1537/1992

På beskattningsbar förmögenhet skall betalas förmögenhetsskatt till staten enligt denna lag. Den beskattningsbara förmögenheten fås när de nedan föreskrivna avdragen görs från de skattepliktiga tillgångarna.

På beskattning av en begränsat skattskyldigs förmögenhet tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt.

Vid beräknandet av den nettoförmögenhet som ligger till grund för kapitalinkomstandelen av företagsinkomst enligt inkomstskattelagen (1535/92) samt vid fastställandet av värdet av en fastighet som ligger till grund för fastighetsskatt värderas egendomen så som avses i denna lag.

Om beskattningsförfarandet, förskottsuppbörden och skatteuppbörden stadgas särskilt.

Skyldiga att betala skatt på förmögenhet är

I inkomstskattelagen stadgas när en person skall anses vara bosatt i Finland.

Tillgångar i Finland är bland annat

De som avses i 12 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för fastigheter som är belägna här, för tillgångar som hör till näringsverksamhet som de bedriver här, för aktier i finska aktiebolag och andelar i finska andelslag samt för sina andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar.

De som avses i 13 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för tillgångar ombord på ett finskt fartyg eller ett fartyg som enligt nämnda paragraf kan jämställas med ett finskt fartyg samt för tillgångar här.

Makar beskattas på grundval av sin sammanlagda förmögenhet i det förhållande vari de råder över den. Som vardera makens andel av den skatt som bestäms på basis av den sammanlagda beskattningsbara förmögenheten anses en del som motsvarar förhållandet mellan denna makes förmögenhet och den sammanlagda förmögenheten.

Skatten på ett minderårigt barns förmögenhet bestäms så att barnets beskattningsbara förmögenhet fogas till föräldrarnas i 1 mom. angivna sammanlagda förmögenhet, och som barnets andel av skatten på den sammanlagda förmögenheten anses den skatt som återstår när skatten för barnets föräldrar har dragits av.

Tillämpas inte på ett barns föräldrar stadgandena om makar i inkomstskattelagen eller har endast den ena av föräldrarna under skatteåret försörjt barnet, läggs vid uträkningen av skatten barnets beskattningsbara förmögenhet till den beskattningsbara förmögenheten för den av föräldrarna som skall anses ha försörjt barnet.

I denna lag avses med makar och minderåriga barn detsamma som i 7 och 8 §§ inkomstskattelagen. På fosterbarn tillämpas dock inte stadgandena om sambeskattning av föräldrars och barns förmögenhet.

Samfund och samfällda förmåner som avses i inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga.

Fria från förmögenhetsskatt är

Inhemska dödsbon som avses i 16 § inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett inhemskt dödsbo som bedriver rörelseverksamhet beskattas som en särskild skattskyldig för tre år efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning.

På en under skatteåret avliden persons dödsbo tillämpas de stadganden som skulle ha tillämpats på den avlidne.

En sammanslutning som avses i 4 § inkomstskattelagen är inte särskilt skattskyldig.

Den beskattningsbara förmögenhet som fastställs för en näringssammanslutning fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens förmögenhet. Den del av sammanslutningens skulder som överstiger dess tillgångar fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar för att beaktas vid deras förmögenhetsbeskattning.

En beskattningssammanslutnings tillgångar fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens tillgångar.

Som likställd med ägare anses

Har någon i annat fall rätt till avkastningen av en annans egendom, räknas egendomens värde enligt vad som anses skäligt helt eller delvis, dock minst i den omfattning som nämns i 32 §, som tillgång för den som är berättigad till avkastningen och till övriga delar som tillgång för ägaren.

Som skattepliktiga tillgångar anses den i pengar uppskattbara egendom som den skattskyldige har vid skatteårets utgång med nedan angivna undantag.

Skattepliktiga tillgångar är bland annat

Skattepliktiga tillgångar är inte

Egendom som hör till tillgångarna uppskattas till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och på den ort där den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

Ett företags nettoförmögenhet är den återstod som fås då företagetss skulder dras av från dess skattepliktiga tillgångar.

När ett företags skattepliktiga tillgångar räknas ut anses som

Skulder värderas till det nominella värdet när ett företags nettotillgångar räknas ut. Om skulden har bundits till index eller till någon annan jämförelsegrund, anses som dess värde ett värde som motsvarar den förändrade jämförelsegrunden.

Värdet på skulder som avses i 34 § 1 mom. 2 punkten bestäms enligt värderingsgrunden för motsvarande rättighet. En räntefri skuld värderas som en räntefri fordran enligt 31 § och en skuld i utländsk valuta som en fordran i utländsk valuta enligt 30 §.

Om skillnaden mellan det sammanlagda värdet på de egendomsposter som avses i 1 mom. och skulderna överstiger det sannolika överlåtelsepriset för företaget, anses det sannolika överlåtelsepriset vara företagets värde.

Som värde på skog anses nettointäkten av skogen multiplicerad med talet 10.

Om värdet på ett skogsbestånd väsentligt avviker från medelvärdet av likartade skogsmarkers skogsbestånd i samma kommun, skall värdet av skogen, som har uträknats på ovan nämnt sätt, höjas eller sänkas enligt prövning. Till skog räknas mark och trädbestånd.

Som värde av jordbruksmark och dess växtbestånd anses markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med sju. Till jordbruksmark räknas åker, trädgård, naturäng och naturbete.

Skattestyrelsen faställer årligen kommunvis den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar åker så att ändringen av denna avkastning i jämförelse med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för åker ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal.

Som genomsnittlig årlig avkastning för trädgård anses 150 procent och som genomsnittlig årlig avkastning för naturäng och naturbete 35 procent av den för åker fastställda genomsnittliga årliga avkastningen.

Värdet av täckdikad jordbruksmark ökas med ett av skattestyrelsen årligen per hektar fastställt tilläggsvärde. Detta täckdikningstillägg fastställs så att ändringen av tillägget i jämförelse med det senast fastställda täckdikningstillägget motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

Det gängse värdet av platsen där en gårdsbruksenhets produktionsbyggnad är uppförd, vari inbegrips marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet, bestäms genom att det beskattningsvärde som med stöd av 15 § har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multipliceras med talet 4.

Värdet av platsen för en gårdsbruksenhets bostadsbyggnad bestäms enligt 23 §.

Stenbrott, grus-, ler- och torvtäkt eller annan förmån som hör till en gårdsbruksenhet och som utnyttjas för annat än jord- eller skogsbrukets eget behov värderas till det kapitalvärde som förmånen beräknas ha vid utgången av skatteåret med hänsyn till nettoinkomsten därav, den tid förmånen sannolikt kan utnyttjas och en räntesats om 8 procent.

Värdet på bostadsbyggnaden på en gårdsbruksenhet fastställs enligt 24 §.

Som värde på en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jord- eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

Som värde på maskiner, redskap och anordningar som används i jordbruket eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för egendomen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen, dock inte ett belopp som överstiger det gängse värdet.

Som värde på andra husdjur än de som avses i 10 § 10 punkten anses deras gängse värde enligt vad som bestäms i skattestyrelsens beslut om grunder för bestämmandet av husdjurs värde.

Värdet på andra fastigheter än gårdsbruksenheter bestäms särskilt för markens och för byggnadernas vidkommande.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet för mark, med vilken även avses ett sådant område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet för vilket stads- eller byggnadsplan har fastställts, skall beaktas fastighetens bruksändamål, byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet för byggnadsändamål och hur långt de kommunaltekniska arbetena framskridit samt den skäliga prisnivå som har konstaterats på basis av de priser som på den fria marknaden har betalts på orten under normala förhållanden för fastigheter vilka till sin art och sitt läge är jämförbara.

Värdet på ett område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet, från vilket den skattskyldige har sålt och fortfarande kan sälja mark för byggnadsändamål, bestäms i tillämpliga delar enligt 1 mom. Härvid skall dock dessutom beaktas andelen av den mark som av byggnadsmarkområdet skall användas för vägar och allmänna områden samt den tid som beräknas förflyta innan marken sannolikt kommer att användas som byggnadsmark.

Om byggnadsrätten för en tomt eller byggnadsplats inte har utnyttjats helt och om värdet av de byggnader som är belägna på den inte är litet i jämförelse med tomtvärdet, skall värdet av tomten minskas i skälig mån.

I skattestyrelsens beslut om de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark av annan fastighet än gårdsbruksenhet skall uträknas vid beskattningen fastställs årligen för varje kommun närmare de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark skall räknas ut.

Enligt vad som närmare bestäms i finansministeriets beslut om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader och i finansministeriets beslut om grunderna för återanskaffningsvärdet av vattenkraftverk och dess konstruktioner anses som värde av byggnader, konstruktioner och vattenkraftverk återanskaffningsvärdet minskat med följande årliga åldersavdrag:

av trä 1,25 % och av sten 1 %,

av trä 5 % och av sten 4 %,

Om byggnaden eller konstruktionen har skadats eller annars nedgått i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, skall återanskaffningsvärdet minskas med det belopp som motsvarar värdeminskningen. Har i byggnaden eller konstruktionen sedan den har blivit färdig utförts grundliga förbättringar eller betydande underhållsarbeten, skall åldersavdraget sänkas enligt prövning.

Som värde på en byggnad eller konstruktion som är i bruk anses, utan hinder av 1 mom., minst 20 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde. Som värde på en byggnad, damm, bassäng och annan konstruktion som hör till ett vattenkraftverk som är i bruk anses dock minst 40 procent av återanskaffningsvärdet.

Beskattningsvärdet för en byggnad som blivit färdig före 1989 fastställs så att det är högst 30 procent högre än det värde som har fastställts för byggnaden vid beskattningen för året före skatteåret, om inte en större värdestegring följer av att byggnaden har renoverats.

Om det sammanlagda beloppet av de ovan angivna värdena på en gårdsbruksenhets eller annan fastighets olika delar och förmåner är högre än fastighetens sannolika överlåtelsepris, anses detta som fastighetens värde.

Med fastighet avses detsamma som i inkomstskattelagen.

Beskattningsvärdet för aktier i ett börsbolag och avtalsmarknadsbolag som avses i värdepappersmarknadslagen (495/89) är 70 procent av gängse värde.

Skattestyrelsen fastställer värdet på ett värdepapper som avses i 1 mom. och vid behov också värdet på andra värdepapper. Ändring i skattestyrelsens beslut enligt denna paragraf får inte sökas genom besvär.

Beskattningsvärdet för aktier i inhemska aktiebolag, med undantag av de bolag som nämns i 26 § 1 mom. och 28 §, uträknas på basis av bolagets nettotillgångar och årsresultat vilka har justerats enligt bokslutet för året före skatteåret.

En akties matematiska värde uträknas så att bolagets nettotillgångar divideras med antalet aktier. Aktiens avkastningsvärde uträknas så att medeltalet av de justerade årsreslutaten under de tre åren närmast före skatteåret divideras med aktiernas antal och den avkastning som erhållits på detta sätt kapitaliseras enligt en räntesats på 15 procent. Aktier som har inlösts till bolaget beaktas inte när de värden som avses i detta moment räknas ut, och negativa värden beaktas till värdet noll.

En akties målvärde uträknas antingen såsom ett vägt eller ovägt medeltal av det matematiska värdet och avkastningsvärdet eller så att det matematiska värdet betraktas som målvärde.

En akties beskattningsvärde uträknas på basis av målvärdet så att förändringen jämfört med föregående års beskattningsvärde endast av särskilda skäl blir större än 30 procent.

Beskattningsvärdet för en aktie i ett nytt bolag är det nominella värdet. Som beskattningsvärde för aktien anses följande år minst 85 procent av dess nominella värde.

Ökning och nedsättning av ett bolags aktiekapital, ändring av företagsformen och motsvarande förändringar beaktas särskilt, när beskattningsvärdet räknas ut.

I finansministeriets beslut om grunderna för affärsaktiers beskattningsvärde meddelas närmare föreskrifter om grunderna för uträkning av ett bolags nettotillgångar och för beaktande av dess justerade årsresultat, om uträkning av det matematiska värdet på en aktie och av dess avkastningsvärde samt av målvärdet och beskattningsvärdet i vissa fall liksom även om beaktande av förändringar i ett aktiebolags förhållanden.

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger det sannolika överlåtelsepriset, anses detta vara beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet för en aktie i ett bostadsaktiebolag, för en aktie i ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet och för en andel i ett bostadsandelslag fastställs på basis av bolagets eller andelslagets bokslut för året före skatteåret och de i bokslutet upptagna fastigheternas enligt 11 och 22-25 §§ uträknade beskattningsvärden.

I finansministeriets beslut om grunderna för bostadsaktiers beskattningsvärde meddelas närmare föreskrifter för uträknande av beskattningsvärdet för en kvadratmeter lägenhetsyta i fråga om bostads- och fastighetsaktiebolag samt bostadsandelslag och för uträknande av beskattningsvärdet för aktier som medför rätt att besitta en lägenhet.

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger det sannolika överlåtelsepriset, anses detta utgöra beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet för en andel i ett andelslag vars medlemsantal och kapital inte är bestämda på förhand uträknas så att det motsvarar insatsen. Är andelsrätten förenad med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan insatsens beskattningsvärde vid behov fastställas enligt vad som i 27 § stadgas om uträkning av en akties beskattningsvärde.

Utländsk valuta och fordringar i utländsk valuta uppskattas enligt det officiella värde som Finlands Bank tillämpade på skatteårets sista dag. Är en fordran i utländsk valuta bunden till ett visst penningvärde, får den omvandlas till finsk valuta enligt detta värde.

En fordran upptas till sitt nominella värde. En osäker fordran uppskattas till sitt sannolika värde. En räntefri fordran som inte har förfallit till betalning vid skatteårets utgång ges det värde som den hade vid utgången av skatteåret, beräknat enligt en räntesats om 8 procent och med beaktande av endast hela år.

Som värdet på obligationer, debenturer och andra masskuldebrev anses det gängse värdet.

Värdet på nyttjanderätt, rätt till avkastning av egendom eller annan förmån som gäller för obegränsad tid uppgår till årsinkomsten av rättigheten multiplicerad med 12,5.

Värdet på en nyttjanderätt, pension och annan förmån för den skattskyldige under hans återstående livstid uträknas genom att årsinkomsten av förmånen multipliceras med en koefficient som fastställs enligt den förmånsberättigades ålder som följer:

En förmån som tillkommer den skattskyldige för vissa år uppskattas till det kapitalvärde som den har vid skatteårets utgång, beräknat enligt antalet hela år som återstår av den tid som förmånen varar och en räntesats om 8 procent.

Från de skattepliktiga tillgångarna avdras den skattskyldiges skulder, vilka är bland annat

Som skuld anses inte ett företags eget kapital, fonder, reserveringar eller anslutningsavgifter som den skattskyldige har förbundit sig att återbära till betalaren när denne avstår från sin anslutningsförmån eller som kan överföras på tredje man.

Skulder som hänför sig till depositioner enligt 10 § 16 punkten eller till masskuldebrevslån enligt lagen om källskatt på ränteinkomster får inte dras av.

Om värdering av skulder stadgas i 13 §.

Den som vid utgången av skatteåret inte var bosatt i Finland och ett utländskt samfund har rätt att dra av endast den skuld och förpliktelse som hänför sig till egendom som vid utgången av skatteåret fanns här.

Om en skattskyldig som bedriver rörelse i Finland direkt eller indirekt är beroende av en person som inte är bosatt i Finland eller av ett utländskt företag som ekonomiskt deltar i hans företag eller som har inflytande på dess ledning eller i vilket den skattskyldige deltar ekonomiskt eller på vars ledning han kan inverka, får från den skattskyldiges tillgångar inte dras av den del av skulden som skall anses som placering av kapital som kan jämställas med eget kapital i den härvarande rörelsen.

Från de sammanlagda tillgångarna för makar som bor i Finland avdras 50 000 mark. Om den ena maken härvid har skulder till ett belopp som överstiger tillgångarna, beaktas skillnaden som avdrag från den andra makens beskattningsbara förmögenhet, dock inte utöver en tredjedel av den andra makens beskattningsbara förmögenhet.

Från tillgångarna för en skattskyldig som har bott i Finland och under skatteåret försörjt sitt minderåriga barn eller fosterbarn avdras för varje sådant barn 10 000 mark.

Avdraget beviljas endast den ena maken, om makarna skall beskattas på grundval av sin sammanlagda förmögenhet. Om båda makarna har tillgångar, får avdraget göras endast av den make vars tillgångar är större.

Har den skattskyldige vid skatteårets utgång använt en byggnad som han äger eller en lägenhet som han besitter i egenskap av aktieägare i ett bostadsaktiebolag eller medlem i ett bostadsandelslag enbart eller huvudsakligen som bostad för sig eller sin familj, avdras från den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar 50 000 mark. Avdraget beviljas enligt 37 § 3 mom.

Avdraget görs också om det i en byggnad som den skattskyldige äger finns två eller flera lägenheter och någon av dem har använts så som avses i 1 mom.

Förmögenhetsskatten fastställs på basis av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. Skatten för fysiska personer, inhemska dödsbon som beskattas som särskilda skattskyldiga och samfällda förmåner fastställs enligt en progressiv förmögenhetsskatteskala, och skatten för samfund enligt förmögenhetsskatteprocenten för samfund, enligt vad som årligen stadgas i lagen om skatteskalorna.

Det belopp av den beskattningsbara förmögenheten som eventuellt överstiger jämna hundratal mark beaktas inte. Detta gäller för vardera maken särskilt.

Förmögenhetsskatten fastställs i hela mark så att den överskjutande delen inte beaktas. Makar och minderåriga barn påförs skatten var för sig enligt de andelar som nämns i 2 §.

Regeringen har rätt att för avskaffande eller lindring av internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om vissa tillgångar eller om att en skattskyldig helt eller delvis skall befrias från skatt i Finland. Beskattning på basis av ett sådant avtal skall anses ha skett enligt denna lag.

Har Finlands beskattningsrätt begränsats genom avtal för undvikande av internationell dubbelbeskattning eller genom annat internationellt avtal, eller har Finland helt avstått från att utnyttja sin beskattningsrätt i fråga om vissa tillgångar tillämpas, om detta enligt avtalet är tillåtet, vid beskattningen av den skattskyldige här den skattesats som hade bort tillämpas om hans beskattningsbara förmögenhet hade fastställts utan att avtalet hade beaktats.

Den skattskyldige får inte dra av en skuld eller förpliktelse som hänför sig till tillgångar befriade från skatt i Finland enligt ett avtal som avses i 1 eller 2 mom., även om den annars hade fått dras av enligt denna lag.

Leder ett avtal som avses i 1 mom. till att från den skatt som skall fastställas i Finland dras av utländsk skatt, skall från den skatt som betalas här för samma tillgångar dras av det belopp som visas ha blivit betalt i den andra staten. Härvid anses även det belopp som en finsk myndighet har överfört eller överför till behörig myndighet i den andra staten för att användas till avkortning av den skattskyldiges skatt, såsom betalt i den främmande staten. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar en lika stor del av skatten här som tillgångarna i den främmande staten utgör av den skattskyldiges här uträknade totala förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1993.

Hänvisas i annan lagstiftning till lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) eller till de lagar som nämns i 159 § 2 mom. i den lagen, skall hänvisningen anses avse motsvarande lagrum i inkomstskattelagen eller denna lag.

Nämns i annan lagstiftning skattepliktig eller beskattningsbar egendom eller egendomsskatt, skall det anses att därmed avses skattepliktig eller beskattningsbar förmögenhet eller förmögenhetsskatt.