809/1991

Som bostadsaktiebolag anses ett aktiebolag

Denna lag skall, om inte något annat bestäms i bolagsordningen, tillämpas även på ett aktiebolag som har till ändamål att äga och besitta en eller flera byggnader och i vilket varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier medför rätt att besitta en i bolagsordningen angiven lägenhet eller någon annan del av en byggnad som bolaget äger eller av en fastighet som det besitter, men i vilket enligt bolagsordningen mer än hälften av lägenheternas sammanlagda golvyta inte upptas av bostadslägenheter som aktieägarna besitter.

Lagen skall också tillämpas på ett aktiebolag som har registrerats före den 1 mars 1926 och i vilket lägenheterna enligt bolagsstämmans beslut har reserverats för aktieägarna så som anges i 1 §.

På ett bostadsaktiebolag tillämpas även följande stadganden i lagen om aktiebolag (734/78):

På ett bolag som avses i 2 § 1 mom. tillämpas dessutom vad 10 kap. lagen om aktiebolag stadgar om revision i en koncern och i 11 kap. om koncernbokslut samt 12 kap. 1 § 2 mom., 2 § 2 mom., 4 § 2 mom. och 4 § 3 mom.

Ett bostadsaktiebolag skall ha ett aktiekapital som är fördelat på aktier. Aktierna skall vara minst tre och de skall ha samma nominella värde. Aktiekapitalet skall uppgå till minst 50 000 mark.

Aktieägarna i bolaget svarar inte personligen för bolagets förpliktelser.

Aktieägarna är skyldiga att betala bolagsvederlag till bolaget enligt de grunder som bestäms i bolagsordningen.

I bolagsordningen får bestämmas att bolagsvederlaget skall upbäras så att olika utgifter har olika betalningsgrunder, såsom lägenhetens yta, antalet aktier eller den faktiska förbrukningen av vatten, el eller någon annan nyttighet.

Med bolagsvederlaget kan bolaget täcka sina utgifter

När aktier övergår till en ny ägare svarar han för betalningen av bolagsvederlaget från övergången av äganderätten.

Den nya ägaren till aktierna svarar vid sidan av den föregående ägaren för obetalt bolagsvederlag för en tid av tre månader före äganderättens övergång till den nya ägaren.

Vad som nedan stadgas om lägenheter gäller även andra delar av en byggnad eller fastighet vilka aktierna medför rätt att besitta.

I ett bostadsaktiebolags bolagsordning skall anges

Alla aktier i ett bostadsaktiebolag medför lika rätt i bolaget, om inte något annat följer av denna lag eller bolagsordningen.

En aktie kan förvärvas och överlåtas utan begränsningar, om inte något annat följer av lag eller av bolagsordningen. I bolagsordningen kan dessa rättigheter endast begränsas enligt 11 och 12 §§ samt enligt vad som stadgas i någon annan lag.

Aktier som hör till samma aktiegrupp får inte tecknas, överlåtas eller överföras på något annat sätt eller pantsättas var för sig, utom när en lägenhet delas eller en del av den sammanslås med en annan lägenhet.

I bolagsordningen får bestämmas att aktieägarna eller ett namngivet offentligt samfund har rätt att lösa in aktier som har övergått till en ny ägare genom att framställa lösningsanspråk hos bolagets styrelse. I bolagsordningen skall därvid bestämmas

Har aktier som hör till flera aktiegrupper erhållits genom samma förvärv, skall samtliga aktier inlösas, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.

De lösningsberättigades inbördes företrädesrätt skall avgöras av styrelsen genom lottning, om inte något annat bestäms i bolagsordningen. Lösenbeloppet skall betalas till styrelsen antingen i pengar eller med ett betalningsmedel för vilket en i Finland verksam bank svarar. Betalas lösenbeloppet genom post- eller bankgiro skall den dag då betalaren betalt in lösenbeloppet på en bank för girering eller vidtagit någon annan motsvarande åtgärd för betalning av beloppet anses vara betalningsdagen. Styrelsen får inte betala lösenbeloppet till den av vilken aktien inlöses förrän han överlämnar aktiebrevet.

Vad som stadgas i 1 och 3 mom. gäller, om inte annorlunda stadgas i någon annan lag.

Ett bostadsaktiebolag får inte mot vederlag förvärva eller som pant ta emot egna aktier eller aktier i ett bolag som är dess moderbolag. Ett avtal som strider mot detta förbud är ogiltigt. Bolaget får dock på auktion ropa in en aktie som har utmätts för bolagets fordran samt lösa in en aktie i de fall som avses i 87 §.

I bolagsordningen kan bestämmas att bolaget, utan att nedsätta aktiekapitalet eller en uppskrivningsfond, har rätt att med annat eget kapital lösa in aktier som erbjuds bolaget eller som har övergått till en ny ägare. Om lösningsrätten gäller aktier som har övergått till en ny ägare, skall i bolagsordningen tas in de bestämmelser som avses i 11 § 1 mom. 3-5 punkten. Bolaget har företräde till inlösen framför övriga lösningsberättigade, om inte något annat stadgas eller bestäms i någon annan lag eller i bolagsordningen.

Bolaget skall meddela en ny ägare sitt lösningsanspråk inom den tid som nämns i 11 § 1 mom. 4 punkten.

Tvister om lösningsrätt och om lösenbeloppets storlek skall handläggas av domstolen på bolagets hemort, om de inte enligt bolagsordningen skall avgöras genom skiljemannaförfarande.

Till dess avtal om lösningsanspråket har nåtts eller tvisten blivit löst genom ett avgörande som har vunnit laga kraft, har den till vilken aktien övergått inte någon annan på aktien grundad rätt än rätten att besitta lägenheten samt rätten till vinst och företrädesrätt när nya aktier tecknas vid ökning av aktiekapitalet. Under denna tid tillämpas på honom vad som enligt bolagsordningen gäller för en aktieägares skyldighet att betala bolagsvederlag. De rättigheter och skyldigheter som följer av en aktieteckning övergår på den som utövar lösningsrätten.

Om tillämpningen av en bestämmelse i bolagsordningen om lösenbeloppets storlek kan medföra oskälig fördel för någon, får lösenbeloppet jämkas.

Om ett bolag ökar sitt aktiekapital så att de aktier som blir föremål för teckning medför rätt att besitta en lägenhet som bolaget har i sin omedelbara besittning eller en ny lägenhet som kommer att byggas, skall i beslutet om ökning av aktiekapitalet anges

I samband med beslutet om ökning av aktiekapitalet skall bolagsordningen ändras så att den för de lägenheter som avses i 1 mom. innehåller de uppgifter som nämns i 8 § 6 och 7 punkten.

För en aktiegrupp skall för aktieägaren utfärdas ett aktiebrev som har tryckts på ett tryckeri som har godkänts för tryckning av bostadsaktiebolags aktiebrev.

Aktiebrevet får ställas endast till viss man och det får utlämnas endast till den ägare som är antecknad i aktieboken. Aktiebrevet får inte utfärdas förrän bolaget eller, vid en ökning av aktiekapitalet, ökningen har registrerats och aktien har betalts till fullo.

På aktiebrevet skall genom tryckning antecknas bolagets firma, aktiens eller aktiernas nummer och nominella värde, den lägenhet till vilken aktiegruppen medför besittningsrätt samt uppgift om en bestämmelse i bolagsordningen om lösningsrätt enligt 11 eller 12 §.

Aktiebrevet skall dateras och undertecknas av ett beslutfört antal styrelsemedlemmar.

Om föremålet för besittningsrätten eller någon annan i aktiebrevet angiven omständighet som inverkar på aktieägarens rätt förändras genom en ändring av bolagsordningen, skall uppgiften i aktiebrevet ändras på motsvarande sätt.

Har en aktie makulerats, dess nominella värde nedsatts eller bolaget blivit upplöst, skall en anteckning om detta göras i aktiebrevet.

Om ett aktiebrev i samband med dödande har utfärdats i stället för ett annat, skall detta anges i aktiebrevet.

Om en aktiegrupp ändras på grund av att en lägenhet delas eller utvidgas eller lägenheter sammanslås eller på grund av någon annan åtgärd, skall styrelsen utfärda ett aktiebrev som motsvarar de nya förhållandena och makulera det tidigare. För utbytet av aktiebrev får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

Innan ett aktiebrev utfärdas kan bolaget utfärda ett till viss man ställt bevis som gäller rätten till en aktiegrupp och som innehåller ett villkor om att aktiebrevet lämnas ut endast mot återställande av beviset ( interimsbevis ). Beviset skall på begäran förses med anteckning om betalningar som har gjorts för aktierna. Om undertecknande av beviset och de uppgifter som det skall innehålla gäller vad 15 § 3 och 4 mom. stadgar om aktiebrev.

Överlåts eller pantsätts ett aktiebrev eller ett interimsbevis, skall 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (622/47) tillämpas på motsvarande sätt. När dessa stadganden tillämpas skall den som innehar aktiebrevet eller interimsbeviset och som enligt en därpå gjord anteckning av bolaget eller enligt ett disponentintyg är antecknad som sista ägare i aktieboken, förmodas ha sådan rätt att förfoga över aktiebrevet eller interimsbeviset som motsvarar den rätt som avses i 13 § 2 mom. lagen om skuldebrev.

När bolaget är bildat skall styrelsen utan dröjsmål upprätta en aktiebok. I den skall antecknas samtliga aktier i aktiegrupper och nummerföljd, till vilken lägenhet varje aktiegrupp medför besittningsrätt, dagen då aktiebreven har utfärdats, ägarens namn och postadress samt de uppgifter som enligt någon annan lag skall antecknas i den. För fysiska personer skall även antecknas nationalitet och födelsedatum. På begäran skall dessutom antecknas de begränsningar som besittningsrätten till en lägenhet är underkastad enligt någon annan lag.

Den som ber att få ta del av aktieboken skall av styrelsens ordförande eller disponenten ges tillfälle till det inom skälig tid.

Var och en har rätt att få en kopia av aktieboken eller en del av den. För kopian får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

Ett förvärv av en aktie som har anmälts av förvärvaren samt varje annan till bolaget anmäld förändring i de uppgifter som har upptagits i aktieboken skall, sedan saken klarlagts på ett tillförlitligt sätt, utan dröjsmål antecknas i aktieboken. Ett villkor för att ett förvärv skall kunna antecknas är dessutom att förvärvaren visar att stadgad stämpelskatt har betalts. Anteckningen skall dateras. Gäller inom bolaget lösningsrätt enligt 11 eller 12 §, får anteckning inte göras förrän det har framgått att lösningsrätten inte utövas.

Har den senaste överlåtelsen av en aktie tecknats på aktiebrevet eller ett interimsbevis in blanco, skall den nya ägarens namn antecknas på aktiebrevet eller interimsbeviset innan förvärvet antecknas i aktieboken.

På begäran av den nya aktieägaren skall den som för aktieboken förse aktiebrevet eller interimsbeviset med intyg om anteckningen i aktieboken och när den skedde.

En ny ägare till en aktie får utöva de rättigheter i bolaget som tillkommer aktieägarna sedan han har införts i aktieboken eller på ett tillförlitligt sätt har styrkt sitt förvärv.

Den besittningsrätt som aktien medför får dock utövas från den tid då bolaget för uppbörden av bolagsvederlaget har underrättats om vem den nya ägaren är.

Aktieägarna utövar vid bolagsstämman sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter, om inte beslutanderätten i lag eller i bolagsordningen har anförtrotts bolagets styrelse.

Varje aktieägare har rätt att delta i bolagsstämman och att yttra sig vid den, om inte något annat stadgas i denna lag.

En aktie som tillhör bolaget eller ett dotterbolag till det medför inte rätt att delta i bolagsstämman. En sådan aktie skall inte beaktas när det för ett giltigt beslut eller utövande av någon befogenhet krävs samtycke av samtliga aktieägare eller av ägarna till en bestämd del av aktierna i bolaget.

Om en aktiegrupp har flera än två samägare, får ägarna utöva de rättigheter som tillkommer aktieägarna vid bolagsstämman endast genom en gemensam representant.

En aktieägare utövar sin rätt vid bolagsstämman personligen eller genom ombud. Ombudet skall visa en daterad fullmakt. Som fullmakt av de samägare till en aktiegrupp som bor i bolagets byggnad kan även godkännas en utredning av något annat slag. En fullmakt gäller en enda stämma. En skriftlig fullmakt kan dock gälla i högst tre år.

En aktieägare får anlita biträde vid bolagsstämman.

Varje aktie medför en röst vid bolagsstämman. I bolagsordningen får dock bestämmas att varje aktiegrupp medför ett lika stort röstetal.

Vid bolagsstämman får ingen utöva rösträtt för mer än en femtedel av det sammanräknade röstetalet för de aktier som är företrädda vid stämman, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.

En aktieägare får inte själv eller genom ombud rösta vid bolagsstämman i ett ärende som gäller beviljande av ansvarsfrihet för honom, talan mot honom, hans befriande från skadeståndsskyldighet eller någon annan förpliktelse gentemot bolaget eller tagande av hans lägenhet i bolagets besittning. Aktieägaren får inte heller rösta i ett ärende som gäller talan mot någon annan eller dennes befriande från en förpliktelse, om han i saken har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Vad som här stadgas om aktieägare gäller även ombud.

Bolagsstämman skall hållas på en lämplig plats på bolagets hemort, om det inte i bolagsordningen har bestämts att stämman skall eller får hållas på någon annan namngiven ort i Finland. Av synnerligen vägande skäl får bolagsstämman hållas även på någon annan plats.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsperioden. Vid stämman skall bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram.

Vid stämman skall beslutas om

I bolagsordningen får bestämmas att flera än en ordinarie bolagsstämma kan hållas under räkenskapsperioden. Härvid får beslut i de ärenden som avses i 2 mom. 4 och 5 punkten fattas vid en stämma som hålls senare än vad som stadgas i 1 mom.

Extra bolagsstämma skall hållas när bolagsstämman eller styrelsen anser att det finns skäl eller när en revisor eller aktieägare som äger minst en tiondedel eller en i bolagsordningen bestämd mindre del av samtliga aktier skriftligen yrkar det för behandling av ett angivet ärende.

Kallelse till stämman skall utfärdas inom fjorton dagar från det yrkandet framställdes.

En aktieägare har rätt att få ett ärende upptaget vid bolagsstämman, om han skriftligen kräver det av styrelsen i så god tid att ärendet kan anges i kallelsen till stämman.

Bolagsstämman sammankallas av styrelsen. I det fall som avses i 51 § 3 mom. har en styrelsemedlem rätt att sammankalla stämman. Om en bolagsstämma som skall hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett beslut av bolagsstämman inte har blivit sammankallad i stadgad ordning, skall länsstyrelsen på ansökan av en styrelsemedlem, disponenten, en revisor eller en aktieägare berättiga sökanden att sammankalla stämman på bolagets bekostnad.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor och, om inte en längre tid är bestämd i bolagsordningen, senast en vecka före stämman. Uppskjuts fattandet av beslut i ett ärende som skall behandlas vid bolagsstämman till en fortsatt stämma, skall en särskild kallelse utfärdas till den, om stämman hålls mer än fyra veckor senare. Kräver bolagsordningen att ett beslut för att vara giltigt skall fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I kallelsen skall anges det beslut som har fattats på den första stämman.

Kallelsen skall utfärdas så som anges i bolagsordningen. Skall stämman behandla en sådan ändring av bolagsordningen som nämns i 41 eller 42 § eller ett ärende som avses i 45 §, skall dessutom en skriftlig kallelse sändas till varje aktieägare under den adress som har uppgivits för bolaget.

I kallelsen skall nämnas de ärenden som behandlas vid stämman. Om ärendet gäller ett förslag till ändring av bolagsordningen, skall förslagets huvudsakliga innehåll anges i kallelsen.

Om bokslutet skall behandlas vid bolagsstämman, skall bokslutshandlingarna eller kopior av dem tillställas aktieägarna med kallelsen eller under minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för aktieägarna hos disponenten eller styrelsens ordförande eller på någon annan plats som anges i kallelsen. I sistnämnda fall skall i kallelsen även anges under vilka tider handlingarna är tillgängliga, om inte bolaget har ett kontor med regelbundna öppettider.

En kopia av handlingarna skall sändas per post till en aktieägare som begär det. För detta får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

I ett ärende i fråga om vilket stadgandena i denna lag eller bestämmelserna i bolagsordningen om kallelse till en stämma eller om tillhandahållande av handlingar inte har iakttagits får beslut inte fattas utan samtycke av de aktieägare som berörs av försummelsen. Skall ärendet enligt bolagsordningen behandlas vid stämman, får den fatta beslut i saken även om ärendet inte har nämnts i kallelsen.

Ordföranden vid bolagsstämman utses av stämman, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.

Vid stämman skall aktieboken vara framlagd. Ordföranden vid stämman skall se till att över de närvarande aktieägarna, ombuden och biträdena upprättas en förteckning i vilken det för varje aktieägare antecknas antalet aktier och hans röstetal ( röstlängd ).

Ordföranden skall se till att protokoll förs över de beslut som fattas vid stämman. Röstlängden skall tas in i protokollet eller bifogas detta. I protokollet skall antecknas de beslut som har fattats vid stämman samt, när omröstning har ägt rum, dess resultat. Dessutom skall i protokollet tas in de förslag till ändring av bolagsordningen som har framlagts men som inte har blivit godkända. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en av stämman utsedd justerare. Disponenten eller styrelseordföranden skall senast en månad efter stämman visa protokollet för aktieägare som begär det. En aktieägare har rätt att få en kopia av protokollet eller en del av det. För kopian får uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

Protokollen skall förvaras på ett betryggande sätt.

Styrelsen och disponenten skall vid bolagsstämman på begäran av en aktieägare lämna närmare upplysningar om sådana omständigheter som kan inverka på bedömningen av bolagets bokslut och ekonomiska ställning eller något annat ärende som behandlas vid stämman.

Kan en aktieägares fråga besvaras endast med hjälp av uppgifter som inte är tillgängliga vid stämman, får svaret ges skriftligen inom två veckor. Svaret skall sändas till den aktieägare som ställde frågan och på begäran visas för övriga aktieägare.

Som bolagsstämmans beslut gäller, om inte något annat följer av denna lag, den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden omfattar. Vid val anses de ha blivit valda som har fått de flesta rösterna. Bolagsstämman kan dock före valet besluta att endast den blir vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning.

Ett i denna lag stadgat krav på majoritet får i bolagsordningen skärpas och i fråga om val även lindras.

Utan samtycke av samtliga aktieägare får beslut inte fattas om att uppbära bolagsvederlag för tillbyggnad eller för förvärv av ett tilläggsområde, med undantag av mindre byggnadsarbeten och förvärv för aktieägarnas gemensamma behov. Om skyldigheten att betala bolagsvederlag när en byggnad eller en lägenhet har förstörts stadgas i 87 §.

Har beslut fattats om att på bolagets bekostnad låta utföra en reparation eller renovering som hänför sig till de lägenheter som aktieägarna besitter och som beträffande varje lägenhet medför en lika stor nytta och kostnad, får bolagsstämman samtidigt besluta att varje aktiegrupps ägare i bolagsvederlag skall betala ett lika stort belopp för åtgärden. Ett beslut om lika fördelning av kostnaderna kan dock fattas endast om det biträds av aktieägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och av de aktier som är företrädda vid stämman.

Bolagsstämman kan besluta om en sådan reparation eller renovering som avses i 5 § 3 mom. 3 punkten och som syftar till att höja boendestandarden enbart i de lägenheter som aktieägarna besitter, om det samtidigt besluts att de aktieägare som önskar att åtgärden i fråga skall vidtas beträffande deras lägenheter betalar bolagsvederlag för betalning av kostnaderna för åtgärden. De aktieägare som är med om åtgärden kan avtala om att skyldigheten att stå för kostnaderna skall fördelas dem emellan. Vid bolagsstämman kan aktieägarna i fråga också ensamma fatta beslut om att kostnaderna fördelas jämnt, varvid 2 mom. i övrigt skall iakttas. Om inte ett dylikt avtal ingås eller beslut fattas, fördelas skyldigheten att betala bolagsvederlaget dem emellan enligt bolagsordningen.

Utan hinder av 3 mom. kan ett sådant beslut om reparation eller renovering som förpliktar alla aktieägare fattas enligt 38 §, om åtgärden är behövlig för att lägenheterna skall uppfylla minimikraven på boendestandard.

Beslut om att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman. Om inte något annat stadgas nedan eller enligt 38 § bestäms i bolagsordningen, är ett beslut om att ändra bolagsordningen giltigt, såvida det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och av de aktier som är företrädda vid stämman.

Ett sådant beslut om att ändra bolagsordningen i fråga om redan utgivna aktier, som

kräver utöver kvalificerad majoritet enligt 40 § även samtycke av de aktieägare vilkas aktier ändringen omedelbart berör.

Ett beslut om att i fråga om utgivna aktier ändra en i bolagsordningen angiven grund för bolagsvederlaget kräver utöver kvalificerad majoritet enligt 40 § även samtycke av de aktieägare vilkas betalningsskyldighet ökar på grund av ändringen.

Ändras grunden för bolagsvederlaget så att som grund i stället för något annat används den faktiska förbrukningen av en nyttighet, när den kan mätas eller uppskattas tillförlitligt, är beslutet dock giltigt, om det har fattats enligt 40 §.

Om bolagsordningen innehåller en bestämmelse som leder till oskälighet, har en aktieägare rätt att få den ändrad så att oskäligheten undanröjs. Godkänner bolagsstämman inte ett i detta syfte framlagt förslag till ändring av bolagsordningen eller lämnas inte ett sådant samtycke som ändringen kräver, har styrelsen och aktieägaren rätt att vid domstolen på bolagets hemort väcka talan om ändring av bolagsordningen. Styrelsen får inte väcka talan, om inte förslaget vid bolagsstämman har stötts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Talan skall väckas inom tre månader från bolagsstämman.

Talan skall väckas mot de aktieägare som vid stämman har motsatt sig att bolagsordningen ändras eller som har vägrat att lämna sitt samtycke. Domstolen skall ge bolaget tillfälle att bli hört.

Domstolen kan ändra bolagsordningen, om en bestämmelse i den leder till en sådan oskälighet att den bereder någon aktieägare betydande fördel på andra aktieägares bekostnad eller att någon aktieägare påförs avsevärd belastning jämfört med de övriga aktieägarna. Vid bedömning av oskäligheten skall beaktas bolagsordningens hela innehåll, förhållandena då bolagsordningen gjordes upp och därefter samt övriga omständigheter.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall utan dröjsmål anmälas för registrering, och det får inte tillämpas förrän registreringen har skett. Ett sådant domstolsbeslut om ändring av bolagsordningen som avses i 43 § skall iakttas och anmälas för registrering så snart det har vunnit laga kraft.

Om en ändring av bolagsordningen som gäller aktiekapitalet eller aktiernas nominella värde förutsätter att det registrerade aktiekapitalet ökas eller nedsätts, skall beslutet anmälas för registrering först samtidigt som ökningen eller nedsättningen anmäls.

Ett beslut om ändring av bolagsformen, om att bolaget skall träda i likvidation, om fusion med ett annat bolag eller om överlåtelse av en fastighet eller en byggnad som bolaget äger eller besitter eller om upplåtande av en sådan byggnad med nyttjanderätt är giltigt endast om samtliga aktieägare samtycker. Om en överlåtelse avser en fastighetsdel, som är eller som skall lämnas obebyggd, eller en byggnad av mindre betydelse, krävs dock inte samtycke av samtliga aktieägare.

Samtliga aktieägares samtycke till ett beslut som avses i 1 mom. krävs inte heller, om aktieägarna skulle lida avsevärd skada av att bolaget fortsätter sin verksamhet. Beslutet är i detta fall giltigt, om aktieägare med minst fyra femtedelar av samtliga aktier i bolaget ger sitt samtycke.

Bolagsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att bereda en aktieägare eller någon annan otillbörlig fördel på bolagets eller en annan aktieägares bekostnad.

Har ett beslut av bolagsstämman inte tillkommit i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag eller bolagsordningen, får en aktieägare, bolagets styrelse, en styrelsemedlem eller disponenten väcka talan mot bolaget för att få beslutet ogiltigförklarat eller ändrat.

Talan skall väckas inom tre månader från det beslutet fattades. Har en aktieägare haft en godtagbar orsak till dröjsmål och är det uppenbart oskäligt mot honom att beslutet blir i kraft, får talan väckas inom ett år från beslutet. Om talan inte väcks inom här nämnd tid, skall beslutet anses giltigt.

En domstols avgörande genom vilket bolagsstämmans beslut har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även de aktieägare som inte har biträtt talan. Domstolen kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet borde ha haft.

Ett beslut av bolagsstämman är ogiltigt oberoende av klandertalan, om

En aktieägare, styrelsen, en styrelsemedlem eller disponenten får väcka talan mot bolaget för att få fastställt att bolagsstämmans beslut är ogiltigt.

I ett bolag som har minst fem aktiegrupper och där minst fem aktiegrupper tillhör olika ägare har den som bor i bolagets byggnad med stöd av hyresrätt eller på någon annan jämförbar grund rätt att delta i en bolagsstämma som behandlar ärenden som gäller användning eller renovering av bolagets gemensamma lokaliteter och utrymmen eller ordningsregler för bolaget. De boende har rätt att yttra sig i dessa ärenden vid stämman.

Om flera personer bor i en lägenhet, får de delta i stämman företrädda av någon som de har valt. En boende har rätt att anlita ett ombud eller ett biträde som avses i 25 § och att enligt 31 § få ett ärende som avses i 1 mom. upptaget vid bolagsstämman.

Om bolagsstämman skall behandla ett ärende som avses i 1 mom., skall ett meddelande om detta senast en vecka före stämman sättas upp på de anslagstavlor som finns för allmänt bruk i bolagets byggnader eller lämnas i varje lägenhet, i vilken det bor någon som avses i 1 mom.

I bolagsstämmans protokoll skall antecknas att boende som avses i 1 mom. har deltagit i stämman. En sådan boende har samma rätt som en aktieägare att ta del av protokollet och att få en kopia av protokollet över en stämma som avses i 1 mom.

Ett bostadsaktiebolag skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. Om den byggnad som bolaget äger omfattar mindre än fem bostadslägenheter i aktieägarnas besittning, kan styrelsen ha färre medlemmar än tre. I så fall skall minst en suppleant väljas.

Mandattiden för styrelsemedlemmarna skall bestämmas i bolagsordningen. Mandattiden skall gå ut senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen när den bolagsstämma vid vilken nyval äger rum avslutas eller vid utgången av räkenskapsperioden.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. I bolagsordningen får bestämmas att en del av styrelsens medlemmar, dock mindre än hälften, väljs i någon annan ordning.

Vad som i denna lag stadgas om styrelsemedlemmarna skall på motsvarande sätt tillämpas på suppleanterna.

En styrelsemedlem kan avgå från sitt uppdrag innan mandattiden går ut. Anmälan om avgång i förtid skall göras till styrelsen och, om den avgående medlemmen inte är vald av bolagsstämman, även till den som valt honom. En styrelsemedlem kan skiljas från sitt uppdrag av den som har valt honom.

Blir en plats i styrelsen ledig under mandattiden eller förlorar en styrelsemedlem sin behörighet enligt 53 § och finns det inte någon suppleant, skall styrelsens övriga medlemmar se till att en ny medlem väljs för den återstående mandattiden, om inte styrelsen är beslutför med de återstående medlemmarna och suppleanterna.

Om alla styrelsemedlemmar avgår, svarar var och en av dem för att bolagsstämma sammankallas för val av en ny styrelse.

Ett bostadsaktiebolag kan ha en disponent, om så bestäms i bolagsordningen eller bolagsstämman beslutar det.

Disponenten utses och skiljs från uppdraget av styrelsen.

Minst hälften av styrelsemedlemmarna samt disponenten skall ha hemort i Finland, om inte handels- och industriministeriet beviljar undantag.

Den som är omyndig eller försatt i konkurs får inte vara styrelsemedlem eller disponent.

Styrelsen sköter förvaltningen av bolaget och svarar för att dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Om bolaget har en disponent, skall han sköta bolagets löpande förvaltning enligt styrelsens anvisningar och föreskrifter.

Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av bolagets verksamhet är osedvanliga eller vittsyftande eller som har en väsentlig inverkan på boendet eller boendekostnaderna får av styrelsen eller disponenten vidtas endast enligt bolagsstämmans beslut, utom när stämmans beslut inte kan inväntas utan att bolagets verksamhet orsakas avsevärd olägenhet.

Styrelsen skall sörja för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt. Disponenten skall se till att bolagets bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Disponenten eller, om bolaget inte har någon disponent eller om han är förhindrad, styrelsens ordförande skall på begäran ge en aktieägare eller den som har aktier i pant samt en fastighetsmäklare, som har ett gällande uppdrag att sälja aktier i bolaget, ett disponentintyg över lägenheten.

Av intyget skall framgå

För intyget kan uppbäras en skälig avgift som styrelsen godkänner.

Om styrelsen har flera medlemmar än en, skall den ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte något annat bestäms i bolagsordningen eller beslutas vid valet av styrelsen. Vid lika röstetal inom styrelsen avgörs ordförandevalet genom lottning. Disponenten får inte vara styrelseordförande.

Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder när det behövs. Han skall sammankalla styrelsen, om en styrelsemedlem eller disponenten kräver det. Om en ordförande inte har blivit vald eller om ordföranden är förhindrad eller trots yrkande underlåter att sammankalla styrelsen, får en styrelsemedlem eller disponenten göra det. Disponenten har rätt att vara närvarande och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen i ett enskilt fall beslutar något annat.

Vid styrelsens sammanträde skall föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande samt, om styrelsen har flera medlemmar, av en av styrelsen därtill utsedd medlem eller av disponenten, om han har varit närvarande. Varje styrelsemedlem och disponenten har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen skall förses med löpande nummer och förvaras på betryggande sätt.

Styrelsen är beslutför när mera än hälften av dess valda medlemmar är närvarande, om inte bolagsordningen kräver ett större antal. Beslut får dock inte fattas, om inte samtliga styrelsemedlemmar i mån av möjlighet har getts tillfälle att delta i behandlingen av ärendet. Om en styrelsemedlem är förhindrad, skall hans suppleant ges tillfälle att delta i behandlingen.

Som styrelsens beslut gäller, om inte bolagsordningen kräver kvalificerad majoritet, den mening som mer än hälften av de närvarande har biträtt eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden omfattar.

En styrelsemedlem eller disponenten får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller

Den som är rättegångsombud för bolaget eller som annars för dess talan är likaså jävig i de fall som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma.

Disponenten har rätt att företräda bolaget i de ärenden som enligt 54 § hör till honom.

I bolagsordningen får bestämmas att en styrelsemedlem eller disponenten har rätt att teckna bolagets firma eller att styrelsen får bemyndiga någon av sina medlemmar, disponenten eller någon annan person att göra det. Vad som stadgas i 53 och 58 §§ gäller även en sådan person. Rätten att teckna bolagets firma kan begränsas så att två eller flera personer endast gemensamt har rätt att teckna firman. Andra begränsningar får inte antecknas i handelsregistret.

Styrelsen får när som helst återkalla ett bemyndigande att teckna firman.

Styrelsemedlemmarna, disponenten och andra i 59 § angivna företrädare för bolaget får inte företa en rättshandling eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att bereda en aktieägare eller någon annan otillbörlig fördel på bolagets eller en annan aktieägares bekostnad.

Styrelsemedlemmarna, disponenten och andra i 59 § angivna företrädare för bolaget får inte iaktta ett av bolagsstämman, styrelsen eller disponenten fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller bolagsordningen.

Har en företrädare för bolaget överskridit sin befogenhet när han företagit en rättshandling på bolagets vägnar, är rättshandlingen inte bindande för bolaget, om den gentemot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

Ett bostadsaktiebolag skall ha minst en revisor. Revisorn väljs av bolagsstämman.

Bolagsstämman kan dessutom välja en eller flera revisorssuppleanter. Har för bolaget valts endast en revisor som inte är en revisionssammanslutning som avses i 65 § 4 mom., skall minst en revisorssuppleant väljas. Vad denna lag stadgar om revisorer skall på motsvarande sätt tillämpas på revisorssuppleanterna.

Mandattiden för en revisor skall bestämmas i bolagsordningen. Revisorns uppdrag upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls efter utgången av den sista räkenskapsperioden under hans mandattid eller, om han har valts tills vidare, när en ny revisor har valts i hans ställe.

En revisor kan avgå från sitt uppdrag genom att anmäla detta till styrelsen, trots att hans mandattid inte har gått ut. Bolagsstämman kan skilja en revisor från hans uppdrag.

Upphör en revisors uppdrag under mandattiden eller förlorar en revisor sin behörighet för uppdraget och finns det inte någon revisorssuppleant, skall styrelsen se till att en ny revisor väljs för den återstående mandattiden.

En revisor skall vara bosatt i Finland eller vara en sammanslutning som avses i 4 mom. Den som är omyndig eller försatt i konkurs får inte vara revisor.

En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska frågor som med beaktande av arten och omfånget av bolagets verksamhet behövs för uppdraget.

Åtminstone en av revisorerna skall vara en av Centralhandelskammaren eller en handelskammare godkänd revisor eller en sammanslutning som avses i 4 mom.,

Till revisor kan väljas en revisionssammanslutning som har godkänts av Centralhandelskammaren eller av en handelskammare. En sammanslutning som har utsetts till revisor skall meddela bolagets styrelse vem som är huvudansvarig för revisionen. Denne skall vara en av Centralhandelskammaren eller av en handelskammare godkänd revisor. Stadgandena i 66 och 76 §§ skall tillämpas på den huvudansvariga.

Revisor får inte den vara som är

Om bostadsaktiebolaget är ett dotterbolag, får till dess revisor inte väljas någon som inte får väljas till revisor i moderbolaget.

En revisor får inte ha penninglån hos bolaget eller hos något annat bolag som hör till samma koncern.

Länsstyrelsen skall på anmälan förordna en sådan revisor för bolaget som uppfyller behörighetsvillkoren, om

Anmälan får i de fall som nämns i 1 mom. 1-3 punkten göras hos länsstyrelsen av vem som helst och i de fall som nämns i 4 punkten av en aktieägare. I sistnämnda fall skall anmälan göras inom en månad från bolagsstämman. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte bolagsstämman utan dröjsmål väljer en behörig revisor.

Innan länsstyrelsen förordnar en revisor skall bolagets styrelse ges tillfälle att bli hörd. Förordnandet gäller till dess för bolaget i stadgad ordning har utsetts en revisor i stället för den som länsstyrelsen har förordnat.

En aktieägare kan yrka särskild granskning av bolagets förvaltning och bokföring under en viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta skall läggas fram vid den ordinarie bolagsstämman eller vid den bolagsstämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av aktieägare med minst en tiondedel av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna, men stämman inte har godkänt förslaget, kan en aktieägare inom en månad från bolagsstämman hos länsstyrelsen anhålla om att en granskare förordnas.

Länsstyrelsen skall ge bolagets styrelse tillfälle att bli hörd. Om ansökan gäller åtgärder av en viss person, skall även denne ges tillfälle att bli hörd. Ansökan skall bifallas om vägande skäl för en granskning anses föreligga. Länsstyrelsen kan förordna en eller flera granskare. En granskare har rätt till arvode av bolaget.

På en granskare skall tillämpas vad denna lag stadgar om revisor. Bolagsstämman får dock inte skilja honom från uppdraget.

Över granskningen skall ett utlåtande ges till bolagsstämman och sändas till de aktieägare som begär det. Disponenten eller styrelsens ordförande skall se till att aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman har möjlighet att på begäran ta del av utlåtandet. Detta skall hållas framlagt vid stämman.

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut som omfattar resultaträkning, balansräkning och verksamhetsberättelse. Bokslutet skall uppgöras enligt bokföringslagen (655/73) och detta kapitel. Bokföringsnämnden kan så som stadgas i bokföringslagen ge anvisningar och utlåtanden om uppgörande av bokslut för bostadsaktiebolag.

Bokslutshandlingarna skall ges revisorerna minst en månad före den ordinarie bolagsstämman, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.

Styrelsen och disponenten skall datera och underteckna bokslutet. Har en styrelsemedlem eller disponenten anmält avvikande mening om bokslutet, skall denna på hans yrkande fogas till bokslutet.

I bokslutet skall tas upp resultaträkningen och balansräkningen för den närmast föregående räkenskapsperioden. Har specificeringen av poster i resultaträkningen eller balansräkningen ändrats under räkenskapsperioden, skall uppgifterna i det tidigare bokslutet i mån av möjlighet sammanställas så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

I resultat- eller balansräkningen eller i en bilaga till dem skall utöver vad som annars gäller lämnas uppgift om

Verksamhetsberättelsen skall uppgöras med iakttagande av god bokföringssed. I den skall lämnas upplysning om

Ett bostadsaktiebolags eget kapital skall i balansräkningen delas upp i bundet och fritt kapital.

Bundet kapital är aktiekapitalet, en byggnadsfond och en uppskrivningsfond, vilka får nedsättas endast enligt 74 och 75 §§ samt för aktiekapitalets del så som stadgas särskilt.

I övrigt är det egna kapitalet fritt kapital. Räkenskapsperiodens vinst och en vinst från tidigare räkenskapsperioder anges separat som tillägg till det egna fria kapitalet samt räkenskapsperiodens förlust och en förlust från tidigare räkenskapsperioder som avdrag från nämnda kapital.

Har värdet på bolagets byggnad eller andra anläggningstillgångar uppskrivits under räkenskapsperioden, skall ett belopp som motsvarar uppskrivningen avsättas till en uppskrivningsfond bland passiva. Fonden får användas endast till fondemission.

Till en byggnadsfond skall avsättas det belopp som vid aktieteckning erhållits för aktierna utöver det nominella värdet samt det belopp som enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut skall avsättas till byggnadsfonden.

Fonden får nedsättas, om det belopp som motsvarar nedsättningen används

Ett bolag får inte ge penninglån till den som är aktieägare, medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet, disponent, verkställande direktör eller revisor i bolaget eller i ett annat bolag inom samma koncern, inte heller till någon som är i släktskap eller svågerlag med dem så som avses i 66 § 1 mom. 3 punkten. Detsamma gäller ställande av säkerhet för skuld.

Bolaget får bevilja andra än dem som nämns i 1 mom. penninglån eller ställa säkerhet för skuld endast om det behövs för underhållet eller användningen av en byggnad som tillhör bolaget eller av bolagets fastighet.

Förbudet i 1 mom. hindrar inte att bolaget ger lån till ett annat bolag inom samma koncern eller ställer säkerhet för dess skulder, om åtgärden tjänar bolagets och dess aktieägares intresse.

En aktieägare har rätt att utföra ändringsarbeten i de lokaliteter och utrymmen till vilka hans aktier medför besittningsrätt. Om en ändring kan orsaka skada på byggnaden eller vålla bolaget eller någon annan aktieägare men av annat slag, skall samtycke till ändringen inhämtas hos bolagets styrelse eller aktieägaren. I fråga om ändringar som kan inverka på bärande konstruktioner, husets isolering eller de vatten-, el-, gas- eller motsvarande ledningar eller det ventilationssystem som finns i huset, skall innan arbetet påbörjas anmälan göras till styrelsen eller disponenten. Styrelsen och disponenten har rätt att övervaka att arbetet utförs utan att byggnaden skadas och med iakttagande av gott byggnadsskick. Om ändringen kräver att bolagsordningen ändras, skall 3 kap. iakttas.

Om en ändring kräver tillstånd av någon myndighet, skall styrelsen ansöka om det på aktieägarens bekostnad eller ge honom fullmakt att själv ansöka om det.

En aktieägare kan av domstol berättigas att utföra en ändring till vilken styrelsen eller en annan aktieägare inte har lämnat sitt samtycke, om det vore oskäligt att ändringen inte fick utföras med hänsyn till storleken av den olägenhet som vållas och den nytta som aktieägaren får. Om domstolen ger sitt samtycke till ändringen, skall den samtidigt ålägga aktieägaren att till fullo ersätta den olägenhet som vållas samt ställa andra behövliga villkor. Domstolen kan även berättiga aktieägaren att ansöka om behövligt tillstånd av en myndighet.

Vad som ovan stadgas om ändringar gäller även tillbyggnad.

I bolagsordningen kan bestämmas hur ansvaret för underhållet av bolagets byggnader och övriga lokaliteter skall fördelas mellan aktieägarna och bolaget. Bolaget har dock alltid rätt att utföra en reparation som är nödvändig. Om bolagsordningen inte innehåller bestämmelser om fördelningen av underhållsansvaret, fördelar det sig enligt 2-4 mom.

Varje aktieägare skall invändigt underhålla den lägenhet som han besitter och de övriga lokaliteter och utrymmen till vilka hans aktier medför besittningsrätt. Bolaget skall dock avhjälpa konstruktionsfel inomhus och underhålla sådana värme-, el-, tele-, gas-, vatten- och avloppsledningar samt ventilationskanaler och andra liknande ledningar och kanaler samt vattenkranar som lägenheterna i byggnaden har utrustats med i samma standard. Aktieägaren skall utan dröjsmål till bolaget anmäla sådana fel eller brister i lägenheten som bolaget är skyldigt att avhjälpa.

Bolagsstämman kan besluta att på bolagets bekostnad låta utföra sådana underhållsarbeten som ankommer på en aktieägare, om detta kan ske utan att kränka aktieägarnas likställighet.

Bolaget ansvarar för den del av underhållet som inte hör till aktieägarna.

Medlemmarna av bolagets styrelse och disponenten samt den som har bemyndigats av styrelsen eller disponenten har rätt att få tillträde till en lägenhet, när detta behövs för lägenhetens skötsel eller för reparationsarbeten som bolaget utför. Besöket i lägenheten skall ske vid en tidpunkt som är lämplig för aktieägaren och lägenhetens innehavare, om detta inte hindras av att arbetet är brådskande eller av dess art. Vägras tillträde, har styrelsemedlemmarna och disponenten rätt att få handräckning av polisen.

En aktieägare har rätt att upplåta lägenheten eller en del av den att användas av någon annan, om inte något annat stadgas i lag eller bestäms i bolagsordningen.

Bolagsstämman kan besluta att den lägenhet som en aktieägare besitter tas i bolagets besittning för högst tre år, om

En lägenhet får inte tas i bolagets besittning, om förseelsen endast är av ringa betydelse. I beslutet skall anges på vad besittningstagandet grundar sig, hur länge det är i kraft och vilka lokaliteter som besittningstagandet gäller.

Ett beslut om att ta en lägenhet i bolagets besittning får inte fattas, om inte styrelsen har tilldelat aktieägaren en skriftlig varning. Har aktieägaren hyrt ut lägenheten, skall varningen även delges hyresgästen eller den som bor i lägenheten, om den grundar sig på en omständighet som nämns i 81 § 1 mom. 3, 4 eller 5 punkten och som beror på hans förfarande. I varningen skall anges vad den grundar sig på och nämnas möjligheten att bolaget tar lägenheten i sin besittning. Varningen skall delges enligt vad som gäller om delgivning av stämning eller annars bevisligen. Om aktieägaren eller hyresgästen inte har kunnat anträffas trots försök, får varningen tillställas honom i ett rekommenderat brev som han anses ha fått del av den sjunde dagen efter att brevet postades. Om aktieägaren inte är känd, kan varningen delges honom genom att publiceras i Officiella tidningen. Aktieägaren anses härvid ha fått del av varningen den dag då tidningen kommer ut.

Om aktieägaren med anledning av varningen utan dröjsmål uppfyller sin förpliktelse eller om rättelse annars sker, får bolaget inte ta lägenheten i sin besittning.

Bolagsstämmans beslut om att ta en lägenhet i bolagets besittning skall delges aktieägaren och, i det fall som avses i 82 § 1 mom., hyresgästen inom 30 dagar från det beslutet fattades och i den ordning som 82 § stadgar för varning. Om så inte sker, är beslutet utan verkan.

Aktieägaren eller hyresgästen kan låta en domstol pröva om det föreligger någon sådan grund för besittningstagandet som stadgas i 81 §. En klandertalan om att bolagsstämmans beslut skall förklaras ogiltigt såsom stridande mot 81 § skall väckas mot bolaget inom 30 dagar från det beslutet om besittningstagandet delgavs så som stadgas i 83 §.

Klandras inte beslutet enligt 1 mom., har bolaget rätt till handräckning enligt 7 kap. 15 § utsökningslagen för att kunna ta lokaliteterna i sin besittning.

Om beslutet om besittningstagandet inte förklaras ogiltigt, får det verkställas på samma sätt som en vräkningsdom som gäller en hyresgäst.

När en lägenhet har tagits i bolagets besittning, skall styrelsen utan dröjsmål hyra ut den mot gängse hyra på orten till en lämplig hyresgäst för den tid lägenheten är i bolagets besittning. Om en hyresgäst som bor i lägenheten inte genom sitt förfarande har orsakat att lägenheten tas i bolagets besittning, skall detta i första hand ingå ett avtal med honom för den tid besittningen varar. Är lägenheten inte i ett sådant skick att den kan hyras ut, skall behövliga reparationer först utföras på aktieägarens bekostnad. Hyresförhållandet upphör utan uppsägning när bolagets besittning upphör, oberoende av vad som har avtalats om hyresförhållandets längd.

Bolaget har rätt att av hyran innehålla betalning för kostnaderna för besittningstagandet, för sina kostnader för reparation av lägenheten, för utestående bolagsvederlag och för de poster av vederlaget som aktieägaren skall betala medan bolaget har lägenheten i sin besittning. Den överskjutande delen skall utan dröjsmål redovisas för aktieägaren.

Om aktierna övergår till en ny ägare efter det beslut har fattats om att ta lägenheten i bolagets besittning, får den nya ägaren överta besittningen av lägenheten sedan han har betalt de förfallna poster för vilka enligt 85 § 2 mom. betalning hade kunnat innehållas av hyran för lägenheten. Har lägenheten hyrts ut enligt 85 § 1 mom., är hyresavtalet bindande för den nya ägaren så som hyreslagen (653/87) stadgar.

Om den bostadsbyggnad som bolaget äger eller, såvida det äger flera sådana byggnader, samtliga har förstörts så att iståndsättandet av dem motsvarar fullständig nybyggnad, får beslut om att uppbära bolagsvederlag för ett sådant bygge inte fattas utan samtycke av samtliga aktieägare. Bolaget har rätt att lösa in de aktier som tillhör en aktieägare som vägrat sitt samtycke, om de övriga aktieägarna är ense om inlösen. Lösen skall betalas enligt aktiernas gängse värde, varvid skall beaktas den minskning som bolagets egendom har drabbats av på grund av förstörelsen, de försäkringsersättningar och andra ersättningar som bolaget har fått samt övriga omständigheter.

Har en del av lägenheterna i en bostadsbyggnad som bolaget äger eller en del av bolagets bostadsbyggnader förstörts och bygger bolaget inte nya lägenheter i stället för de förstörda, har en ägare till aktier som medför besittningsrätt till en förstörd lägenhet rätt att av bolaget kräva inlösen av sina aktier enligt det värde som anges i 1 mom.

Till dess en förstörd lägenhet har byggts på nytt är ägaren till de aktier som medför besittningsrätt till lägenheten skyldig att betala bolagsvederlag endast för täckande av byggnadskostnaderna för lägenheten och att delta i bolagets utgifter för underhåll och skötsel med en skälig andel, som skall bestämmas med beaktande av att boendemöjligheten saknas.

Den som

skall för bostadsaktiebolagsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gärningen är obetydlig eller strängare straff stadgas i någon annan lag.

Den som

skall för bostadsaktiebolagsförseelse dömas till böter, om inte gärningen är obetydlig eller strängare straff stadgas i någon annan lag.

Genom förordning kan vid behov utfärdas närmare stadganden om de mätningsgrunder som skall iakttas när lägenheternas ytor beräknas och om godkännande av tryckerier för tryckningen av aktiebrev samt om innehållet i disponentintyg och om de handlingar som skall bifogas intyget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Genom den upphävs lagen den 5 februari 1926 om bostadsaktiebolag (30/26) jämte ändringar.

Om bolagsordningen för ett bostadsaktiebolag som har registrerats före ikraftträdandet innehåller bestämmelser som strider mot denna lag, skall i deras ställe denna lag tillämpas, såvida inte något annat stadgas nedan.

På ett bostadsaktiebolag som har registrerats före den 1 mars 1926 och på ett aktiebolag som avses i 2 § 2 mom. skall 9 eller 26 § inte tillämpas. I stället för dem skall tillämpas motsvarande stadganden i lagen om aktiebolag.

Denna lag tillämpas inte på ett bolag som avses i 2 § 1 mom., om anmälan om dess bildande har skett innan denna lag har trätt i kraft, såvida inte något annat bestäms i bolagsordningen.

Om bolagsordningen för ett bolag som har registrerats innan denna lag har trätt i kraft innehåller en bestämmelse om det röstetal som aktierna medför, skall bestämmelsen tillämpas utan hinder av 26 § 1 mom.

På ett bolag som har registrerats innan denna lag har trätt i kraft tillämpas inte stadgandet i 4 § om minsta belopp för aktiekapitalet. Aktiekapitalet får inte heller i ett sådant bolag genom beslut av bolagsstämman nedsättas till ett lägre belopp än vad som anges i nämnda lagrum. Har grundanmälan om bildande av ett bolag gjorts sedan denna lag har blivit stadfäst, får bolaget inte registreras, om dess aktiekapital är mindre än vad som stadgas i 4 §.

Har innan denna lag trätt i kraft i bolagsordningen tagits in en bestämmelse som begränsar rätten att överlåta eller förvärva aktier, skall på den tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Bolagsstämman kan dock, om inte något annat stadgas i en annan lag, enligt 40 § besluta att bolagsordningens bestämmelser om inlösningsförfarandet skall ändras så att de motsvarar denna lag.

På ett bolag som har registrerats innan denna lag har trätt i kraft tillämpas inte stadgandet i 15 § om aktiebrev, om inte nya aktiebrev utfärdas för alla aktier i bolaget.

På ett bokslut som uppgörs för en räkenskapsperiod som har börjat innan denna lag träder i kraft får den tidigare lagstiftningen tillämpas.

En reservfond som ingår i ett bostadsaktiebolags balansräkning skall ombildas till en byggnadsfond enligt 75 § senast vid det andra bokslut som uppgörs sedan denna lag har trätt i kraft.

Om bolagsordningen för ett bostadsaktiebolag som har registrerats före ikraftträdandet inte uppfyller kraven i denna lag, skall bolaget när det gör ändringar i sin bolagsordning samtidigt ändra den så att den motsvarar denna lag. Detta gäller dock inte uppgifter om lägenheternas ytor.