1243/1992

Statens ämbetsverk och inrättningar skall sända sina budgetförslag jämte motivering till respektive ministerium.

Varje ministerium uppgör på basis av de förslag som avses i 1 mom. ett förslag till budget för sitt förvaltningsområde och inlämnar inom den tid som finansministeriet fastställer förslaget jämte motivering till ministeriet för utarbetande av den budgetproposition som föreläggs riksdagen.

Budgetförslagen jämte motivering skall uppgöras i enlighet med de stadganden som gäller budgeten samt de förskrifter som statsrådet och finansministeriet meddelar.

Vad denna förordning stadgar om ett ministerium gäller även statsrådets kansli.

Om det är nödvändigt att ändra en godkänd budget på det sätt som nämns i 69 § regeringsformen, skall respektive ministerium inlämna sitt förslag angående tillägg till och ändringar i budgeten jämte motivering till finansministeriet för utarbetande av en tilläggsbudgetproposition till riksdagen.

Vad denna förordning stadgar om budgeten gäller i tillämpliga delar även en tilläggsbudget.

Inkomsterna grupperas enligt sin art i avdelningar i budgeten enligt följande:

Skatter och inkomster av skattenatur

Inkomster av avgiftsbelagd verksamhet och övriga inkomster av blandad natur

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst

Lån

Inkomsterna observeras i avdelningarna enligt följande:

Utgifterna grupperas i huvudtitlar i budgeten enligt följande:

Republikens President

Riksdagen

Statsrådet

Utrikesministeriets förvaltningsområde

Justitieministeriets förvaltningsområde

Inrikesministeriets förvaltningsområde

Försvarsministeriets förvaltningsområde

Finansministeriets förvaltningsområde

Undervisningsministeriets förvaltningsområde

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Trafikministeriets förvaltningsområde

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Arbetsministeriets förvaltningsområde

Miljöministeriets förvaltningsområde

Statsskulden

Utgifterna indelas i budgeten i moment enligt uppgift eller utgifternas art.

Ett anslag som har budgeterats enligt uppgift är avsett att användas för alla ordinarie utgifter för verksamheten i fråga, om inte något annat följer av budgeten.

Utgifterna indelas enligt sin art i konsumtionsutgifter, överföringsutgifter, investeringsutgifter och övriga utgifter. Av utgifterna hänförs

Om den som erhåller återbäring av inkomst som uppburits till staten till ett för högt belopp har rätt till denna återbäring, får återbäringen i budgeten beaktas som avdrag från inkomsterna under det år då den betalas, om något anslag för återbäringar inte har tagits in i budgeten.

De ärenden som riksdagen enligt 10 § 1 och 3-5 punkten lagen om statens affärsverk skall godkänna tas in i budgetpropositionen i det kapitel som gäller respektive affärsverk.

Syftet med verksamhets- och ekonomiplaneringen är att

Den mångåriga verksamhets- och ekonomiplaneringen omfattar förutom planeringen av statsförvaltningens verksamhet och ekonomi även förvaltningsområdenas samt ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhets- och ekonomiplanering.

Som ett resultat av verksamhets- och ekonomiplaneringen uppgör ämbetsverken och inrättningarna sina verksamhets- och ekonomiplaner och sänder dem till respektive ministerium så som ministeriet bestämmer.

Ministerierna uppgör årligen verksamhets- och ekonomiplaner för sina förvaltningsområden, med beaktande av ämbetsverkens och inrättningarnas planer som avses i 2 mom. samt tillställer finansministeriet sina planer.

Verksamhets- och ekonomiplanerna skall uppgöras enligt de föreskrifter som statsrådet och finansministeriet meddelar.

För verkställigheten av budgeten uppgörs årligen en detaljerad indelning därav samt godkänns resultatmålen för förvaltningsområdena och deras ämbetsverk och inrättningar.

Den detaljerade indelningen av budgeten skall uppgöras med iakttagande av indelningen i avdelningar och huvudtitlar och i den skall ingå

I den detaljerade indelningen kan ministeriet ta in även andra indelningar och bestämmelser som gäller verkställigheten av budgeten.

I den detaljerade indelningen skall även anges det räkenskapsverk i vars bokföring inkomststaterna och anslagen eller delar av anslag skall upptas samt särskilt för varje förvaltningsområde, ämbetsverk och inrättning de myndigheter som beslutar om användningen av odelade anslag.

Sedan riksdagen har publicerat statsbudgeten skall respektive ministerium fastställa den detaljerade indelningen av budgeten samt godkänna och publicera de resultatmål som avses i 11 §. Den detaljerade indelningen publiceras av statskontoret.

Har ett ministerium för avsikt att i de fall som avses i 9 § 2 mom. lagen om statsbudgeten (423/88) fastställa den detaljerade indelningen så att den avviker från de markbelopp som i budgeten har antecknats i dispositionsplanen för anslaget, skall fastställandet av den detaljerade indelningen till denna del undergå finansbehandling i finansministeriet. Om ministeriet inte nöjer sig med det utlåtande som ges vid denna behandling och anser sig ministeriet inte kunna avstå från sin framställning, skall saken föras till statsrådets finansutskott.

Ett räkenskapsverk kan i den utsträckning som ministeriet beslutar godkänna ändringar i den detaljerade indelningen till den del som avses i 12 § 2 mom.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller inte huvudtiteln Republikens President.

De detaljerade indelningar av budgeten och resultatmål samt ändringar av dem som ministerierna har fastställt skall utan dröjsmål sändas till finansministeriet, statsrevisorerna och statens revisionsverk samt de detaljerade indelningarna även till statskontoret.

Statsrådet meddelar vid behov närmare föreskrifter om de resultatmål som avses i 11 § och finansministeriet närmare föreskrifter om uppgörande av den detaljerade indelningen.

Ett anslag som upptagits i statsbudgeten som villkorligt får inte användas förrän det har stadfästs eller riksdagen, efter det anslaget lämnats utan stadfästelse, har fattat slutligt beslut om att anslaget skall intas i budgeten.

Finansministeriet skall meddela ministerierna vilka av de i budgeten ingående villkorliga riksdagsbesluten som har stadfästs eller lämnats utan stadfästelse samt de beslut av riksdagen enligt vilka ett i budgeten upptaget villkorligt beslut har godkänts.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag ges av respektive ministerium.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag skall om möjligt begäras före utgången av november under finansåret, dock i god tid innan bokslutet blir färdigt. När tillstånd har beviljats skall ministeriet utan dröjsmål underrätta statskontoret om detta.

En förutsättning för en sådan omfördelning av personalresurser som avses i 7 a § lagen om statsbudgeten är att den inte föranleder behov av överskridningar av anslag eller tilläggsbehov av annat slag.

Av de anslag som är avsedda för ett ämbetsverks och en inrättnings verksamhet skall för omfördelning av personalresurserna medlen för löneutgifter och andra utgifter under det moment för ämbetsverket eller inrättningen från vilket utgifterna har betalts, genom en ändring av den detaljerade indelningen av finansårets budget överföras till det ämbetsverk som får resurserna. Motsvarande ändring av användningsrätten skall göras i fråga om de maximivillkor beträffande användningen av personalen som hänför sig till de överförda anslagen och som eventuellt fastställts för förvaltningsområdet, ämbetsverket eller inrättningen.

Ändringen av den detaljerade indelningen enligt 2 mom. fastställs av ministeriet inom det förvaltningsområde vars anslag används för personalomställningen.

Förbindelser som avser husbyggnadsprojekt och som överskrider den storlekskalkyl och det kostnadsförslag som avses i motiveringen till budgeten får avges endast med tillstånd av respektive ministerium.

Ansökan enligt 19 § 1 mom. lagen om statsbudgeten om att en utgiftsrest skall bli kvar i räkenskaperna skall tillställas respektive ministerium inom januari året efter finansåret.

Ministerierna inom sina förvaltningsområden och finansministeriet skall följa hur budgeten iakttas.

Ministerierna skall i enlighet med finansministeriets föreskrifter utarbeta kalkyler över statens kassautgifter och kassainkomster för sina förvaltningsområden samt övriga utredningar som angår statsekonomin och som finansministeriet anser nödvändiga.

Ämbetsverken och inrättningarna skall inom sina verksamhetsområden ordna kontrollen av de fullmakter som avses i 10 § lagen om statsbudgeten och av andra motsvarande fullmakter som grundar sig på lag och som meddelats i samband med behandlingen av budgeten samt av användningen av dessa fullmakter och av de utgifter som användningen medför. Statskontoret meddelar närmare föreskrifter om kontrollen. Anmälan om fullmakterna och deras användning skall göras hos statskontoret på det sätt som detta bestämmer.

Statens centralbokföring sköts av statskontoret. För statens betalningsrörelse och bokföring ansvarar räkenskapsverken samt i de fall som avses i 25 § 1 mom. och 51 § 1 mom. även betalningsställena.

Statskontoret bestämmer på framställning av respektive ministerium vilka ämbetsverk och inrättningar som utöver republikens presidents kansli samt ministerierna skall vara räkenskapsverk. Ministerierna skall vid behov göra framställning till statskontoret om ändringar i detta hänseende.

Räkenskapsverken kan dela upp skötseln av sin betalningsrörelse på betalningsställen som är underställda dem.

Ett räkenskapsverk får, om det kan anses vara ändamålsenligt, mot redovisning överföra betalningen av vissa utgifter eller uppbörden av vissa inkomster på någon annan än räkenskapsverket. Den som skall redovisa på detta sätt benämns nedan redogörare.

Statskontoret kan meddela närmare föreskrifter om redogörarna samt om deras betalningsrörelse och bokföring.

Varje räkenskapsverk skall ha en ekonomistadga som det själv fastställer. I ekonomistadgan skall utöver vad som sägs i 31 § 3 mom. och 70 § ges närmare bestämmelser om

I ekonomistadgan kan dessutom meddelas andra bestämmelser om räkenskapsverkets verksamhet. I stadgan kan bestämmas att föreskrifter om en del av de frågor som enligt denna förordning hör till ekonomistadgan i stället skall meddelas i materialreglementet, reglementet för intern kontroll eller något annat reglemente i enlighet med vad ämbetsverket eller inrättningen beslutar.

Statskontoret kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i och uppgörandet av ekonomistadgorna för räkenskapsverken. Ekonomistadgan samt de reglementen som nämns i 2 mom. skall tillställas statskontoret och statens revisionsverk för kännedom.

Räkenskapsverken ansvarar, om inte annat stadgas eller bestäms, för uppbörden av inkomster och betalningen av utgifter inom sitt verksamhetsområde.

Statens betalningsrörelse skall skötas per postgiro, om inte annat stadgas nedan. Med finansministeriets tillstånd kan av särskilda skäl även något annat förmedlingssätt användas.

Räkenskapsverken skall för sin betalningsrörelse ha särskilda postgiroinbetalnings- och postgiroutbetalningskonton. Ett räkenskapsverk kan ha flera postgiroinbetalningskonton samt flera postgiroutbetalningskonton förutsatt att täckning för dem dagligen överförs från räkenskapsverkets allmänna postgiroutbetalningskonto.

Räkenskapsverkens allmänna postgiroinbetalningskonton töms dagligen på statens allmänna postgiroinbetalningskonto. Har ett räkenskapsverk flera postgiroinbetalningskonton, skall även de dagligen tömmas på räkenskapsverkets ovan angivna allmänna postgiroinbetalningskonto, om inte statskontoret beslutar annat om något konto.

Till räkenskapsverkens allmänna postgiroutbetalningskonton överförs dagligen täckning från statens allmänna postgiroutbetalningskonto. Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om tömning av kontona och överföring av täckning. Statens allmänna postgiroinbetalningskonto och postgiroutbetalningskonto sköts av statskontoret.

Ett räkenskapsverk skall öppna postgiroinbetalnings- och postgiroutbetalningskontona i ämbetsverkets eller inrättningens eller, av särskilda skäl, i myndighetens namn. Räkenskapsverket godkänner kontoinnehavarna.

Statens checkkonto i Finlands Bank sköts och används av statskontoret.

Uttag på statens checkkonto görs med checker och utanordningar som ställts på en viss person och undertecknats av två personer.

För uppbörd av inkomster samt för betalning av mindre utgifter kan räkenskapsverken ha en kontantkassa.

Räkenskapsverken skall se till att i de kassor som står under deras tillsyn inte förvaras mera medel än vad som behövs för mindre utbetalningar från kassan.

Om inte något annat stadgas, kan räkenskapsverken ingå avtal om användning av betalkort vid uppbörden av inkomster av ämbetsverkens och inrättningarnas avgiftsbelagda verksamhet. Betalning med betalkort får godkännas utan täckningsreservering när beloppet inte är högre än det belopp som penning- och kreditinstituten i allmänhet har förbundit sig att ansvara för. Närmare bestämmelser om godkännande och användning av betalkort skall ingå i räkenskapsverkens ekonomistadgor.

Finansministeriet har rätt att meddela räkenskapsverken föreskrifter om tidpunkten för betalning av statens utgifter då tidpunkten beror på prövning.

Statens egna medel samt andra medel som förvaltas av staten kan, om inte annat stadgas, deponeras i ett penninginstitut endast med finansministeriets tillstånd.

Inflyter på statens checkkonto eller på statens allmänna postgiroinbetalningskonto mera medel än vad som behövs för skötseln av statens betalningsrörelse, beslutar finansministeriet om deponering eller annan placering av dem på ett räntebärande sätt. Finansministeriet beslutar även om placering av valutatillgångar som erhållits genom utländskt lån. Finansministeriet kan även på de villkor som det bestämmer ge statskontoret i uppdrag att helt eller delvis sköta den ovan nämnda placeringen av medel.

Medel i fonder som förvaltas av staten skall i bokföringen skiljas från varandra och från andra medel.

Fondernas betalningsrörelse sköts via räkenskapsverkets postgirokonto eller kassa.

Medel som tillhör donationsfonder eller fonder av stiftelsenatur kan, om så särskilt stadgas om placeringen av medlen eller har bestämts vid överlåtelsen av medlen till staten, placeras i bankdepositioner eller i obligationer eller andra värdepapper.

Vad som sägs i 2 och 3 mom. gäller dock inte medel som donerats eller testamenterats till Helsingfors universitet.

Postgirosamlingsförteckning eller postgirokvitto eller något annat verifikat som godkänts av statskontoret utgör bevis på betalning, då denna skett per postgiro.

När medel inbetalas i en kassa, skall ett inkomstverifikat med datum för inbetalningen utskrivas och ett kvitto eller något annat bevis på erlagd betalning ges till betalaren.

Över de löner, arvoden och pensioner som ämbetsverken eller inrättningarna betalar skall en förteckning uppgöras. Löner, arvoden och pensioner betalas via postgirot till det penninginstitut som mottagaren har uppgivit, om det inte finns skäl att tillämpa något annat förfarande. Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om lönebokföringen och löneuträkningen.

Innan ett ämbetsverk eller en inrättning gör en beställning eller på annat sätt förbinder sig att betala en utgift, skall utgiftens laglighet och ändamålsenlighet samt fullmaktens belopp och tillräcklighet konstateras.

En kalkyl, faktura eller annan handling som utgiften baserar sig på skall granskas. Vid granskningen skall kontrolleras att handlingens innehåll både sakligt och numeriskt sett är riktigt.

Innan en utgift betalas skall den som i ekonomistadgan eller med stöd av den har förordnats till denna uppgift godkänna utgiften. Han skall försäkra sig om att den har laglig grund eller att den baserar sig på ett lagligen fattat beslut. Godkännandet skall dateras och undertecknas. Av anteckningen om godkännade skall dessutom framgå vilket konto utgiften skall påföras.

Betalning kan ske endast med stöd av en utanordning som skall dateras och undertecknas.

Den som meddelar utanordningen skall kontrollera att anslaget är tillräckligt och att utgiften debiteras från rätt konto. Utanordning får inte meddelas om utgiften inte är behörigen godkänd.

I ekonomistadgan för räkenskapsverket kan bestämmas om förfarandet vid utanordningar. I stadgan kan dessutom av särskilda skäl bestämmas att undantag i vissa fall kan göras från de krav som stadgas i 2 mom.

Statskontoret meddelar närmare föreskrifter angående skötseln av statens betalningsrörelse, om inte annat följer av denna förordning. Statskontoret övervakar skötseln av statens betalningsrörelse.

Ämbetsverkens och inrättningarnas betalningsrörelse och löneuträkning skall skötas enligt tillräckligt enhetliga system som ger nödvändig information. Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om saken.

Bokföringen och det övriga redovisningsväsendet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om den verksamhet som ämbetsverken och inrättningarna samt de statliga fonderna utanför budgeten bedriver, om deras ekonomi och om deras utveckling.

Utöver vad som i denna förordning stadgas om bokföring skall sådana affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar som finansministeriet bestämmer föra sådan affärsbokföring över sin affärsverksamhet där lönsamheten hos ämbetsverkens och inrättningarnas affärsverksamhet samt ändringar i tillgångarna och skulderna följs.

Vid statens bokföring skall principerna för dubbel bokföring iakttas, om inte annat stadgas nedan.

Räkenskapsverkets affärstransaktioner skall i bokföringen registreras kronologiskt (grundbokföring) i dagboken och systematiskt (huvudbokföring) i huvudboken.

Bokföringen skall i mån av möjlighet hållas vid dagsläget.

För varje räkenskapsperiod skall finnas en kontoförteckning försedd med anteckningar om tillämpningsperioden.

Registreringarna skall basera sig på daterade, numrerade och godkända verifikat som verifierar bokföringshändelsen.

Registreringarna skall göras så att deras samband med bokslutet utan svårigheter kan konstateras.

Bokföringens verifikat skall förses med en stämpel eller lapp på vilken antecknas de konton som skall belastas eller gottskrivas, om det annars inte klart framgår på vilket konto utgiften eller inkomsten har bokförts. Av stämpeln eller lappen skall även framgå det belopp som skall bokföras på varje konto, granskningarna och godkännadet av utgiften.

Av utgifts- och inkomstverifikaten skall framgå vad utgiften eller inkomsten beror på.

Statens revisionsverk kan bevilja räkenskapsverken tillstånd till att registreringarna baserar sig på verifikatsuppgifter på maskinläsbara datamedier ur vilka data vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form.

Verifikaten skall förvaras så att varje verifikat vid behov lätt kan hittas.

Statens revisionsverk kan bevilja räkenskapsverken tillstånd att förvara verifikaten som mikroutskrift eller i någon annan form som kan läsas med hjälp av en teknisk anordning och vid behov återges skriftligt i vanlig läsbar form.

Om förvaringstider för och utgallring av statens räkenskapshandlingar stadgas särskilt.

Anteckningarna i bokföringen skall göras tydligt och med bestående skrift. En anteckning får inte strykas ut eller göras svårläslig.

Fel i bokföringen skall rättas så att det tydligt framgår vilket verifikat som skall rättas, vad som har rättats och hur rättelsen gjorts. Verifikaten över rättelserna skall godkännas på behörigt sätt.

Ett verifikat som verifierar en rättelse- och överföringsregistrering skall bestyrkas på behörigt sätt.

Statens revisionsverk kan bevilja tillstånd att göra anteckningarna i grundbokföringen och specifikationerna i huvudbokföringen i maskinläsbara datamedier, om de uppgifter som de innehåller vid behov kan återges i vanlig läsbar form.

Vid maskinell bokföring skall sättet att utföra registreringarna och deras samband med bokslutet kunna konstateras utan svårighet och utan att maskinen används.

Vid maskinell bokföring skall en beskrivning av förfarandet uppgöras enligt statens revisionsverks föreskrifter. Beskrivningen skall förses med anteckningar om tillämpningsperioden och förvaras så ordnad att det utan svårigheter kan fastställas på vilket sätt databehandlingen har utförts.

I bokföringsmaterialet skall antingen verifikaten eller de anteckningar i bokföringen som gjorts på basis av dem alltid återges i vanlig läsbar form.

Ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring skall skötas enligt tillräckligt enhetliga system som ger nödvändig information. Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om saken. Om inte något annat följer av denna förordning, meddelar statskontoret närmare föreskrifter och anvisningar om statens bokföring även till övriga delar.

Statens administrativa bokföring omfattar budgetkontona, balanskontona samt bokföringen av fonder.

Budgetkontona samt deras innehåll skall motsvara budgeten och den detaljerade indelningen av den. Kontona för statliga fonder utanför budgeten skall ordnas så att fondens utgifter och inkomster samt tillgångar, skulder och egna kapital kan följas med hjälp av dem.

Centralbokföringen skall ordnas så att på basis av den kan uppställas statens huvudbok och uppgöras statsbokslut samt utredningar och statistik över budgetekonomin, fondekonomin och balansposterna.

Statens huvudbok uppgörs på basis av data från räkenskapsverkens administrativa bokföring. Kontona i statens huvudbok skall bildas så att de för budgetkontonas del motsvarar kontoindelningen i den detaljerade indelningen av budgeten. Övriga konton bildas i enlighet med de föreskrifter som meddelats med stöd av 48 §.

Har ett räkenskapsverks administrativa bokföring spritts på flera betalningsställen, utgörs verkets dagbok och huvudbok av betalningsställenas dagböcker och huvudböcker. Över betalningsställenas huvudböcker skall varje månad göras en sammanställning som omfattar hela räkenskapsverket.

Sköts ett räkenskapsverks bokföring maskinellt, skall dagboken och huvudboken skrivas på lista minst varje månad. Listorna skall senast i samband med bokslutet bindas in, häftas eller ordnas på något annat tillförlitligt sätt och deras sidor numreras så att det efteråt kan konstateras att räkenskapsböckerna finns bevarade i sin helhet.

Ett räkenskapsverks huvudbok skall omfatta åtminstone de budgetkonton som finns specificerade i den detaljerade indelningen. Balanskontona och fondbokföringens konton skall stämma överens med kontoindelningen enligt de föreskrifter som givits med stöd av 48 §.

Räkenskapsverkens data och de redovisningsrapporter som baserats på dem skall för centralbokföringen tillställas statskontoret för varje kalendermånad på det sätt och vid den tidpunkt som statskontoret bestämmer.

Redovisningsrapporten, som innehåller åtminstone transaktionstalen för räkenskapsverkets budgetkonton och balanskonton för respektive månad, skall undertecknas på behörigt sätt. Till statskontoret skall dessutom ges en separat redovisningsrapport över de statliga fonder utanför budgeten om vilka statskontoret så bestämmer.

Till redovisningsrapporterna skall fogas de övriga data som statskontoret bestämmer och som behövs för skötseln av centralbokföringen.

Räkenskapsverket bestämmer, med beaktande av arten och omfattningen av redogörarens verksamhet, hurdan bokföring denne skall föra.

Redogöraren skall för varje kalendermånad på det sätt och vid den tidpunkt som räkenskapsverket bestämmer tillställa verket en undertecknad redovisning för affärstransaktionerna jämte behövliga verifikat. Är redogörarens betalningsrörelse ringa, kan redovisning med räkenskapsverkets tillstånd avges för en längre redovisningsperiod, dock högst för finansåret. Räkenskapsverket skall granska redovisningen.

Finansministeriet kan i enskilda fall av särskilda skäl bevilja ett räkenskapsverk tillstånd att avvika från stadgandena om den administrativa bokföringen i denna förordning.

För varje kassa skall föras kassabok, i vilken alla mottagna och erlagda betalningar införs. Kassaboken avslutas varje dag, om inte räkenskapsverket bestämmer annat.

Räkenskapsverket kan, om i en kassa används kassaterminal eller någon motsvarande anordning eller om betalningsrörelsen är ringa, bestämma att kassan inte behöver föra kassabok.

Ämbetsverken och inrättningarna skall föra bok över de förråd som avses i 22 § 2 mom. och 23 § lagen om statsbudgeten, om inte statskontoret till någon del bestämmer något annat.

Statskontoret kan meddela närmare föreskrifter om de förråd som hör till förrådsbokföringen, om denna bokföring, om värderingen av förråden och om ordnandet av de materialadministrativa funktionerna.

Ämbetsverken och inrättningarna skall föra register över annan än i 58 och 59 §§ angiven lös egendom som är i deras besittning, om inte statskontoret till någon del bestämmer något annat. Statskontoret kan även i övrigt meddela föreskrifter om registrering av lös egendom.

Byggnadsstyrelsen för register över statens fastigheter på det sätt som stadgas särskilt. Register eller förteckning över de av statens fastigheter som inte ingår i byggnadsstyrelsens register förs av det ämbetsverk eller den inrättning i vars besittning fastigheten är.

Om inte något annat följer av det ändamål som egendom används för, används i statens investeringskalkyler och i andra uppskattningar av kapitalanvändningen som intäktskrav den av statskontoret uträknade effektiva räntekostnaden för staten för den långfristiga upplåningen i mark under det finansår som föregår uppskattningen.

Ämbetsverken och inrättningarna skall ordna sitt övriga redovisningsväsende, som avses i 16 § lagen om statsbudgeten, samt sina övriga uppföljningssystem så att de producerar de uppgifter som den interna ledningen och den externa styrningen förutsätter och som gäller antalet producerade prestationer, deras art och kostnader och den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet samt deras utveckling.

Statskontoret kan meddela föreskrifter om det redovisningsväsen som avses ovan och om hur det skall ordnas.

Räkenskapsverkens konton skall avslutas årligen före utgången av februari året efter finansåret. Bokslutet skall undertecknas på behörigt sätt.

Statliga fonder utanför budgeten skall dessutom före utgången av februari året efter finansåret göra upp ett separat bokslut som baserar sig på fondbokföringen, och som skall undertecknas på behörigt sätt.

Statskontoret meddelar vid behov närmare föreskrifter om bokslutet för räkenskapsverk och för fonder utanför budgeten.

Om inte något annat stadgas särskilt, skall räkenskapsverken och de andra ämbetsverk och inrättningar som ministerierna bestämmer inom sina förvaltningsområden samt fonderna utanför budgeten årligen före utgången av april göra upp en verksamhetsberättelse för föregående finansår.

Verksamhetsberättelsen skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om ämbetsverkets och inrättningens verksamhet och den skall innehålla

Statsbokslutet omfattar boksluten för statens budgetekonomi, statliga fonder utanför budgeten och statens affärsverk. Statskontoret uppgör på basis av statens huvudbok budgetkontona jämte jämförelser samt statens balanskonto, vilka skall tas med i statsbokslutet, och undertecknar dessa. Statskontoret sammanställer för statsbokslutet fondernas och affärsverkens resultat- och balansräkningar samt bokslutsakten i övrigt.

Statens balansräkning omfattar balanskontona i statens huvudbok grupperade åtminstone i penningkonton, fordringskonton, lagerkonton, skuldkonton, verkens interna konton och konton mellan verken, konton för resultatregleringsposter och andra balanskonton.

När räkenskapsverkens alla data för finansåret har införts i statens huvudbok, avslutas denna genom att budgetkontonas saldon överförs till inkomsters och utgifters konton, som åter avslutas genom att överskotts- och underskottskontot gottskrivs med summan av krediteringarna och belastas med summan av debiteringarna. Övriga konton samt överskotts- och underskottskontot avslutas genom att saldona överförs till statens balansräkning.

För uppgörandet av statsbokslutsakten skall räkenskapsverken före en av statskontoret utsatt tidpunkt tillställa statskontoret de utredningar, baserade på verkens bokslut, som statskontoret bestämmer.

Statskontoret skall publicera statsbokslutsakten i tryckt form.

Räkenskapsverkets ledning skall se till att den interna kontrollen av den ekonomiska förvaltningen inom verket är ordnad på ett ändamålsenligt sätt.

Detaljerade bestämmelser om ordnande av den interna kontrollen ges i den ekonomistadga som avses i 26 §.

Ekonomistadgan innehåller bestämmelser om interna system för säkring och kontroll inom bokföringen, betalningsrörelsen och skötseln av tillgångarna samt om intern granskning, dvs. övervakning av de ovan nämnda systemen, om granskning av kassor, förråd, lösöre och eventuella övriga tillgångar, om sådan annan övervakning av den ekonomiska förvaltningen som ledningen anser nödvändig samt om revision av bokföringen och bokslutet. I stadgan tas likväl bestämmelser om revision av bokföringen och bokslutet in endast då det vid räkenskapsverket finns personer med intern revision som huvudsyssla.

Statens revisionsverk meddelar vid behov räkenskapsverken närmare anvisningar om hur den interna kontrollen skall ordnas och genomföras samt deltar i utvecklandet av den interna kontrollen vid verken.

En överlåtelse av staten tillhöriga värdepapper skall på det sätt som avses i 24 § 1 mom. lagen om statsbudgeten anses vara av ringa betydelse, om

Stadgandena i 3-9 kap. tillämpas inte på affärsverk, om inte något annat stadgas särskilt. Om dem gäller i stället vad som stadgas i lagen om statens affärsverk.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av finansministeriet.