1335/1992

För minskande av de kostnader som exporten av lantbruksprodukter medför skall till staten för 1993 betalas exportkostnadsavgift enligt åkerarealen med stöd av denna lag.

Varje fysisk eller juridisk person som i egenskap av ägare till en brukningsenhet eller med stöd av en bruksrätt som baserar sig på ett arrendeavtal vilket gäller en brukningsenhet, eller med stöd av någon annan bruksrätt besitter åker är skyldiga att betala avgift. När makar eller flera personer i något annat fall tillsammans förvaltar en brukningsenhet, ansvarar de solidariskt för att avgiften betalas.

Med fysisk person avses också en sammanslutning eller ett dödsbo som består av fysiska personer och vars delägare gemensamt besitter brukningsenhetens åkrar. Med juridisk person avses öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag, föreningar, stiftelser, kommuner, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Denna lag tillämpas inte på brukningsenheter

Grund för betalningsskyldigheten är den obeskogade åkerareal som den 30 juni 1993 hör till brukningsenheten. När dess storlek räknas ut skall dock inte beaktas

Exportkostnadsavgift behöver inte betalas, om en fysisk person som enligt 2 § är skyldig att betala avgift under växtperioden 1993 låter en åkerareal som utgör minst 15 procent av den åkerareal som beräknats enligt 5 § ligga i träda. Om den betalningsskyldige är en juridisk person är en förutsättning för befrielse från avgift att personen i fråga låter minst 50 procent av den åkerareal som beräknats enligt 5 § ligga i träda, om inte annat föranleds av 8 §. På lantbruksläroanstalter och seminandelslag tillämpas dock vad som ovan stadgas om fysiska personer.

Den åker som läggs i träda skall 1990 och efter det ha odlats eller skötts som träda. Till den del den betalningsskyldige inte besitter sådan åker kan också annan åker läggas i träda.

Såsom lagd i träda betraktas alltid åker som lagts i träda enligt lagen om balansering av lantbruksproduktionen. Med träda jämställs också åker som enligt nämnda lag har beskogats 1990 och därefter före den 1 juli 1993, eller åker som 1992 och därefter på ett bestående sätt överförs till annan produktion än lantbruksproduktion och på vilken ingen skörd bärgas under 1993.

Exportkostnadsavgift skall inte heller betalas om minst 85 procent av den åkerareal som hör till brukningsenheten och som utgör grund för betalningsskyldigheten under växtperioden 1993 består av vall eller om denna åkerareal är mindre än tre hektar.

Åker som lagts i träda enligt denna lag får inte användas för skördebärgning eller som betesmark i andra fall än då statsrådet i sitt beslut om trädespremier, som utfärdas med stöd av lagen om balansering av lantbruksproduktionen, tillåter att åker används för nämnda ändamål. Statsrådet kan dessutom på de villkor det bestämmer tillåta att en trädesåker också används för foderproduktion eller som betesmark i hela landet eller inom ett geografiskt klart avgränsat område, när skörden på grund av exceptionella naturförhållanden kan förväntas bli dålig. I ovan nämnda fall kan statsrådet besluta att tillståndet kan ges av landsbygdsnäringsmyndigheten.

När det är fråga om ett öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag eller andelslag som består av fysiska personer och vars huvudsakliga syfte är att bedriva gårdsbruk, kan landsbygdsnäringsdistriktet på ansökan besluta att vad som ovan stadgas om storleken av exportkostnadsavgiften eller befrielse från avgift i fråga om en fysisk person skall tillämpas. Beslutet förutsätter att bolagsmännen i det öppna bolaget, de ansvariga bolagsmännen i kommanditbolaget eller medlemmarna av andelslaget själva utför huvuddelen av jordbruksarbetena på brukningsenheten. I fråga om aktiebolag förutsätts det att över hälften av bolagets rösträtt innehas av personer som själva utför huvuddelen av jordbruksarbetena på brukningsenheten.

Av särskilda skäl kan landsbygdsnäringsdistriktet dessutom på ansökan besluta om sänkning av exportkostnadsavgiften eller av den procentandel för trädesläggning som krävs för befrielse från avgiften, för en sådan inrättning som bedriver allmännyttig verksamhet och i vars verksamhet bedrivande av gårdsbruk har en väsentlig betydelse. Andelen i fråga skall härvid fastställas till minst 15 procent.

En ansökan som avses i 1 och 2 mom. skall göras till landsbygdsnäringsdistriktet inom den tid som jord- och skogsbruksministeriet fastställer.

Anmälan behöver dock inte göras inom Lapplands landsbygdsdistrikt i de fall då exportkostnadsavgift med stöd av 7 § 4 mom. inte behöver erläggas. Dessutom kan anmälan alltid lämnas ogjord för de gårdsbruksenheter som inte odlas 1993.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar dock närmare föreskrifter om brukningsenheter som avses i denna lag, samt om fastställande, debitering och uppbörd av exportkostnadsavgiften.

De föreskrifter som jord- och skogsbruksministeriet meddelar och de beslut av ministeriet som nämns i 8 och 10 §§ skall publiceras i Finlands författningssamling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Lagen gäller exportkostnadsavgiften för 1991, 1992 och 1993.