652/1991

Disciplinstraff är arrest, disciplinbot, utegångsstraff och varning.

Till arrest döms i minst ett och högst trettio dygn, till disciplinbot för minst en och högst trettio dagar samt till utegångsstraff i minst elva och högst femton dygn.

I disciplinärt förfarande påförs arrest i minst ett och högst åtta dygn, disciplinbot för minst en och högst trettio dagar samt utegångsstraff i minst elva och högst femton dygn.

Disciplinbotens penningbelopp utgör en femtedel av den bötfälldes genomsnittliga bruttodagsinkomst eller är, om han saknar löneinkomst, lika stor som hans dagspenning. För den som tjänstgör enligt värnpliktslagen (452/50) är beloppet av en disciplinbot för en dag lika stort som beloppet av hans dagspenning.

Utegångsförbud påförs i minst ett och högst tio dygn samt extratjänst minst en och högst fem gånger.

Borde någon på samma gång dömas till disciplinstraff för två eller flera brott, ådöms honom ett gemensamt disciplinstraff. Till arrest får härvid dömas i högst fyrtio dygn, till disciplinbot för högst fyrtio dagar och till utegångsstraff högst tjugofem dygn.

När den avräkning som avses i 1 och 2 mom. görs motsvarar ett dygns frihetsberövande ett arrestdygn, disciplinbot för två dagar, två dygns utegångsstraff eller utegångsförbud och tre gånger extratjänst.

Rätt att påföra disciplinstraff har kommendören för truppavdelningen och en honom överordnad disciplinär förman. Dessutom har kommendören för truppenheten rätt att påföra den som tjänstgör som värnpliktig varning och utegångsstraff samt arrest i högst fem dygn, och chefen för grundenheten varning och arrest i högst tre dygn.

Rätt att påföra disciplinär tillrättavisning har varje disciplinär förman. Fältväbeln vid grundenheten får påföra personer som tjänstgör som värnpliktiga anmärkning samt extratjänst högst tre gånger.

I fråga om brott som avses i militära rättegångslagen tillämpas på de i 27 § nämnda tvångsmedlen och de myndigheter som är berättigade att använda dem, utom allmän lag, vad denna lag stadgar.

Om häktning stadgas i tvångsmedelslagen (450/87).

Om dagen för behandling av åtal mot en häktad stadgas i tvångsmedelslagen.

Kommendören för en truppavdelning har rätt att inom ett område eller på ett fartyg i försvarsmaktens bruk, likväl inte i en privat bostad, låta verkställa visitationer och rannsakningar som riktar sig mot personer som tjänstgör vid försvarsmakten och egendom som är i deras besittning, för utövande av tillsyn över att bestämmelserna om försvarsmaktens vapen, skjutförnödenheter och sprängämnen samt om narkotika och alkoholdrycker iakttas eller för uppdagande av överträdelse av dessa bestämmelser. Rannsakan och visitation kan dock riktas mot den som tjänstgör vid försvarsmakten och som inte lyder under 45 kap. strafflagen, endast om det finns skäl att misstänka att ovan nämnda bestämmelser har överträtts.

Försvarsmaktens egendom, såsom vapen, skjutförnödenheter och sprängämnen, samt narkotika och alkoholdrycker som påträffats hos en person som innehar dem olovligen får tas i förvar. En alkoholdryck får under förutsättningar som anges i förordning omhändertas av militärmyndigheten eller förstöras. I fråga om narkotika skall förfaras enligt narkotikalagen (41/72).

Undersökning av brott enligt militära rättegångslagen skall ledas av en anhållningsberättigad militärmyndighet som avses i 19 § i denna lag och utföras av någon som tjänstgör vid försvarsmakten. Den som utför undersökningen skall om möjligt vara förtrogen med brottsundersökning. Då detta är möjligt skall han vara någon annan än den förhördes direkta förman. Om sakens natur kräver det, kan förundersökningen ges i uppdrag åt polisen eller en särskild undersökningskommission. Enskilda förhör och andra undersökningsåtgärder kan ges i uppdrag åt polisen.

Den disciplinäre förmannen skall innan han påför ett disciplinstraff personligen höra den misstänkte samt, om det inte medför betydande dröjsmål med ärendets handläggning, inhämta utlåtande av en militärjurist. Om hörandet till följd av särskilda förhållanden skulle medföra betydande dröjsmål med ärendets handläggning och om det inte finns skäl att förmoda att hörandet kan påverka ärendets behandling, får en disciplinär förman dock påföra ett disciplinärt straff utan att den misstänkte blir personligen hörd förutsatt att han inte har ansett att hörande behövs.

Ett disciplinstraff och en disciplinär tillrättavisning skall stå i rätt förhållande till brottet och vara ändamålsenliga med tanke på den skyldiges tjänstgöringsställning. Då disciplinära påföljder döms ut eller påförs skall beaktas att bestraffningspraxis blir enhetlig.

När arten och strängheten av ett disciplinstraff eller en disciplinär tillrättavisning övervägs, skall de grunder som enligt strafflagen påverkar gärningens straffbarhet samt de förhållanden under vilka brottet begåtts och den skyldiges tidigare tjänstgöring och uppförande i övrigt beaktas. Påföljden kan skärpas, om straffen varit flera eller om gärningen begåtts i närvaro av församlade krigsmän så att den kan äventyra disciplinen och ordningen eller om gärningsmannen när han begick brottet missbrukat sin förmansställning. Påföljden kan mildras, om gärningen föranletts av att en förman vid det tillfälle då brottet begicks genom klandervärt beteende väckt gärningsmannens vrede.

Som påföljd skall disciplinär tillrättavisning användas, om inte brottets art eller brottens antal, upprätthållandet av disciplin och ordning, den skyldiges tidigare tjänstgöring eller andra omständigheter vid brottets begående förutsätter att disciplinstraff påförs.

Arrest kan påföras endast då lindrigare påföljder inte kan anses vara tillräckliga för upprätthållande av disciplin, ordning eller säkerhet i truppen.

Arrest får påföras den som är under aderton år endast då det är uppenbart att han inte annars anpassar sig till den militära disciplinen.

Observerar kommendören för truppavdelningen eller en disciplinär förman som är överordnad denne härvid att i ett disciplinärt förfarande har skett ett väsentligt fel eller att en disciplinär förman överskridit sin befogenhet eller att beslutet i ett disciplinärt ärende i fråga om slutresultatet är felaktigt eller uppenbart oskäligt, skall han upphäva beslutet eller mildra den disciplinära påföljden.

Då förmannen upphäver ett beslut kan han bestämma att ärendet skall tas till ny behandling eller omedelbart själv ta det till avgörande eller hänskjuta det till en behörig åklagare.

Arreststraff vars avtjänande är på hälft, då den straffade av någon annan orsak än hälsoskäl skall hemförlovas, avtjänas till fullo som arrest enligt 42 §.

Arrest förvandlas till en avgift, om verkställigheten av arreststraffet inte har inletts före hemförlovningen eller om den värnpliktige hemförlovas av hälsoskäl.

Då arrest förvandlas till en avgift motsvarar ett arrestdygn disciplinbot för två dagar. Förvandlingen skall verkställas av kommendören för truppavdelningen enligt de grunder som stadgas i 2 § 4 mom. och 43 § 1 mom.

Sådana utegångsstraff som skall verkställas samtidigt skall sammanräknas till fullo. Den på detta sätt sammanräknade strafftiden får dock uppgå till högst fyrtio dygn.

Skall ett utegångsstraff gå i verkställighet samtidigt med ett utegångsförbud som tillrättavisning, skall utegångsstraffet anses bli avtjänat först. Den sammanräknade tiden för utegångsstraffet och utegångsförbudet som tillrättavisning får uppgå till högst fyrtio dygn.

Ett utegångsstraff, vars verkställighet inte ännu har inletts eller som inte har avtjänats till fullo vid den tidpunkt då den straffade hemförlovas, förvandlas till en avgift. Då ett utegångsstraff förvandlas till en avgift motsvarar ett dygn utegångsstraff en disciplinbot.

Denna lag gäller i tillämpliga delar även gränsbevakningsväsendet och finsk fredsbevarande personal. Vid tillämpningen av lagen har den som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet eller inom en fredsbevarande organisation samma befogenhet som den som tjänstgör i motsvarande uppgift inom försvarsmakten.