsverksamhet betraktas det gängse värdet.

Såsom anskaffningsutgift för nyttigheter som den skattskyldige från sin privata hushållning har överfört till sin näringsverksamhet anses den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris för nyttigheten vid tidpunkten för överlåtelsen.

52 §


Det överlåtande samfundet eller den överlåtande sammanslutningen anses vid beskattningen inte bli upplöst. Det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens avdragbara utgifter, som inte har dragits av vid beskattningen, dras av från det övertagande samfundets eller den övertagande sammanslutningens inkomster som om de hade dragits av från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens inkomster.


53 §

Om en fastighet uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten, såsom för fabriks-, verkstads-, affärs- eller förvaltningsändamål eller för personalbostäder eller personalsociala ändamål, hör fastigheten till näringsverksamhetens förvärvskälla.

61 §

Vid beskattningen av samfund anses halva beloppet av dividend eller ränta på aktie- eller andelskapital, som enligt beslut därom skall utdelas på det av aktieägare eller medlemmar inbetalda aktie- eller andelskapitalet i ett aktiebolag eller andelslag som under tiden 1.1.1969-31.12.1988 anmälts till registrering, eller på placering i en sådan sparbanks eller andelsbanks tillskottsfond som under nämnda tid har anmälts till registrering, eller på betald ökning av aktie- eller andelskapital eller på placering i tillskottsfond, vilken under samma tid registrerats eller influtit, såsom avdragbar utgift under registrerings- eller betalningsåret och de fem därpå följande åren, likväl under ett skatteår inte mera än 20 procent av det aktie- eller andelskapital som betalts till aktiebolaget eller andelslaget för aktierna eller andelarna eller av placering i tillskottsfond som har betalts till en sparbank eller andelsbank. Såvida beslut har fattats om att på nytt aktie- eller andelskapital eller på ny placering i tillskottsfond utdela större dividend eller ränta än på det övriga aktie- eller andelskapitalet eller övriga placeringar i tillskottsfond och utdelningen kan antas ha skett för undvikande av beskattning, anses som avdragbar utgift hälften av dividenden eller räntan enligt den lägsta dividend- eller ränteprocenten.


1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1993, med nedan angivna undantag. [3]

2. På sådana köp och andra överlåtelser av fastigheter och värdepapper hörande till anläggningstillgångarna som ägt rum innan denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som vid ikraftträdandet gällde i fråga om skattepliktighet för överlåtelsepris och avdragbarhet för anskaffningsutgifter.

3. Om den skattskyldige under skatteåret så som avses i 14 § 1 mom. har börjat inräkna också fasta utgifter i anskaffningsutgiften för en nyttighet, räknas den härav följande ökningen av näringsverksamhetens resultat på den skattskyldiges yrkande i lika stora årliga rater som intäkter för skatteåret och de två följande skatteåren, under förutsättning att den skattskyldige har infört motsvarande poster i sin bokföring.

4. Stadgandet i 33 a § tillämpas på avskrivning av anskaffningsutgiften för sådana fartyg som har anskaffats under skatteåret 1993 eller därefter.

5. Med avvikelse från vad som stadgas i 28 § om räknande av anskaffningsutgift för omsättningstillgångar som kostnad utgör dessutom högst 30 procent av anskaffningsutgiften för skyddsupplag enligt lagen om skyddsupplag (970/82) samt obligatoriska upplag enligt lagen om obligatorisk upplagring av importerde bränslen (303/83) och lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel (402/84) kostnad vid beskattningen för skatteåret 1993, om den skattskyldige så yrkar.

6. Beloppet av de driftsreserveringar som har godkänts med stöd av en lag som var i kraft innan denna lag trätt i kraft räknas som skattepliktig inkomst för skatteåret 1993, med de undantag som stadgas i 46 a § och nedan.

7. Skattskyldiga som inte avses i 46 a §, med undantag av depositionsbanker, kreditinrättningar samt försäkrings- och pensionsanstalter, får vid beskattningen för 1993 dra av en driftsreservering som de har gjort. Det sammanlagda beloppet av under skatteåret och tidigare bildade, icke upplösta driftsreserveringar får dock inte överstiga 10 procent av beloppet av de förskottsinnehållning underkastade löner som har utbetalts under 12 månader före räkenskapsperiodens slut. De driftsreserveringar som har dragits av med stöd av detta stadgande räknas som skattepliktig inkomst för skatteåret 1994.

8. Den skattskyldige har rätt att vid beskattningen för skatteåret 1993 dra av en övergångsreservering som maximalt uppgår till

a) 25 procent av anskaffningsutgiften för vid utgången av skatteåret 1993 befintliga andra omsättningstillgångar än sådana som avses i b- och c-punkten, till den del anskaffningsutgiften inte enligt 28 § 1 mom. skall räknas som kostnad, dock högst det belopp som vid beskattningen för skatteåret 1992 har godkänts som avdrag med stöd av motsvarande stadgande i 28 § 2 mom.,

b) 10 procent av till omsättningstillgångarna vid utgången av skatteåret 1993 hörande

b1) andra värdepapper än aktier i bostadsaktiebolag och andra sådana bolag som berättigar till innehav av en viss lägenhet i en byggnad som bolaget äger, samt

b2) sådana standardiserade optioner som avser värdepapper eller prestationer som beräknas på grundvalen av en förändring i ett nyckeltal som beskriver utvecklingen i värdepapprens pris,

till den del anskaffningsutgiften inte med stöd av 28 § 1 mom. skall räknas som kostnad, dock högst det belopp som vid beskattningen för skatteåret 1992 har godkänts som avdrag med stöd av motsvarande stadgande i 28 § 2 mom. vid beskattningen,

c) 75 procent av anskaffningsutgiften för vid utgången av skatteåret 1993 befintliga skyddsupplag enligt lagen om skyddsupplag samt obligatoriska upplag enligt lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen och lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel till den del anskaffningsutgiften inte med stöd av 28 § 1 mom. [4] skall räknas som kostnad, dock högst det belopp som vid beskattningen för skatteåret 1992 med stöd av 28 § 3 mom. har godkänts som avdrag vid beskattningen, om inte annat följer av 10 mom.,

d) 5 procent av investeringstillgångarna vid utgången av skatteåret 1993 och den uppskrivning som avses i 5 § 6 punkten, till den del dessa inte med stöd av 29 § skall räknas som kostnad, dock högst det belopp som vid beskattningen för skatteåret 1992 har godkänts som avdrag med stöd av sista meningen i 29 § 1 mom.,

e) för andra skattskyldiga än de som avses i 46 a §, 30 procent av de förskottsinnehållning underkastade löner vilka har betalts under de 12 månaderna närmast före utgången av skatteåret 1993, dock högst de sammanlagda driftsreserveringar som godkänts vid beskattningen för skatteåret 1992, om inte något annat följer av 11 mom.

9. Om den skattskyldige inte har avslutat någon räkenskapsperiod under skatteåret 1992, används som jämförelsegrund enligt 8 mom. motsvarande värden för skatteåret 1991 i stället för skatteåret 1992.

10. Om den skattskyldige med stöd av ikraftträdelsestadgandets 5 mom. som kostnad har räknat högst 30 procent av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna under skatteåret 1993, är dock övergångsreserveringen enligt 8 mom. c-punkten i ikraftträdelsestadgandet maximalt det i den nämnda punkten angivna maximibeloppet minus det avdrag som gjorts med stöd av 5 mom. I övergångsreserveringen får då under skatteåret 1994 dessutom inräknas en lika stor procentuell andel som den som godkänts under skatteåret 1993 av anskaffningsutgiften för skyddsupplag och obligatoriska upplag under skatteåret 1994, dock högst det belopp som med stöd av 5 mom. har godkänts som avdrag under skatteåret 1993.

11. Om den skattskyldige med stöd av ikraftträdelsestadgandets 7 mom. har bildat en driftsreservering i beskattningen för skatteåret 1993, är dock övergångsreserveringen enligt 8 mom. e-punkten i ikraftträdelsestadgandet maximalt det i den nämnda punkten angivna maximibeloppet minus de reserveringar som godkänts med stöd av 7 mom. I övergångsreserveringen får då under skatteåret 1994 dessutom inräknas en lika stor procentuell andel som den som skatteåret 1993 godkänts för reserveringarna, av de förskottsinnehållning underkastade löner som utbetalats under de 12 månaderna närmast före utgången av skatteåret 1994, dock högst beloppet av de reserveringar som med stöd av 7 mom. har godkänts som avdrag under skatteåret 1993.

12. Övergångsreserveringen får räknas som inkomst senast under skatteåret 1997 eller användas inom den skattskyldiges omedelbara näringsverksamhet för täckande av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar som avses i 9 § lagen om investeringsreserveringar och som anskaffas under skatteåren 1994-1997 och för täckande av andra utgifter som avses i nämnda lagrum, till de delar som skyldigheten att betala dessa utgifter har uppkommit före utgången av skatteåret 1997.

13. En utgift eller del av en utgift som har täckts med användande av övergångsreserveringen är inte avdragbar vid beskattningen. Om reserveringen har använts för att täcka en anskaffningsutgift för anläggningstillgångar eller en annan sådan utgift som vid beskattningen avdras genom årliga avskrivningar, godkänns avskrivningarna på skillnaden mellan anskaffningsutgiften eller den övriga ovan angivna utgiften och det belopp av övergångsreserveringen som har använts för att täcka den. En skattskyldig som under skatteåret har använt något av övergångsreserveringen skall lämna en utredning om användningen av reserveringen.

14. Om den skattskyldige inte har använt övergångsreserveringen eller den inte har räknats som skattepliktig inkomst senast under skatteåret 1997, räknas den oanvända eller som inkomst inte upptagna delen av reserveringen som skattepliktig inkomst för skatteåret 1997. Om den skattskyldige upphör med sin näringsverksamhet, räknas reserveringen som skattepliktig inkomst för det år då verksamheten upphörde.

15. De kreditförlustreserveringar som bildats med stöd av 46 § 1 mom., sådant det lydde innan denna lag träder i kraft, räknas som skattepliktig inkomst för skatteåret 1993.

16. På återanskaffningsreserveringar som har bildats med stöd av stadganden som gällde innan denna lag trätt i kraft tillämpas i fråga om användning och räknande som skattepliktig inkomst de stadganden som gällde före ikraftträdandet.

17. På garantireserveringar som har bildats med stöd av stadganden som gällde innan denna lag trätt i kraft tillämpas de stadganden som gällde före ikraftträdandet.

18. Från anläggningstillgångar som används inom skogsbruket och som har anskaffats före 1993 och från andra utgifter med lång verkningstid inom skogsbruket, vilka uppkommit före skatteåret 1993, får andra skattskyldiga än de som beskattas enligt skogsbrukets nettoinkomst dra av:

a) den vid beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar som skatteåret 1991 eller senare tagits i bruk för att användas vid skogens skötsel och administration. Som den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften anses den ursprungliga anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna minus en 25 procents avskrivning på den icke avskrivna anskaffningsutgiften för varje år som förflutit sedan det år då de nämnda nyttigheterna togs i bruk,

b) den vid beskattningen icke avskrivna delen av utgifter för anläggande av en skogsväg som blivit färdig under skatteåret 1991 eller senare och för skogsdikning.

19. På försäkringspremier som avses i 8 § 2 och 3 mom. i lagen och som har förfallit till betalning innan denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Premier för frivilliga pensionsförsäkringar enligt 8 § 2 mom. som tecknats före den 1 oktober 1992 är avdragbara enligt 143 § 5 mom. inkomstskattelagen.

20. Stadgandena i 6 mom., 8 mom. e-punkten och 11 mom. i ikraftträdelsestadgandet tillämpas också när en sammanslutning har ombildats till ett samfund samt när en person som bedriver näring eller utövar ett yrke fortsätter med denna verksamhet och när en sammanslutning eller ett dödsbo fortsätter med näringsverksamhet enligt 24 § inkomstskattelagen i aktiebolagsform under skatteåret 1993.

RP 203/92

StaUB 76/92

Helsingfors den 30 december 1992

Republikens President MAUNO KOIVISTOFinansminister Iiro Viinanen

Fotnoter

  1. 1.

    Den märkta texten har rättat (1996), Originaltexten lydde:

    En enskild näringsidkare och yrkesutövare samt en sammanslutning och ett dödsbo som endast har fysiska personer som delägare

  2. 2.

    Den märkta texten har rättat (1993), Originaltexten lydde:

    eller en större maskinenhet, dra av en garantireservering

  3. 3.

    Den märkta texten har rättat (1993), Originaltexten lydde:

    med nedan undantag.

  4. 4.

    Den märkta texten har rättat (1993), Originaltexten lydde:

    av i 28 § 1 mom.

Till början av sidan