146/1992

Denna förordning gäller transport av farliga ämnen på väg, när transporten börjar, utförs och slutar i Finland. Vid transport av radioaktiva ämnen får också gällande ADR-föreskrifter iakttas.

Om en transport av farliga ämnen börjar, utförs eller slutar någon annanstans än i Finland, tillämpas på transporten av dessa ämnen på väg i Finland antingen denna förordning eller den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR). I fråga om rutterna för transport av farliga ämnen tillämpas dock alltid dessutom denna förordning.

Om transport av komprimerade, kondenserade och under tryck lösta gaser gäller dessutom vad som bestäms i handels- och industriministeriets beslut.

Behöriga myndigheter i Finland är i enlighet med vad som närmare bestäms i denna förordning och i trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (147/92) trafikministeriet, bilregistercentralen, tekniska kontrollcentralen i fråga om andra ämnen än radioaktiva ämnen och strålsäkerhetscentralen i fråga om radioaktiva ämnen.

En passagerare som har farliga ämnen i sitt resgods skall underrätta fordonsföraren om detta.

Denna förordning gäller inte transporter av farliga ämnen utanför väg och inte heller när dylika ämnen hanteras, lossas från eller lastas på fordon utanför väg.

När ett fordon som är avsett för vägtrafik under transport av farliga ämnen enligt stadgandena i denna förordning tas emot för transport i något annat transportmedel, är uteslutande de föreskrifter om transport av farliga ämnen som gäller för detta transportmedel i kraft under den del av färden som sker med detta transportmedel.

Lagen om transport av farliga ämnen på väg (510/74) och de stadganden och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den tillämpas inte på de av försvarsmaktens transporter som sker under försvarsmaktens tillsyn. Föreskrifter om dessa transporter meddelas av försvarsministeriet och huvudstaben.

Om transport av farliga ämnen på järnväg samt i sjötrafik och lufttrafik stadgas särskilt.

Avsändaren är ansvarig för att det ämne eller föremål som han överlämnat för transport samt dess förpackning och märkningen på den överensstämmer med denna förordning och med de föreskrifter som meddelats med stöd av den och att benämningen på godset blir rätt antecknat i godsdeklarationen.

Vid tillämpningen av denna förordning indelas farliga ämnen som följer:

Trafikministeriet ger närmare föreskrifter och anvisningar om klassificeringen av farliga ämnen.

Tekniska kontrollcentralen bestämmer i osäkra fall om klassificeringen av explosiva ämnen och föremål enligt ADR-föreskrifterna. Kontrollcentralen kan förutsätta, att avsändaren skall förete testresultat av de tester som behövs för att utreda klassifikationen.

För transport som avses i denna förordning skall ett farligt ämne förpackas så att förpackningen inte under resan går upp eller blir lös till följd av påfrestningarna under transporten.

De delar av förpackningen som kommer i direkt beröring med de farliga ämnena skall vara sådana att de tål både de kemiska verkningarna och andra eventuella verkningar av det farliga ämne som transporteras. I dessa delar av förpackningen får inte användas sådana ämnen som kan reagera med innehållet, bilda farliga föreningar tillsammans med det eller i betydande grad försvaga förpackningen.

Förpackningen skall också tåla eventuella tryckförändringar som innehållet orsakar. Vid behov skall lämpliga tryckutjämningsanordningar användas.

Kollin skall vara märkta i enlighet med trafikministeriets föreskrifter.

Ett kolli får förpackas i ett separat extra emballage, som dock inte får strida mot stadgandena och föreskrifterna om förpackning av det ämne som transporteras. Det extra emballaget skall också alltid vara försett med varningsetiketter som överensstämmer med stadgandena och föreskrifterna.

Trafikministeriet fastställer de plastförpackningstyper som skall vara godkända av tekniska kontrollcentralen och testade av ett laboratorium som kontrollcentralen har godkänt. Till ansökan om godkännande skall i tre exemplar fogas nödvändig utredning om produkten och dess användning samt en beskrivning av provningen.

Om typgodkännande förutsätts i fråga om andra förpackningar än de som nämns i 1 mom., skall de vara godkända av tekniska kontrollcentralen eller av en inrättning som tekniska kontrollcentralen har bemyndigat eller av en behörig myndighet som nämns i ADR-föreskrifterna eller i RID-föreskrifterna, som ingår i bilaga B (CIM) till konventionen om internationella järnvägstransporter (COTIF) eller av en inrättning som ovannämnd behörig myndighet har bemyndigat.

Den tillåtna användningstiden för en typgodkänd plastförpackning är fem år, räknat från förpackningens tillverkningsdag. Användningstiden kan också vara kortare än fem år, om trafikministeriet så bestämmer.

Förpackningstyperna skall testas vid ett laboratorium som tekniska kontrollcentralen har godkänt.

Som förpackningar för farliga ämnen får användas också förpackningar eller storförpackningar (IBC) som är godkända enligt gällande ADR-föreskrifter eller RID-föreskrifter. Dessa förpackningar och storförpackningar får användas för transport av de ämnen för vilkas transport de enligt ADR- eller RID-föreskrifterna är tillåtna. Fallprov för plastkärl, tillverkade av annat material än HD-polyeten, som avsänds utan ytteremballage, görs dock avvikande från ADR- och RID-föreskrifterna vid temperaturen av -40 °C. Godsdeklarationen eller motsvarande handling skall förses med texten "förpackningen överensstämmer med ADR/RID-föreskrifterna".

Om transporten av en förpackning med en volym av högst 450 liter eller en nettomassa på högst 400 kilogram börjar, utförs eller slutar någon annanstans än i Finland, får också förpackningar och varningspåskrifter enligt de internationella bestämmelserna om farliga ämnen i sjö- eller lufttransport (IMDG- och ICAO-TI-föreskrifterna) användas. När det gäller samemballering får man även följa sjö- eller lufttransportföreskrifterna.

När sådana förpackningar som nämns i 1 mom. används får varken explosiva ämnen och föremål, oxiderande ämnen eller organiska peroxider lastas i samma fordon som övriga farliga ämnen som avses i denna förordning.

Tekniska kontrollcentralen har rätt att vid behov och i synnerhet när en förpackning går sönder och orsakar men eller fara låta ett laboratorium som kontrollcentralen bestämmer testa en serietillverkad förpackning för att säkerställa att den uppfyller de krav som ställs på ifrågavarande förpackningstyp.

Avsändaren, den som utför transporten och mottagaren är skyldiga att underrätta tekniska kontrollcentralen om att förpackningens konstruktion har gått sönder.

Tekniska kontrollcentralen skall föra register över de förpackningar som har godkänts i Finland.

Behörig myndighet i fråga om förpackningar för radioaktiva ämnen är strålsäkerhetscentralen.

Ett fordon som är avsett för transport av farliga ämnen skall vara av hållbar konstruktion och lämpligt för ändamålet, så att det farliga ämnet kan transporteras så riskfritt som det med beaktande av egenskaperna hos det ämne som transporteras rimligtvis är möjligt.

Tankfordon och de fordon för transport av explosiva ämnen och föremål som trafikministeriet bestämmer skall, utöver vad som på annat ställe stadgas om besiktning, vid besiktning godkännas för transport av farliga ämnen eller ämnesgrupper samt efterbesiktas årligen.

Besiktningen enligt 1 mom. utförs av en besiktningsställen som har godkänts av bilregistercentralen.

Det material av vilka ett fordons karosseri är tillverkat får inte vara sådana att de lätt kan bilda farliga föreningar med de farliga ämnen som transporteras.

Ett fordon som transporterar farliga ämnen skall förses med skyltar eller motsvarande varaktiga påskrifter som trafikministeriet bestämmer.

På andra fordon än tankfordon får skyltar användas endast om det uttryckligen bestäms därom. I annat fall skall skyltarna avlägsnas eller täckas över. Inte heller på ett tankfordon får någon annan skylt eller motsvarande varaktig märkning än en sådan som gäller det ämne som transporteras eller har transporterats vara synlig.

Den som utför transporten och föraren skall se till att varningsskyltar eller motsvarande varaktiga påskrifter fästs på fordonet eller tankfordonets tankar och att de avlägsnas.

Containern skall vara föresedd med varningsetikett i enlighet med trafikministeriets föreskrifter.

Den som utför lastningen och mottagaren skall se till att varningsetiketter fästs och avlägsnas från dem.

Tankarna och deras förslutningsanordningar skall till alla delar vara tillräckligt starka och konstruerade så att de inte går upp under transporten och så att de tål påfrestningarna av en normal transport också då det tryck som kan uppstå i tanken beaktas.

Påfyllnings- och tömningsanordningarna skall vara utformade och placerade så att farligt ämne inte rinner ut eller avdunstar i farliga mängder vid fyllning eller tömning av en tank.

Materialet i en tank eller i den skyddsinklädnad som kommer i kontakt med innehållet får inte innehålla ämnen som kan reagera farligt med innehållet, bilda farliga föreningar med det eller i betydande grad försvaga materialet.

Tillverkaren eller importören av en tank får inte överlåta tanken förrän tekniska kontrollcentralen eller någon av dess distriktsbyråer har konstaterat att tanken överensstämmer med stadgandena i denna förordning eller med de föreskrifter som har meddelats med stöd av den.

Om en importerad tank som har tillverkats i utlandet har besiktats och testats av en av tekniska kontrollcentralen godkänd kontrollanstalt enligt de stadganden och föreskrifter som gäller i Finland och giltigt intyg jämte utredning kan uppvisas, behövs ingen ny besiktning, om det inte finns särskilda skäl för detta.

Periodisk besiktning av tankar skall utföras med minst sex års mellanrum. Dessutom skall tätheten och funktionsdugligheten hos tankarna och deras utrustning kontrolleras med minst tre års mellanrum. Trafikministeriet kan bestämma att besiktningsintervallerna skall vara kortare än detta och bestämma när besiktning skall utföras på grund av skada eller av någon annan orsak.

Tankarna skall vara försedda med varningspåskrifter i enlighet med trafikministeriets föreskrifter.

Avsändaren och mottagaren skall se till att varningspåskrifter fästs och avlägsnas från dem med undantag av tankfordons tankar.

Om transporten av en tankcontainer börjar, utförs eller slutar någon annanstans än i Finland, får också tankcontainrar och varningspåskrifter som överensstämmer de internationella bestämmelserna om järnvägs-, väg- och sjötransport (RID-, ADR- och IMDG-föreskrifterna) användas.

Strålsäkerhetscentralen är behörig myndighet i fråga om tankar för radioaktiva ämnen.

Vid transport skall med beaktande av det transporterade ämnets art, mängd och transportsätt iakttagas behövlig försiktighet.

Den som utför lastningen skall se till att containern eller transportenheten är lastad enligt samlastningsföreskrifter som trafikministeriet har meddelat.

Trafikministeriet har rätt att utfärda föreskrifter om de mängder av ämne som får transporteras samt om i hur stor mängd ett farligt ämne får transporteras i fordon utan att åtgärder enligt 16 § skall vidtas. Ministeriet kan även bestämma när ett fordons förare skall ha en reservförare.

Trafikministeriet kan på framställning av en kommun begränsa transporten av farliga ämnen inom ett visst område, på en väg eller en del av en väg. Begränsningarna, som även kan gälla transporter som endast sker under bestämda tider, skall anges med vägmärken.

Begränsningar enligt 2 mom. kan fastställas för ett område, en väg eller en del av en väg, om en transport orsakar betydande fara på grund av lokala vägförhållanden eller andra motsvarande lokala förhållanden eller om det antal människor som rör sig eller bor inom området är särskilt stort. Då omfattningen av en begränsning övervägs, skall även beaktas möjligheterna att utföra transporter av farliga ämnen, i synnerhet möjligheten att använda alternativa rutter på skäligt avstånd från begränsningsområdet.

Trots de ovan nämnda begränsningarna är det tillåtet att av särskilda skäl transportera farliga ämnen inom ett begränsningsområde med stöd av ett tillstånd som utfärdas av chefen för polisdistriktet för en viss tid.

Värderingsmän som avses i 10 § lagen om transport av farliga ämnen på väg förordnas vid behov av chefen för polisdistriktet, sedan denne fått vederbörandes samtycke därtill.

Värderingsmännen har rätt att få arvode för utförandet av uppdraget samt resekostnadsersättning och dagtraktamente för resor som de företagit för värderingen, enligt samma grunder som gäller för arvode och ersättningar till sakkunniga som anlitas av en kommitté.

En värderingsmans arvodesräkning godkänns av chefen för polisdistriktet och dess belopp dras av från beloppet av det skäliga gängse pris som betalas till varans avsändare av statens medel.

Då det är fråga om brådskande räddningsuppgifter får undantag göras från stadgandena i denna förordning och från de föreskrifter som har meddelats med stöd av den, om iakttagandet av stadgandena och föreskrifterna skulle försvåra räddningsverksamheten.

Kan vid en olyckshändelse läckage av ämnen medföra skador på människor, egendom eller miljön, skall fordonets förare eller den som ansvarar för lastningen eller lossningen vidta lämpliga skyddsåtgärder och omedelbart anmäla det inträffade till kretsalarmeringscentralen.

Föranleder en olyckshändelse dödsfall eller någon annan än obetydlig skada på egendom eller miljön, skall den som utför transporten omedelbart anmäla detta till tekniska kontrollcentralen.

Tekniska kontrollcentralen kan, i fråga om förpackningar och tankar som används vid transport av andra än radioaktiva ämnen, i enskilda fall på ansökan och på de villkor som centralen anser nödvändiga medge undantag från denna förordning och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Likaså kan tekniska kontrollcentralen på de villkor som den anser nödvändiga medge undantag från stadgandena och föreskrifterna om materialet i de fordon och containrar som används vid transport av explosiva ämnen och föremål.

Strålsäkerhetscentralen kan i fråga om transport av radioaktiva ämnen i enskilda fall på ansökan medge undantag från denna förordning och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den.

Undantag enligt 1 och 2 mom. kan medges endast om iakttagandet av denna förordning eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av den medför oskäligt stora kostnader eller avsevärd olägenhet och den avsedda säkerheten kan uppnås på något annat sätt.

Trafikministeriet kan utöver vad som stadgas i 32 § på de villkor som stadgas i nämnd paragraf medge undantag från denna förordning och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Om iakttagandet av dessa medför oskäligt stora kostnader eller avsevärd olägenhet och den avsedda säkerheten kan uppnås på något annat sätt.

Om sökande av ändring i beslut som en förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av denna förordning gäller vad lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) stadgar.

Närmare föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av denna förordning meddelas av trafikministeriet.

Tekniska kontrollcentralen kan vid behov meddela närmare anvisningar om tillämpningen av trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg på förpackningar och tankar som används för transport av andra ämnen än radioaktiva ämnen samt på materialet i fordon och containrar som används vid transport av explosiva ämnen och föremål.

Strålsäkerhetscentralen kan vid behov meddela närmare anvisningar om tillämpningen av trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg på transport av radioaktiva ämnen.