790/1991

På grund av försörjningsplikt beviljas i försörjartillägg utöver studiepenningens grunddel maximalt 380 mark per månad för varje minderårigt barn som den som ansöker om studiestöd har att försörja. Försörjartillägg betalas för maximalt tre barn. Ett barn betraktas inte som försörjt av sökanden, om sökanden på grund av avtal eller dom är skyldig att betala underhållsbidrag för barnet.

På grund av sommarstudier beviljas studerande vid högskola studiepenning för maximalt tre månaders och förhöjd statsborgen för studielån för maximalt två månaders sommarstudier enligt vad statens studiestödscentral särskilt bestämmer med beaktande av studiernas längd och omfattning, om studeranden under tiden 1.6.–31.8. bedriver studier eller obligatorisk praktik som ingår i hans examen. För den som studerar utomlands kan sommarstöd beviljas endast på grundval av sommarstudier som bedrivs i Finland. För sommartiden beviljas inte studiestöd, om studeranden under sommarstudierna är i förvärvsarbete som kan betraktas som huvudsyssla.

På grund av språkpraktiken höjs beloppet av statsborgen för studielån för studieåret med högst 3 500 mark, om sökanden studerar vid högskola och utomlands genomgår obligatorisk, oavlönad språkpraktik under tiden 1.9–31.5.

På grund av boendekostnaderna höjs studiepenningens bostadstillägg, om den studerandes hyra överstiger 600 mark per månad och han uppfyller de fordringar som stadgas i 10 § lagen om studiestöd. Höjningen är 80 procent av den del som överstiger nämnda månadshyra. Höjningen utgår inte för den del som överstiger 1 050 mark. Höjningen betalas endast till en person som bedriver studier i Finland.

På grund av kostnaderna för skötseln av studielån höjs studiepenningens grunddel med en procent av det enligt lagen om studiestöd beviljade studielånebelopp som förelegat vid utgången av mars månad året före studieåret, ifall sökandens studielån då utgjort minst 44 000 mark och han har beviljats studiepenning för hela studieåret 1991–92.

Om studeranden erhåller annan än i 3 § avsedd pension eller annat stöd som tryggar utkomsten, kan studiestödets maximibelopp nedsättas eller stödet förvägras i enlighet med vad statens studiestödscentral beslutar.

Om studeranden erhåller arbetslöshetsersättning, beviljas inte studiepenning.

Om de studerande vid en läroanstalt på basis av studier eller arbete som utförs i samband därmed erhåller lön, dagspenning eller bidrag eller annat stöd som motsvarar studiepenning, beviljas inte studiepenning. Härvid beviljas statsborgen för studielån så nedsatt som statens studiestödscentral särskilt bestämmer.

Om studeranden under studieåret bor hos sina föräldrar eller adoptivföräldrar, är beloppet av studiepenningens grunddel dock hälften av det fastställda maximibeloppet eller om studeranden har före början av studieåret inte fyllt 18 år, tre fjärdedelar.

Om studeranden under studieåret bor hos sina föräldrar eller adoptivföräldrar är maximibeloppet för statsborgen för studielån dock 70 procent av i 1 § fastställda belopp. Statsborgen för studielån och räntestöd beviljas dock inte en studerande som vid början av studieåret är under 18 år i annat fall än om de i 2 mom. nämnda förutsättningarna uppfylls.

den studerande är i början av studieåret 24-årig, är eller har varit gift eller han har att försörja minderårigt barn,

den sökandes möjligheter att få stöd av sina föräldrar kan anses vara väsentligt nedsatta på basen av föräldrarnas medellöshet eller sjukdom eller annat särskilt skäl i enlighet med vad statens studiestödscentral närmare beslutar.

Berättigade att erhålla studiepenningens grunddel och bostadstillägg till fullt belopp är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 157 000 mark. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 157 000 mark avdras från studiepenningen 5 procentenheter för varje helt belopp på 3 800 mark varmed inkomsten överstiger denna gräns.

Berättigade att erhålla statsborgen för studielån till fullt belopp är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 242 000 mark. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger ovan nämnda gräns, avdras från studielåneraten 5 procent för varje helt belopp på 3 800 mark varmed inkomsten överstiger gränsen.

Överstiger studerandens föräldrars sammanlagda beskattningsbara förmögenhet vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen 460 000 mark, jämställs 50 procent av den överstigande delen med föräldrarnas beskattningsbara inkomst.

Finns i familjen utom sökanden minderåriga barn att försörja, höjs beloppen av den ovan i 1 och 2 punkten stadgade beskattningsbara inkomsten med 27 000 mark för varje följande minderårig som skall försörjas. Beloppet av den beskattningsbara inkomsten höjs också med 27 000 mark för vart och ett av den sökandes myndiga syskon utan familj, om något av syskonen bedriver heltidsstudier vid en läroanstalt, som berörs av lagen om studiestöd.