1278/1992

Av de anslag för främjande av skötseln och underhållet av enskilda skogar som årligen upptas i statsbudgeten ( skogsförbättringspengar ) anvisas stöd och lån för skogsförbättringsarbeten enligt denna lag.

Till förmån för ett samfund eller en stiftelse får skogsförbättringspengar användas endast i enlighet med vad som stadgas särskilt i 8 och 15 §§. De begränsningsstadganden och andra stadganden som gäller samfund och stiftelser tillämpas inte på en samfälld skogs delägarlag eller på ett samfällt områdes delägarlag som avses i lagen om samfälligheter (758/89) eller på ett bolag, ett andelslag eller på något annat samfund som består av fysiska personer och som har till huvudsakligt syfte att bedriva gårds- eller skogsbruk eller, med de undantag som stadgas i 15 §, på väglag.

För skogsförbättringsarbeten som skall utföras enligt lagen om stöd för nyskiften (24/81) får skogsförbättringspengar användas endast för kostnader som avses i 8 § och i 10 § 2 mom.

Skogsförbättringsarbeten är

Iståndsättningsdikning kan innefatta nydikning endast enligt vad som särskilt stadgas genom förordning. Till iståndsättningsdikning kan också höra byggande av plana vägrenar och trummor som behövs för förbättrande av trafikförbindelserna samt byggande och iståndsättande av slambassänger, dammar och vattentäkter för släckningsvatten samt med dem jämförbara anläggningar och konstruktioner som behövs med tanke på miljövården eller av andra skäl.

För de ändamål som nämns i 1 mom. får skogsförbättringspengar användas också till förmån för ett samfund eller en stiftelse för samfälld dikning eller byggande av skogsväg som ett samfällt projekt.

För finansiering av andra kostnader än de som enligt 8 § slutligt skall betalas staten ( verkställighetskostnader ) kan av skogsförbättringspengar på ansökan beviljas stöd och för finansiering av iståndsättningsdikning och byggande av skogsväg som samfällda projekt antingen stöd eller lån.

Verkställighetskostnaderna för anskaffning av frön, plantor och andra nödvändiga förnödenheter för skogsodling kan i sin helhet betalas i form av stöd.

De merkostnader som föranleds av att ett skogsförbättringsprojekt med hänsyn till sysselsättningen eller till naturskyddet eller på grund av användning av skog för annat än virkesproduktion måste genomföras med avvikelse från det sedvanliga kan också betalas helt i form av stöd.

För bestämmande av stödens storlek och lånevillkoren indelas landet i zoner så att understödets belopp är störst inom de skogsekonomiskt svagaste områdena. Stödets maximibelopp är 75 procent av andra än i 10 § nämnda verkställighetskostnader för projektet. Om zonerna och stödprocenterna för zonerna stadgas genom förordning.

Ett samfund eller en stiftelse kan för verkställighetskostnader beviljas finansiering med skogsförbättringspengar endast för betalning av kostnader enligt 10 § 2 mom. för samfälld dikning och byggande av skogsväg som ett samfällt projekt med statligt stöd. Vad som sägs ovan tillämpas också på väglag, till den del nämnda kostnader enligt fastställda vägenheter hänför sig till ett samfund eller en stiftelse som är delägare i skogsvägen.

Vid samfälld dikning kan en nyttohavare som inte yrkat dikning eller förenat sig om ett sådant yrkande beviljas stöd som avses i 10 och 11 §§ enligt vad som stadgas ovan. Återstoden av de kostnader som en sådan nyttohavare enligt vattenlagen skall betala kan utges i förskott av skogsförbättringspengar, och när det gäller återkrav av kostnadsersättningarna har staten samma rätt som en dikare har enligt vattenlagen.

Skogsförbättringslån skall tills vidare återbetalas med tolv procents annuiteter, om inte lånet med hänsyn till ett genom förordning angivet minimibelopp för annuiteterna skall återkrävas med större annuiteter än de nu nämnda.

Av annuiteterna räknas som låneränta tills vidare fyra procent på det icke betalda kapitalet. Återstoden av annuiteten räknas som amortering.

Om minimibeloppet för lån som beviljas, om dröjsmålsränta, om den tidpunkt då betalningen av annuiteter på lånet skall börja, om minimibelopp och uppbörd av annuiteterna, om extra amortering av fordran och om övriga lånevillkor samt om återkrav av andra medel som anges i 16 § än sådana som utgivits i form av stöd stadgas genom förordning.

Utan hinder av vad som i övrigt stadgas om återbetalning av skogsförbättringslån kan statsrådet fastställa de grunder enligt vilka det återstående beloppet av lånekapitalet kan sänkas, om den betalningsskyldige återbetalar hela det återstående lånekapitalet på en gång.

Skogsnämnden avgör inom ramen för de anslag som har ställts till dess förfogande de ansökningar som gäller beviljande av skogsförbättringspengar för planering av skogsförbättringsprojekt och genomförande av dem samt beslutar om användningen av skogsförbättringspengar för de ändamål som nämns i 6 § 1 mom. 3-5, 7 och 8 punkten samt 2 mom., med undantag av de utgifter för åtgärder enligt 6 § 1 mom. 7 och 8 punkten som slutligt skall betalas av staten.

Kan inte planeringen av ett skogsförbättringsprojekt som jordägaren har ansökt om inledas eller planen utarbetas på det sätt jordägaren önskar eller förvägras utbetalning helt eller delvis av skogsförbättringsfinansiering som har beviljats för ett projekt som jordägaren själv har genomfört enligt fastställd plan, skall skogsnämnden på jordägarens begäran meddela skriftligt beslut i ärendet.

En jordägare som är missnöjd med genomförandet av ett projekt skall, om ett överlåtelsesammanträde hålls på grund av projektet, vid sammanträdet framföra sina anmärkningar eller yrkanden. Hålls inget sammanträde, skall jordägaren framställa sina anmärkningar eller yrkanden med anledning av ett fel till skogsnämnden inom ett år efter det han fick del av slutredovisningen. Kan jordägaren dock visa att det är fråga om ett fel som han inte har kunnat observera vid överlåtelsen av projektet, får han framställa sina anmärkningar och yrkanden till skogsnämnden inom tre år efter överlåtelsesammanträdet eller delgivningen av slutredovisningen.

Skogsnämnden skall efter att ha mottagit anmärkningen eller yrkandet reda ut om projektet skall fortsättas eller rättas samt besluta om skogsförbättringspengar skall beviljas för ändamålet eller, i de fall som avses i 8 § 3 mom., sända förslaget om beviljande av skogsförbättringspengar till jord- och skogsbruksministeriet för avgörande.

Konstateras fördelningen av kostnaderna för ett projekt vara felaktig och har den inte fastställts med stöd av annan lagstiftning, kan skogsnämnden rätta fördelningen. Före rättelsen skall dem vars rätt kan påverkas av åtgärden samt vid behov sysslomännen ges tillfälle att bli hörda. Vid rättelsen får lånets belopp ökas endast till den del lånet inte har förfallit till betalning.

Har utarbetandet av en skogsförbättringsplan avbrutits på grund av att den som har anhållit om planen inte önskar att arbetet på den fortsätts eller har den uppgjorda planen av orsak som berott på jordägaren helt eller delvis inte genomförts inom fastställd tid och har giltiga skäl till detta inte anförts, kan skogsnämnden besluta att ersättningen för kostnaderna för utarbetandet av planen helt eller delvis skall återbetalas.

Sedan ett finansieringsbeslut meddelats skall till domaren omedelbart sändas anmälan därom för att den panträtt som nämns i 27 § skall bli införd i inteckningsregistret. Anmälan skall också sändas om åtgärder enligt 29 och 30 §§ om panträtten gäller en fastighet för vilken anmälan om projektet inte har gjorts tidigare.

En jordägare som har dragit nytta av skogsförnyelse, iståndsättningsdikning eller byggande av skogsväg är skyldig att dra försorg om skötseln och underhållet av det område eller den skogsväg, som åtgärderna har omfattat, under tjugo år efter överlåtelsesammanträdet eller delgivningen av slutredovisningen. Då fastigheten övergår till en ny ägare, överförs också vård- och underhållsskyldigheten på denne. Skogsnämnden skall se till att vård- och underhållsskyldigheten fullgörs.

Har skötseln av ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för iståndsättningsdikning eller underhållet av en skogsväg försummats, skall skogsnämnden uppmana den vård- och underhållsskyldige att inom utsatt tid utföra det försummade.

Om en skogsförbättringsåtgärd på grund av en i 1 mom. nämnd försummelse hotar att förlora en avsevärd del av sin betydelse och jordägaren inte inom den utsatta tiden följt uppmaningen att utföra det försummade, kan skogsnämnden besluta att de skogsförbättringspengar som har beviljats för projektet helt eller delvis skall återbetalas omedelbart och att den vård- och underhållsskyldighet som nämns i 36 § skall upphöra.

Har ett skogsförnyelseområde eller nyttoområde för iståndsättningsdikning börjat användas på ett sådant sätt att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras, skall skogsnämnden, sedan den har fått kännedom om saken, bestämma att skogsförbättringslånet för området omedelbart skall återbetalas. Har inte tjugo år förflutit sedan projektet genomfördes, kan skogsnämnden bestämma att jordägaren skall återbetala det för denna del av området beviljade stödet, helt eller delvis, med undantag av stöd som nämns i 10 § 2 mom. Sedan skogsnämnden fattat ett här nämnt beslut, upphör den i 36 § angivna vård- och underhållsskyldigheten.

Har skogsförnyelse, iståndsättningsdikning eller skogsväg, som har finansierats med skogsförbättringspengar, till väsentliga delar mist sin betydelse på grund av förödelse i naturen eller en skogsbrand som uppstått utan jordägarens vållande eller av annan orsak som inte beror på jordägaren eller av skador till följd av åtgärder som behövts för att förhindra skada, och är det inte ändamålsenligt att förnya skogsförbättringsarbetet enligt denna lag, kan skogsnämnden på ansökan besluta att vård- eller underhållsskyldigheten för det område eller den skogsväg som har utsatts för förödelsen eller förstörelsen skall upphöra och att åtgärder för indrivning av skogsförbättringslånet inte skall vidtas.

Ändring i ett beslut som skogsnämnden har fattat med stöd av 20 § 3 mom., 23 §, 26 § 2 mom., 29 §, 30 § 1 mom., 31 och 32 §§ eller 37-39 §§ får sökas genom besvär hos jord- och skogsbruksministeriet.

Om jord- och skogsbruksministeriet eller skogsnämnden anser det vara nödvändigt eller jordägaren så kräver, skall i ärenden som avses i 23, 26, 37 och 39 §§ förrättas syn. Syneförrättningen utförs av en synenämnd som avses i 12 § lagen om skogscentraler och skogsnämnder (265/91).

Har äganderätten till en fastighet före överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen övergått till ett samfund eller en stiftelse som inte får beviljas lån, skall det lån som belöper sig på fastigheten eller den del av lån till ett väglag som i enlighet med fastställda vägenheter hänför sig till fastigheten omedelbart återbetalas till staten. Om äganderätten övergår till ett sådant samfund eller en sådan stiftelse efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen, skall skogsnämnden, sedan den har fått vetskap om ägarbytet, underrätta den myndighet som sköter indrivningen av lånet därom så att hela lånet omedelbart kan återkrävas till staten.

Har betalningsförmågan hos den som är skyldig att återbetala skogsförbättringspengar, med beaktande av hans och hans familjs tillgängliga inkomster och förmögenhet, av särskilda skäl, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, väsentligt nedgått, kan den myndighet som sköter indrivningen av lånet bevilja uppskov med återbetalningen av statens fordran. Uppskov kan beviljas för högst två år i sänder och sammanlagt för högst åtta år. För uppskovstiden uppbärs inte ränta på statens fordran.

Förmåner som har erhållits med stöd av denna lag är inte skattepliktiga. För expeditioner som utges i ärenden enligt denna lag uppbärs inte stämpelskatt.