559/1991

Omsättningsskatt skall enligt denna lag betalas till staten på försäljning av varor och tjänster i Finland samt på import till Finland.

Omsättningsskatt skall betalas

Med vara avses lös egendom samt elektricitet, värmeenergi och andra därmed jämförbara energinyttigheter.

Som varor betraktas inte

Skattepliktiga tjänster är

Som teletjänster anses tillhandahållande av telefon-, telegraf-, dataöverförings- och andra sådana tjänster samt övriga tjänster som hör till televerksamheten. Bedrivande av rundradioverksamhet anses inte vara en teletjänst.

Överlåtelse av rätten till offentlig visning av en biograffilm anses inte vara en tjänst som avses i 1 mom. 3 punkten.

Som försäljning anses överlåtelse av en vara eller tjänst mot vederlag.

När en vara säljs i kommission anses kommittentens försäljning bestå i att varan levereras till kommissionslagret medan kommissionärens försäljning anses bestå i att varan säljs ur kommissionslagret.

Som försäljning anses att en vara tas i eget bruk.

En vara anses ha tagits i eget bruk när

När skattskyldigheten upphör skall på varor som blivit kvar i den skattskyldiges besittning betalas skatt enligt vad som stadgas om tagande av en vara i eget bruk.

Som försäljning anses inte

Skattskyldig är var och en som säljer varor eller skattepliktiga tjänster i form av rörelse.

Skattskyldig för försäljning av andra teletjänster än dataöverföringstjänster är dock endast Post- och televerket samt andra som bedriver televerksamhet med koncession.

Om skyldighet att betala skatt på varuimport stadgas i 8 kap.

Den som är bosatt utanför Finland eller ett utländskt samfund eller en utländsk inrättning eller stiftelse ( utlänning ) är skattskyldig endast om den verksamhet som avses i 8 § bedrivs från ett sådant fast driftställe i Finland som avses i 60 § beskattningslagen.

Om en utlänning bedriver verksamhet utan att ha något fast driftställe i Finland, har han dock rätt att under de förutsättningar som stadgas i 88 § bli skattskyldig på ansökan.

Är en utlänning inte skattskyldig i Finland, är den som mottagit tjänsten skyldig att betala skatt för en sådan skattepliktig tjänst av utlänningen som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Skatt skall dock inte betalas, om mottagaren använder tjänsten på ett sätt som berättigar till avdrag.

Staten och dess inrättningar är inte skattskyldiga.

Skattskyldiga statliga inrättningar är likväl Kartcentralen, Åbo installationsverkstad, statens upphandlingscentral, mejeriet vid statens forskningsanstalt för mjölkhushållning, statens margarinfabrik, Statens tryckericentral, statens beklädnadsfabrik, Statens datorcentral, statens säkerhetsupplagsfond och Statens spannmålsförråd.

Post- och televerket är skyldigt att betala skatt på försäljningen av teletjänster samt för den försäljning av varor och skattepliktiga tjänster som har samband med televerksamheten.

Finlands Bank är skyldig att betala skatt på försäljning av ädelmetaller.

Kommuner, landskap och kommunalförbund är inte skattskyldiga för varor som de tillverkat för samfundet och tagit i eget bruk. De är dock skattskyldiga för energinyttigheter som de har tagit i eget bruk i samband med försäljning av sådana nyttigheter i form av rörelse.

En fysisk person eller en sådan sammanslutning av fysiska personer som avses i 104 § 2 mom. är inte skattskyldig, om den sammanlagda försäljningen av varor och skattepliktiga tjänster, frånsett försäljningspriser för anläggningstillgångar och skattens andel, ( skattepliktig omsättning ) under räkenskapsperioden uppgår till högst 75 000 mark.

Om räkenskapsperioden är längre eller kortare än 12 månader, anses den skattepliktiga omsättningen för den räkenskapsperiod som avses i 1 mom. vara det belopp som erhålls då den skattepliktiga omsättningen under en räkenskapsperiod som är längre eller kortare än 12 månader multipliceras med 12 och divideras med antalet månader i räkenskapsperioden.

Den som bedriver primärproduktion är inte skattskyldig för försäljning av produkter ur sin egen primärproduktion.

Om en primärproducent säljer produkter ur primärproduktionen i förädlad form eller annars så behandlade att de inte är i sedvanligt försäljningsskick, eller om försäljningen sker från ett försäljningsställe som är fristående från primärproduktionen, är han likväl skattskyldig för denna förädlings- och försäljningsverksamhet. Som ett försäljningsställe anses inte ett allmänt försäljningsställe utomhus.

Primärproduktion är jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling, jakt, fiske, fiskodling, kräftfångst, kräftodling, pälsdjursuppfödning och renskötsel samt plockning av svamp, skogsbär och kottar och tillvaratagande av andra sådana naturprodukter. Såsom primärproduktion anses även odling av frö- och plantmaterial på uppdrag av Jockis fröcentral, Centralen för utsädespotatis och stationen för sunda plantor, vilka finns i samband med lantbrukets forskningscentral.

Samfund och sammanslutningar, vilka har bildats av enbart primärproducenter för att underlätta anskaffning av maskiner och anordningar som medlemmarna behöver i sin näringsverksamhet och vilka säljer sådana tjänster som avses i 2 mom. endast till sina medlemmar och i liten omfattning till andra primärproducenter, är inte skattskyldiga för denna verksamhet.

Tjänster som avses i 1 mom. är

En pälsdjursuppfödare är inte skattskyldig för pälsningsarbete då han i lokaler, som han har skaffat huvudsakligen för sin egen verksamhet, med maskiner och anordningar, som han har anskaffat för denna verksamhet, åt en annan pälsdjursuppfödare utför pälsning av farmdjur som denne har uppfött.

Pälsningscentraler, som har bildats enbart av pälsdjursuppfödare och som utför pälsning av farmdjur endast för sina delägare eller medlemmar och endast i liten utsträckning åt andra pälsdjursuppfödare, är inte skattskyldiga för verksamheten.

Den som bedriver servering är inte skattskyldig för servering, som en eller flera arbetsgivare tillsammans har ordnat i en arbetsgivares lokaler och som är avsedd för de anställda, deras gäster och andra som arbetar i arbetsgivarens lokaler, om han inte är skattskyldig för annan serveringsverksamhet.

Den som bedriver servering är inte skattskyldig för sådan servering i en läroanstalt som är avsedd för en eller flera läroanstalters elever, lärare och övriga personal, om han inte är skattskyldig för någon annan serveringsverksamhet.

En verksamhetsidkare som avses i 1 och 2 mom. är inte heller skattskyldig när försäljningen sker via automater.

Ett allmännyttigt samfund som avses i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) är skattskyldigt endast om inkomsten av dess verksamhet enligt nämnda lag anses utgöra skattepliktig rörelseinkomst för samfundet.

Sjukhus, ålderdomshem, verksamhetsenheter för specialomsorger och anstalter för handikappade samt andra liknande vårdinrättningar är inte skattskyldiga för försäljning av produkter som har tillverkats i vård-, sysselsättnings- eller undervisningssyfte eller för försäljning av arbetsprestationer som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten och som har utförts i nämnda syfte.

Yrkesläroanstalter är inte skattskyldiga för försäljning av varor och tjänster som har producerats i omedelbar anslutning till undervisningen.

Den vars arbets- och funktionsförmåga har nedgått med minst 70 procent är inte skattskyldig för verksamhet som enbart omfattar försäljning av varor som han själv tillverkat eller av ovan i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten nämnda arbetsprestationer som han utfört, om han i sin verksamhet inte anlitar andra medhjälpare än sin make eller efterkommande som inte har fyllt 18 år och högst en annan person.

En rörelseidkare kan utan hinder av 12 och 17-20 §§ bli skattskyldig på ansökan.

Grunden för skatt på försäljning är

Skattegrunden inbegriper inte skattens andel.

Skattegrunden inkluderar också sådana av varuleveransen orsakade kostnader för vilka säljaren har debiterat köparen. Finansministeriet kan dock på de villkor som det har uppställt bestämma att skattegrunden inte inbegriper särskilt debiterade transportkostnader för varor eller varugrupper i vilkas pris dessa kostnader utgör ett exceptionellt stort tillägg som växer med transportsträckan eller transporttiden.

Till skattegrunden hänförs inte ersättningar som i samband med försäljning eller uthyrning av datoranläggningar debiteras för överlåtelse av ett datorprogram som har planerats för användarens individuella behov.

Om grunden för skatten på varuimport stadgas i 8 kap.

När den skattskyldige har anskaffat en vara för att använda den på ett sätt som endast delvis berättigar till avdrag eller själv har tillverkat en vara för sådant bruk och därefter säljer den, utgör skattegrunden den del av det i 22 § angivna beloppet som motsvarar den avdragsgilla användningens andel av varans hela användningssyfte. Om den avdragsgilla användningens andel utgör minst 90 procent, skall till skattegrunden hänföras hela det ovan angivna beloppet. Utgör den avdragsgilla användningens andel högst 10 procent, skall beloppet inte till någon del hänföras till skattegrunden.

När en vara delvis tas i eget bruk utgör skattegrunden den del av det i 22 § angivna beloppet som motsvarar den egna användningens andel av varans hela användningssyfte. Om den egna användningens andel utgör minst 90 procent, skall till skattegrunden hänföras hela det ovan nämnda beloppet. Utgör den egna användningens andel högst 10 procent, skall beloppet inte till någon del hänföras till skattegrunden.

Från skattegrunden får dras av

Ett senare influtet belopp som dragits av enligt 1 mom. 2 punkten såsom kreditförlust skall läggas till skattegrunden.

I skatt skall betalas 21,2 procent av skattegrunden.

Skattefri är försäljning av följande varor ( skattefria varor ):

Skattefri är uthyrning av sådana varor som avses i 1 mom.

Skattefri är försäljning av arbetsprestationer som hänför sig till varor som nämns i 1 mom. 4-13 punkten, om varan också efter arbetsprestationen är en sådan skattefri vara som avses i 1 mom.

Skattefri är överlåtelse av arbetsprestationer som hänför sig till sådana skattefria luftfartyg och fartyg som avses i 1 mom. 14 punkten och till varor som för reparation har lösgjorts från sådana fartyg och likaså överlåtelse av i arbetet använda och vid arbetet på fartyget monterade varor.

Skattefri är försäljning av följande varor, när säljaren har tillverkat varan:

Skattefri är också försäljningen av arbete för tillverkning av sådana gödsel- och foderämnen som avses i 1 mom.

Skattefri är försäljning av läkemedel som avses i läkemedelslagen (395/87) och försäljning av sådana produkter av läkemedelstyp som enligt 71 § läkemedelslagen får säljas endast på apotek ( läkemedelsprodukter ), när säljaren är en sådan läkemedelsfabrik eller läkemedelspartiaffär som avses i läkemedelslagen.

Skattefri är försäljning av varor eller tjänster till utlandet.

Som försäljning till utlandet anses bland annat

Som försäljning av teletjänster till utlandet anses användning av telenätet för inkommande trafik och transittrafik.

Skattefri är också försäljning av andra varor än livsmedel till någon som inte bor i Finland, Danmark, Norge eller Sverige, om det enligt vad som stadgas i förordning kan utredas att han själv fört ut varorna ur Finland utan att använda dem här.

Skattefri är försäljning till en utländsk köpare som inte är skattskyldig i Finland, om varan eller tjänsten på hans uppdrag och med fakturering av honom sänds direkt till en skattskyldig rörelseidkare för att tas i användning som berättigar till avdrag.

Skattefri är en ersättning som en utlänning, som inte är skattskyldig i Finland, med stöd av en borgensförbindelse eller någon annan motsvarande förbindelse betalar för reparationsarbete på en importerad vara eller för en vara som givits i stället för en felaktig vara.

Skattefri är försäljning eller annan överlåtelse av varor och tjänster i samband med att en rörelse överlåts helt eller delvis, om överlåtelsen riktar sig till någon som tar i bruk de överlåtna varorna och tjänsterna för ett ändamål som berättigar till avdrag.

Skattefri är också en överlåtelse av varor och tjänster i samband med en konkurs, om överlåtelsen under de förutsättningar som stadgas i 1 mom. sker till konkursboet som fortsätter med den skattskyldiges rörelse.

Tar förvärvaren en vara som avses i 1 eller 2 mom. i sådan användning som inte berättigar till avdrag, skall han betala skatt enligt vad som stadgas om tagande av vara i eget bruk.

Importören är skyldig att betala skatt på varuimport.

Ansvarig för att skatten betalas är utöver importören den som enligt tullagen (573/78) ansvarar för att tullen betalas.

Den som köper en vara på tullauktion är skyldig att betala skatt på den.

Grunden för den skatt som skall betalas för import fastställs utgående från tullvärdet som bestäms enligt tullvärdeslagen (906/80). När skattegrunden fastställs skall till tullvärdet läggas den tull, importavgift, accis, utjämningsskatt, bil- och motorcykelskatt samt säkerhetsupplagsavgift som skall betalas för varan. När skattegrunden fastställs tillämpas inte 10 a § tullvärdeslagen.

Om en importerad vara har tillverkats i utlandet helt eller delvis av förnödenheter som har exporterats från Finland, skall tullvärdet vid fastställande av skattegrunden minskas med värdet av förnödenheter som exporterats från Finland såsom skattepliktiga.

Skattegrunden för en vara som sålts på tullauktion är varans auktionspris.

Skattefri är import av följande varor:

Skattefri är också import av en vara som enligt lag, förordning eller någon annan bestämmelse är tullfri, om inte något annat stadgas eller bestäms i lag, förordning eller någon annan föreskrift eller om inte statsrådet i fråga om vissa varor eller varugrupper har bestämt något annat i syfte att försätta dem i samma ställning som en inhemsk vara som används för motsvarande ändamål. Import är likväl inte skattefri när tullfriheten grundar sig på tulltarifflagen (660/87) eller en internationell tullöverenskommelse, om inte något annat stadgas eller bestäms i författningen eller överenskommelsen. Import är inte heller skattefri när tullfriheten grundar sig på vad som stadgas om exportförmån i 19 § tullskattelagen och om fartygsbyggnadsförmån i lagens 20 §.

Har i en skattepliktig importerad förädlingsprodukt såsom råvara använts varor som avses i 49 §, har importören rätt att få en skatteåterbäring som utgör 17,5 procent av grunden för den skatt som skall betalas för råvaran.

Ingår i en skattepliktig importerad förädlingsprodukt såsom råvara varor som avses i 48 §, har importören rätt att få skatteåterbäring som nämns i 1 mom. multiplicerad med 1,35 för kött och med 1,6 för mjölk.

Finansministeriet fastställer de grunder enligt vilka skatteåterbäringen för olika förädlingsprodukter räknas ut.

Exporteras en vara, antingen i befintligt skick eller som beståndsdel i en annan vara, och har för den betalts skatteåterbäring enligt 37 §, skall i tillämpliga delar iakttas vad som i 55 § stadgas om återbäring av kalkylerad skatt som har dragits av.

Om skatt som skall betalas för varuimport återbärs till importören med stöd av 23 § tullskattelagen, skall tullmyndigheten av importören återkräva den skatteåterbäring som avses i 37 §.

Om inte något annat stadgas i denna lag, gäller beträffande skatt på varuimport, skatteåterbäring i samband med export eller import och även i övrigt vid import av vara i tillämpliga delar vad som särskilt stadgas om tull.

Omsättningsskatt återbärs inte genom ett beslut med anledning av ett tullrättelseärende, besvär, en ansökan om särskild återbäring eller en ansökan om partiell återbäring, om den skatt som har betalts på en importerad vara har dragits av enligt 9 kap.

Den skattskyldige får, om inte något annat stadgas nedan, för skattepliktig rörelse dra av

Med skattepliktig rörelse avses verksamhet som enligt denna lag medför skattskyldighet. En vara eller tjänst har anskaffats för en skattepliktig rörelse, om varan är avsedd att ingå i omsättnings- eller anläggningstillgångarna eller om varan eller tjänsten annars är avsedd att användas eller förbrukas i verksamheten.

Avdrag som avses i 41 § får inte göras vid anskaffning av följande varor och tjänster:

Utan hinder av 42 § 1-4 punkten får ett avdrag som avses i 41 § göras när anskaffningen gäller en vara som används omedelbart

Avdrag får göras också för en sådan i 1 mom. nämnd vara som har anskaffats med hyres- eller annan nyttjanderätt och dessutom för en skattepliktig arbetsprestation som hänför sig till en vara som nämns i 1 mom.

Avdrag får göras också när anskaffningen gäller en vara som utan ersättning överlåts till en underleverantör för att omedelbart användas i sådan verksamhet till förmån för överlåtaren som avses i 1 mom.

En skattskyldig får med avvikelse från 41 § och 42 § 5 punkten för en ny industribyggnad som han köpt av byggaren eller byggherren eller byggt själv och som han använder i sin skattepliktiga rörelse dra av en kalkylerad skatt, som utgör 13,1 procent av anskaffningsutgiften för byggnaden ( industribyggnadsavdrag ).

Vad som i 1 mom. stadgas om nya industribyggnader skall också tillämpas på utvidgnings-, ändrings- och förnyelsearbeten samt andra motsvarande arbeten som innebär grundlig förbättring och på varor som används i arbetet, om detta gäller en industribyggnad eller beror på att en byggnad eller konstruktion som har varit i annan användning byggs om till en industribyggnad.

När avdraget beräknas skall såsom anskaffningsutgift för industribyggnaden anses de direkta utgifterna för anskaffningen och uppförandet eller den grundliga förbättringen av byggnaden. Såsom anskaffningsutgift för en byggnad som den skattskyldige köpt av en byggherre anses byggherrens anskaffningsutgift. Om byggherrens anskaffningsutgift inte tillförlitligt kan redas ut, anses anskaffningsutgiften utgöra 80 procent av det pris som har betalts för byggnaden.

Såsom industribyggnad anses en byggnad eller bestående konstruktion som används

Vad som ovan stadgas om avdrag för industribyggnader tillämpas också på fjärrvärmenät.

För en industribyggnad, som den skattskyldige har anskaffat eller uppfört för ett ändamål som endast delvis berättigar till avdrag, får avdrag som avses i 44 § göras endast till den del byggnaden används för det ändamålet. Om den till avdrag berättigande användningen utgör minst 90 procent, görs avdraget till fullt belopp. Om den till avdrag berättigande användningen utgör högst 10 procent, görs inget avdrag.

Utan hinder av 41 § 2 mom. och 42 § anses varor och skattepliktiga tjänster vara anskaffade för en skattepliktig rörelse, om den skattskyldige för ut varorna och tjänsterna ur Finland utan att använda dem här.

En skattskyldig får, om inte något annat stadgas i 42 §, från följande skattefria varor som han har anskaffat för en skattepliktig rörelse dra av en kalkylerad skatt, som utgör 17,5 procent av varans inköpspris eller av den i 35 § stadgade skattegrunden för en importerad vara:

När avdraget räknas ut anses som inköpspris på mjölk riktpriset vid leveranstidpunkten och som inköpspris på djur som nämns i 1 mom. 2 punkten inköpspriset på primärproduktionsstället.

Om den skattskyldige från sin primärproduktion har överfört varor som avses i 49 § till användning som berättigar till avdrag eller om den skattskyldige är primärproducent av en vara som avses i 1 mom. 4 punkten, får han göra ett avdrag som avses i 1 mom. på basis av det värde som motsvarar varans gängse inköpspris.

Det avdrag som avses i 47 § skall för kött som hela kroppar, delar av kroppar eller skuret benfritt samt för slaktdjur som avses i 47 § 1 mom. 2 punkten multipliceras med 1,35.

Det avdrag för mjölk som avses i 47 § skall multipliceras med 1,6.

Oförädlade primärprodukter som avses i 47 § 1 mom. 1 punkten är

En skattskyldig apotekare får göra ett kalkylerat avdrag enligt 47 § för läkemedelsprodukter som avses i 29 § och som han köpt från en läkemedelsfabrik eller en läkemedelspartiaffär eller som han själv har importerat.

En skattskyldig får göra ett avdrag enligt 41 § för köpta energinyttigheter också i det fall att debiteringen ingår i hyran eller i annat vederlag för en byggnad eller en lokal i den. Avdraget får dock uppgå endast till ett belopp som motsvarar skatten för energinyttigheter eller bränsle som byggnadens ägare eller innehavare har köpt.

När en skattskyldig i avdragsgill användning tar en vara som varit i eget bruk och inte är en sådan som avses i 27 §, får han dra av en kalkylerad skatt som utgör 17,5 procent av varans ursprungliga inköpspris eller motsvarande värde. Om varans sannolika överlåtelsepris är lägre än dess ursprungliga inköpspris eller motsvarande värde, skall den skatt som dras av beräknas på varans sannolika överlåtelsepris. För kött och mjölk som avses i 47 § görs avdraget förhöjt på det sätt som framgår av 48 §.

I samband med att en skattepliktig rörelse inleds får den skattskyldige från varor som han innehar och som används för ett syfte som berättigar till avdrag göra ett avdrag som avses i 1 mom.

Från en vara eller tjänst, som den skattskyldige har anskaffat eller tagit i sådan användning som endast delvis berättigar till avdrag, får avdrag enligt detta kapitel göras endast till den del varan eller tjänsten används för detta ändamål. Om den avdragsgilla användningen utgör minst 90 procent, får avdraget göras till fullt belopp. Om den avdragsgilla användningen utgör högst 10 procent, får inget avdrag göras.

Om säljaren krediterar köparen med de belopp som avses i 25 § 1 mom. 1 punkten, skall den avdragna skatten rättas i motsvarande mån.

Har i samband med anskaffningen av en vara kunnat göras ett avdrag som avses i 47 § 1 mom. 1-3 punkten eller i 48 eller 50 § och har varan i befintligt skick eller som beståndsdel i en annan vara förts ut ur landet, skall exportören i samband med redovisningen av skatten återbetala den kalkylerade skatt som har dragits av.

Skatten skall dock inte återbetalas när

Har i samband med anskaffningen av en vara kunnat göras ett avdrag som avses i 47 § 1 mom. 1-3 punkten eller i 48 eller 50 § och har varan använts för tillverkning av gödsel- eller foderämnen som avses i 28 § och som tillverkaren har sålt eller tagit i eget bruk, skall tillverkaren återbetala den kalkylerade skatt som dragits av.

Finansministeriet kan i fråga om vissa varor eller varugrupper fastställa de grunder enligt vilka skall beräknas beloppet av den avdragna kalkylerade skatt som återbetalas samt bestämma när beloppet av kalkylerad skatt som har dragits av är så litet att det inte skall återbetalas.

Skatt på försäljning skall betalas för den kalendermånad under vilken

Under räkenskapsperioden får skatten på försäljning som enligt 58 § skall hänföras till räkenskapsperioden betalas för den kalendermånad under vilken köparen har debiterats för en levererad vara eller en utförd tjänst. Om någon debitering inte sker, får skatten betalas för den kalendermånad under vilken försäljningspriset för en levererad vara eller en utförd tjänst helt eller delvis har influtit.

Skatten på sådana försäljningspriser som avses i 1 mom. och som vid räkenskapsperiodens utgång inte har debiterats eller, om någon debitering inte sker, som inte influtit, skall betalas för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. När skattskyldigheten upphör skall skatten betalas för den sista kalendermånaden av verksamheten.

En skattskyldig som enligt bokföringslagen (655/73) har rätt att föra bok enligt kontantprincipen får betala skatt på försäljningen för den kalendermånad under vilken försäljningspriset helt eller delvis influtit.

När skattskyldigheten upphör skall skatt betalas på de försäljningspriser som avses i 1 mom. och som inte influtit, för den sista kalendermånaden av verksamheten.

En sådan rättelsepost och kreditförlust som avses i 25 § skall dras av från den kalendermånad på vilken den enligt god bokföringssed skall registreras i bokföringen.

När skattskyldigheten upphör skall de poster som nämns i 1 mom. dras av från den sista kalendermånaden av verksamheten.

Den kalkylerade skatt som dragits av och som avses i 10 kap. skall återbetalas för den kalendermånad under vilken en vara som avses i 55 § har exporterats eller ett gödsel- eller foderämne som avses i 56 § har sålts eller tagits i eget bruk.

De avdrag som avses i 9 kap. skall göras för den kalendermånad under vilken

Ett industribyggnadsavdrag som avses i 44 § görs för den kalendermånad under vilken

Under en räkenskapsperiod får ett avdrag som enligt 63 § 1 punkten hänför sig till räkenskapsperioden göras för den kalendermånad under vilken den till avdraget berättigade har debiterats för en levererad vara eller en utförd tjänst. Om någon debitering inte sker, får avdraget göras för den kalendermånad då inköpspriset för en levererad vara eller en utförd tjänst helt eller delvis har betalts.

Avdrag för inköp som avses i 1 mom. och som inte är debiterade vid utgången av räkenskapsperioden eller, om debitering inte sker, som då inte är betalda, skall göras för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. När skattskyldigheten upphör skall avdraget göras för den sista kalendermånaden av verksamheten.

En skattskyldig som enligt bokföringslagen har rätt att föra bok enligt kontantprincipen får göra avdrag för den kalendermånad då inköpspriset helt eller delvis har betalts.

När skattskyldigheten upphör görs avdraget för sådana obetalda inköp som avses i 1 mom. för den sista kalendermånaden av verksamheten.

En rättelse enligt 54 § samt ett sådant tillägg för kreditförlust som avses i 25 § 2 mom. skall hänföras till den kalendermånad på vilken de enligt god bokföringssed skall registreras i bokföringen.

När skattskyldigheten har upphört skall de poster som nämns i 1 mom. hänföras till den sista kalendermånaden av verksamheten.

Skillnaden mellan de skatter som enligt 11 kap. skall betalas för en kalendermånad och de som skall dras av ( skatt som skall redovisas ) skall betalas till staten senast den 25 dagen den andra månaden efter kalendermånaden. Är nämnda dag en helgdag, helgfri lördag eller midsommarafton, får skatten betalas den första vardagen därefter.

Skatt som har betalts senare än vad som stadgas i 68 § anses vara betald för den kalendermånad, för vilken den skattskyldige i månadsdeklarationen har uppgett den som betald eller för vilken han annars skall anses ha betalt den.

Skatt som har betalts efter den tid inom vilken räkenskapsperiodsdeklarationen skall göras används för betalning av obetald debiterad skatt, skatteförhöjning och skattetillägg samt för dröjsmålsränta och restavgift som skall bäras upp.

Kan avdrag som avses i 9 kap. eller 25 § vid beräkningen av den skatt som skall redovisas för en kalendermånad inte göras till fullt belopp, får det icke avdragna beloppet dras av under räkenskapsperiodens följande kalendermånader. Kan avdraget inte heller på detta sätt göras till fullt belopp, skall till den skattskyldige betalas ett belopp som motsvarar den skatt som inte har dragits av.

Överstiger de skatter som skall dras av för en räkenskapsperiod sannolikt skatterna på försäljningarna, skall till den skattskyldige med avvikelse från 1 mom. under räkenskapsperioden kalendermånadsvis betalas den skatt för kalendermånad som inte har dragits av.

Till den skattskyldige kan av särskilda skäl under räkenskapsperioden återbäras skatt som enligt 1 mom., med beaktande av den skatt som har betalts för räkenskapsperioden samt de sannolika skatter som skall betalas för försäljning och som skall dras av, sannolikt kommer att återbetalas till honom.

Den skatt som avses i 2 och 3 mom. skall på ansökan återbäras till den skattskyldige enligt lämnad utredning. Ansökan till länsskatteverket görs på fastställd blankett. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om det minsta skattebelopp som på ansökan skall återbäras till en skattskyldig.

Skattestyrelsen utövar allmän tillsyn över beskattningen.

Länsskatteverket fastställer skatten, övervakar skattebetalningen och uppbär skatten.

Ärenden som gäller en skattskyldig behandlas av det länsskatteverk inom vars verksamhetsområde den skattskyldige har sin hemkommun. Som hemkommun anses den kommun där den skattskyldige enligt beskattningslagen (482/58) skall påföras statsskatt.

Skattestyrelsen förordnar en eller flera av länsskatteverkets tjänstemän till statsombud som bevakar statens rätt.

Tullverket ansvarar för beskattningen av importerade varor och utövar tillsyn över beskattningen enligt vad som stadgas särskilt.

Den som börjar driva en skattepliktig rörelse skall innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till länsskatteverket eller skattebyrån.

Länsskatteverket eller skattebyrån skall utan dröjsmål underrättas om att en skattepliktig rörelse har upphört.

Den skattskyldige skall avge månadsdeklaration för varje kalendermånad senast den 25 dagen i den andra månaden efter kalendermånaden. Anmälan om att skatt inte kommer att betalas kan göras flera månader på förhand.

Den skattskyldige skall för varje räkenskapsperiod ge en räkenskapsperiodsdeklaration inom tre månader från räkenskapsperiodens utgång.

Länsskatteverket kan av särskilda skäl på den skattskyldiges begäran förlänga den stadgade tiden för inlämnande av räkenskapsperiodsdeklarationen med högst två månader.

De uppgifter som skall lämnas i månads- och räkenskapsperiodsdeklarationen bestäms genom förordning. Uppgifterna ges på blanketter som skattestyrelsen fastställer.

I månads- och räkenskapsperiodsdeklarationen får skattebeloppen anges i hela mark så att överskjutande pennin lämnas obeaktade. Vid beräkning av de belopp som skall anges i hela mark beaktas dock skatter som skall betalas och dras av samt andra enskilda poster med en pennis noggrannhet.

Månads- och räkenskapsperiodsdeklarationerna lämnas till det länsskatteverk som avses i 72 §.

En månadsdeklaration i samband med skattebetalning anses vara inlämnad när betalningen har erlagts till penninginrättningen.

En deklaration som har kommit med posten anses vara inlämnad när försändelsen med deklarationen har postats under länsskatteverkets adress.

Den som är deklarationsskyldig skall underteckna månadsdeklarationen, räkenskapsperiodsdeklarationen och andra handlingar som är avsedda för skattemyndigheterna. Ett samfunds deklarationer och handlingar skall vara undertecknade av den eller de personer som har rätt att teckna firman.

Ett samfunds deklarationsskyldighet skall fullgöras av samfundets styrelse eller förvaltning. För ett öppet bolag, ett kommanditbolag och en sammanslutning fullgörs deklarationsskyldigheten av en delägare som enligt 104 § 2 mom. ansvarar för skatten.

Ansvarig för att en utlännings deklarationsskyldighet fullgörs är också representanten i Finland. Ansvarig för en sådan utlännings deklarationsskyldighet som avses i 9 § 2 mom. är den i 88 § nämnda representanten i Finland.

Deklarationsskyldig för en omyndig är förmyndaren, för en frånvarande en för honom förordnad god man och för ett dödsbo den som har hand om boet eller, om boet är skiftat, den som hade hand om boet vid tiden för skiftet.

Den som på grund av frånvaro eller något annat lagligt hinder inte kan fullgöra sin deklarationsskyldighet, får låta sig företrädas av en lämplig person. Den skattskyldige svarar dock för vad ställföreträdaren gör eller lämnar ogjort.

Länsskatteverket skall på begäran utfärda bevis över att en handling har mottagits.

Den som har underlåtit att inom föreskriven tid inlämna månads- eller räkenskapsperiodsdeklaration eller som har lämnat en bristfällig deklaration, skall på uppmaning av länsskatteverket fullgöra sin skyldighet inom utsatt tid.

Den skattskyldige skall även inom utsatt tid på uppmaning ge de kompletterande upplysningar som behövs för att skatten skall kunna fastställas.

Den skattskyldige skall på uppmaning av en behörig tjänsteman vid länsskatteverket eller skattestyrelsen, för granskning av nämnda myndighet eller en av den förordnad sakkunnig och ojävig person, i Finland visa upp affärs- och räkenskapsböcker, inventarium och specifikationer till balansräkningen jämte bilagor samt verifikationsmaterial och allt annat material som hör till redovisningen, avtal och skuldebrev, protokoll, korrespondens och metodbeskrivning över maskinell bokföring samt andra handlingar som kan vara nödvändiga vid beskattningen, vid verkställande av skattegranskning eller vid behandling av ansökan om ändring i hans beskattning, samt visa de lager som hör till rörelsen och den övriga egendomen. Granskning kan verkställas även under räkenskapsperioden.

Handlingarna skall om möjligt granskas i den skattskyldiges affärslokal eller i den bokförings- eller servicebyrå som han anlitar. Verkställs granskningen i en sådan lokal eller byrå, skall den skattskyldige ställa ändamålsenliga lokaliteter samt hjälpmedel och biträden till granskarens förfogande. Kan granskningen inte utan olägenhet verkställas på en plats som avses här, får den ske i länsskatteverket. Handlingarna skall lämnas för granskning på eller sändas till den plats där granskningen utförs. Av de handlingar som förvaras i form av fotografiska kopior eller på annat motsvarande sätt, skall på uppmaning av den myndighet som avses i 1 mom. framställas kopior för den som utför granskningen. Över granskningen skall uppgöras en berättelse.

Var och en skall på uppmaning av länsskatteverket eller skattestyrelsen ge andra uppgifter som framgår av handlingar som han har i sin besittning eller som han annars känner till och som behövs för någon annans beskattning, skattegranskning eller ärende som gäller sökande av ändring i beskattning, om han inte enligt lag har rätt att vägra att avge vittnesmål i saken. Ingen får dock vägra att ge sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen av denne.

Post- och televerket skall på skriftlig uppmaning av en myndighet som nämns i 1 mom. lämna uppgifter om de postanvisningar och postförskottsanvisningar som har anlänt till en kund och även om annan penningrörelse genom postens förmedling.

De myndigheter som nämns i 1 mom. har rätt att enligt 83 § granska eller låta granska sådana affärshandlingar och andra handlingar av vilka uppgifter som avses i 1 och 2 mom. kan framgå.

Myndigheterna och de offentliga inrättningarna skall på begäran av en myndighet som avses i 84 § lämna de uppgifter som behövs för beskattningen eller tillåta att en person som har förordnats av en sådan myndighet skaffar dessa uppgifter, om de inte gäller en sak i vilken vittnesmål enligt lag inte får avges.

Magistraterna och länsmännen skall före utgången av januari och juli utan avgift tillställa länsskatteverket förteckningar över de anmälningar som under föregående halvår har gjorts om att rörelser har grundats eller upphört.

De skattskyldiga införs i ett register över omsättningsskatteskyldiga.

Länsskatteverket meddelar vid behov om en person, en sammanslutning eller ett samfund har införts i registret eller inte.

Länsskatteverket inför den skattskyldige i registret när den skattepliktiga rörelsen inleds. Den skattskyldige kan likväl införas i registret redan då han börjar skaffa varor och tjänster för att driva en skattepliktig rörelse.

Länsskatteverket avför den skattskyldige ur registret räknat från den tidpunkt då den skattepliktiga rörelsen har upphört.

Enligt 9 § 2 mom. eller 21 § införs den skattskyldige i registret och avförs ur detta tidigast räknat från ansökningstidpunkten.

För godkännande av en ansökan som avses i 9 § 2 mom. krävs att utlänningen har en av länsskatteverket godkänd representant med hemort i Finland. Länsskatteverket kan dessutom kräva att säkerhet ställs för skattebetalningen.

En representant som avses i 1 mom. skall föra sådan bok över den skattskyldiges rörelse att det med ledning av den är möjligt att tillförlitligt reda ut de omständigheter som är av betydelse för fastställande av skatten. Bokföringsmaterialet skall förvaras i Finland i fem år från utgången av den räkenskapsperiod som materialet gäller.

Vad som i 83 § stadgas om den skattskyldiges förpliktelser skall tillämpas också på en representant som avses i 1 mom.

Länsskatteverket skall underrätta den skattskyldige om att han har införts i eller avförts ur registret samt om att han inte, med avvikelse från anmälan eller ansökan, har införts i registret eller avförts ur det.

På begäran av den som saken gäller eller av statsombudet skall länsskatteverket meddela beslut i registreringsärenden.

Länsskatteverket påför på basis av deklarationerna och andra uppgifter den skattskyldige den skatt som inte har betalts.

När skatten påförs skall med omsorg och med beaktande av såväl statens som den skattskyldiges rätt prövas vad som av deklarationerna eller annars har framgått om den skattskyldiges affärstransaktioner samt om övriga omständigheter som påverkar saken eller vad som på annan grund skall anses vara riktigt.

Har den skattskyldige underlåtit att betala skatt eller uppenbart betalt för litet i skatt och har han inte trots uppmaning givit uppgifter som behövs för påförande av skatt, skall länsskatteverket påföra den obetalda skatten enligt uppskattning.

Det obetalda skattebeloppet skall om möjligt utredas genom uträkningar på grundvalen av varuköp, sedvanliga försäljningsprovisioner, löner eller andra sådana kostnadsposter eller genom jämförelse med andra i samma bransch och under motsvarande förhållanden verksamma skattskyldigas rörelser.

Innan skatten påförs skall den skattskyldige beredas tillfälle att avge förklaring över uträkningen av skatten samt över de omständigheter på grund av vilka skatt bör påföras enligt uppskattning.

I beslutet om påförande av skatt skall skatteuträkningen tas in och skälen till att skatt påförts enligt uppskattning anges.

Länsskatteverket kontrollerar på basis av räkenskapsperiodsdeklarationen de skattebelopp som skall betalas för räkenskapsperiodens kalendermånader.

På basis av räkenskapsperiodsdeklarationen eller annan utredning debiterar länsskatteverket det obetalda beloppet för räkenskapsperiodens kalendermånader eller återbär det belopp som för perioden skall återbetalas till den skattskyldige.

Skatten för en räkenskapsperiod skall påföras inom ett år efter periodens utgång.

Efter den tid som stadgas i 92 § 3 mom. kan efterbeskattning verkställas. Den skattskyldige skall genom efterbeskattning påföras den skatt som är obetald eller vad som har återburits till för stort belopp till följd av att han underlåtit att ge en deklaration eller till följd av att han givit en deklaration, annan uppgift eller handling som är bristfällig, vilseledande eller oriktig. Efterbeskattning kan verkställas inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod till vilken den kalendermånad för vilken skatten borde ha betalts hänför sig.

Har den skattskyldige avlidit, efterbeskattas dödsboet. Efterbeskattningen skall verkställas inom ett år från utgången av det kalenderår då bouppteckningsinstrumentet inlämnades till rätten.

Innan efterbeskattningen verkställs skall den skattskyldige eller dödsboet ges tillfälle att avge förklaring.

Är orsaken till att skatt i det fall som avses i 93 § är obetald eller har återburits till ett för stort belopp ett fel som har lett till att någon annan skattskyldig har påförts för mycket i skatt, behöver efterbeskattning inte verkställas, om den skattskyldige uppvisar en förbindelse enligt vilken den skattskyldige som har rätt att få återbäring avstår från sin rätt att yrka på sänkning av sitt eget skattebelopp. Till den skattskyldige som har avgivit förbindelsen återbetalas ingen skatt.

Efterbeskattning behöver inte heller verkställas, om den obetalda skatten eller den överbetalda återbäringen skall anses vara obetydlig och om inte en opartisk beskattning eller någon annan orsak kräver att skatten påförs. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om när efterbeskattning inte behöver verkställas.

Om ett förhållande eller en åtgärd har givits en rättslig form som inte svarar mot sakens egentliga natur eller syfte, skall vid beskattningen förfaras som om den riktiga formen hade iakttagits.

Har vederlaget vid försäljningen av en vara eller tjänst avtalats eller fastställts till ett belopp som är lägre än vad som kan anses vara rimligt eller har någon annan åtgärd vidtagits uppenbart i syfte att minska skatten, kan det belopp på vilket skatt skall betalas fastställas enligt uppskattning.

Skatten kan höjas

Har en försummelse skett eller har en oriktig deklaration, uppgift eller handling på det sätt som nämns i 1 mom. 4 punkten givits i skatteförsnillningssyfte, skall skatten höjas med minst 50 procent och till högst det tredubbla beloppet.

Skatteförhöjning påförs endast för den skatt som den bristfällighet eller det fel som avses i 1 och 2 mom. hänför sig till.

Har den skattskyldige inte betalt skatten för en kalendermånad inom den tid som stadgas i 68 §, skall skattetillägg påföras för den obetalda skatten.

I skattetillägg påförs en mark för varje fullt belopp av etthundra mark för varje kalendermånad från ingången av den månad inom vilken skatten borde ha betalts till utgången av månaden före den förfallodag som sätts ut för skatten. Har skatten för en kalendermånad betalts efter utsatt tid och har den skattskyldige inte på eget initiativ betalt skattetillägg enligt 4 mom., påförs skattetillägget från ingången av den månad inom vilken skatten borde ha betalts, till utgången av den då skatten betalades.

Bestäms skatten helt eller delvis enligt uppskattning för en längre period än en kalendermånad eller är det inte på annat sätt utan oskäligt extra arbete möjligt att reda ut för vilken kalendermånad skatten har blivit obetald, kan begynnelsetidpunkten för uträknandet av skattetillägget uppskattas med beaktande av den obetalda skattens sannolika fördelning på de olika månaderna.

Betalar den skattskyldige efter den tid som stadgas i 68 § skatt för en kalendermånad utan debitering, skall han i samband därmed på eget initiativ betala en mark i skattetillägg för varje fullt belopp av etthundra mark för varje kalendermånad från ingången av den månad då skatten borde ha betalts till utgången av den då skatten betalades.

Bestäms skatten senare av en myndighet, skall skattetillägg betalas också på detta skattebelopp på det sätt som anges i 1-3 mom. Grundar sig fastställande av skatt på besvär som anförts på statens vägnar eller skall till staten indrivas skatt som den skattskyldige redan har betalt men som har återburits till honom, skall skattetillägg bestämmas enligt samma grund som för räntan på återbäringen.

Av särskilda skäl kan myndigheten beräkna skattetillägget från en senare tidpunkt än den som stadgas i 2 och 3 mom.

På skatteförhöjning påförs inte skattetillägg.

Påförs den skattskyldige skatt, skattetillägg eller skatteförhöjning, skall den skattskyldige ges en debetsedel samt ett beslut jämte besvärsundervisning. Skatten skall betalas inom den tid som finansministeriet bestämmer.

Den skattskyldige skall ges ett beslut om återbäring av skatt. Till beslutet skall fogas besvärsundervisning.

Anser statsombudet att en skattskyldig skall påföras skatt, skattetillägg eller skatteförhöjning, skall länsskatteverket på hans begäran fatta beslut i saken.

Skatt betalas, bestäms och återbärs i hela mark så att överstigande pennin inte beaktas. Detsamma gäller skatteförhöjning som nämns i 96 §, skattetillägg som anges i 97 § och ränta som nämns i 103 §.

Då uppmaningar, beslut och debetsedlar skall delges en skattskyldig eller någon annan, skall de sändas med posten i rekommenderat brev mot mottagningsbevis eller på något annat sätt ges bevisligen. Samtidigt skall meddelas inom vilken tid en uppmaning skall följas samt påföljden av försummelse. En handling som har sänts med posten anses ha delgivits vid den tidpunkt som mottagningsbeviset anger.

Om den skattepliktiga omsättningen för en skattskyldig fysisk person eller för en sådan av fysiska personer bildad sammanslutning som avses i 104 § 2 mom., uträknad enligt 12 §, under en räkenskapsperiod är högst 75 000 mark, återbärs till den skattskyldige hela den skatt som har betalts för räkenskapsperioden. Om den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsperioden är större än 75 000 mark men under 150 000 mark, återbärs av den skatt som har betalts för räkenskapsperioden ett belopp som fås då skatten minskas med en procent för varje fullt belopp om 750 mark med vilket den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsperioden överstiger 75 000 mark.

Skatt som skall återbäras till en skattskyldig skall utbetalas utan dröjsmål.

På skatt som skall återbäras betalas ränta enligt förordning. Räntan löper från utgången av den andra kalendermånaden efter räkenskapsperioden eller, då det är fråga om skatt som den skattskyldige har betalt först efter nämnda tidpunkt, från betalningsdagen.

Ränta betalas inte på skatt som skall återbäras enligt 102 § eller på skatt som understiger ett belopp som anges i förordning.

Skatt skall påföras den skattskyldige och de för skatten ansvariga personerna solidariskt.

Delägarna i ett öppet bolag och de personligt ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag är solidariskt ansvariga för det öppna bolagets, respektive kommanditbolagets skatt. Samma ansvar för en sammanslutnings skatt har en delägare i en sådan sammanslutning som två eller flera personer har bildat för att idka rörelse och som är avsedd att vara verksam till förmån för delägarna gemensamt.

En delägares och en bolagsmans ansvar inträder vid ingången av den månad då han ansluter sig till bolaget eller sammanslutningen och upphör vid utgången av den månad då han utträder ur bolaget eller sammanslutningen.

De för skatten ansvariga personerna skall antecknas i länsskatteverkets beslut. Har i beslutet inte antecknats någon i 2 mom. angiven person som är ansvarig för skatten, skall länsskatteverket, efter att ha hört en sådan, bestämma att han ansvarar för betalningen av skatten solidariskt med den skattskyldige.

Länsskatteverket ger handledning i ärenden som gäller omsättningsbeskattningen.

Är saken av synnerlig vikt för sökanden, skall länsskatteverket på ansökan meddela ett förhandsbesked om hur lagen skall tillämpas på hans affärstransaktion.

I ansökan skall i detalj anges den fråga som förhandsbesked önskas om och läggas fram den utredning som behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

Förhandsbesked ges för viss tid, dock högst till utgången av följande kalenderår. Ett förhandsbesked som vunnit laga kraft har på yrkande av sökanden bindande verkan under den tid som det har givits för.

Ärenden som gäller förhandsbesked skall av länsskatteverket, omsättningsskatterätten och högsta förvaltningsdomstolen behandlas i brådskande ordning.

I fråga om meddelande av förhandsbesked om skatt på import gäller i tillämpliga delar vad som särskilt stadgas om tull.

Har den skattskyldige uppgivit den skatt som skall betalas för en kalendermånad till ett för högt belopp eller den skatt som skall dras av till ett för lågt belopp, får han rätta felet genom att dra av den till ett oriktigt belopp deklarerade skatten under de följande kalendermånaderna i räkenskapsperioden.

Till en skattskyldig som inte har gjort en rättelse som nämns i 1 mom. skall efter räkenskapsperioden återbäras överbetald skatt eller icke återburen skatt på basis av räkenskapsperiodsdeklarationen eller någon annan ingiven utredning. Skatten kan återbäras inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod för vilken den skattskyldige har uppgivit skatten till ett för högt belopp eller, på basis av ett yrkande som den skattskyldige framställt inom nämnda tid, också senare.

Vid rättelse av uppenbara skriv- eller räknefel i länsskatteverkets beslut iakttas lagen om förvaltningsförfarande (598/82).

Konstaterar länsskatteverket på ansökan av den skattskyldige, med anledning av besvär eller annars, att dess beslut är felaktigt till nackdel för den skattskyldige, skall länsskatteverket rätta felet samt till den skattskyldige återbära på grund därav överbetald skatt eller skatt som inte har återburits, om inte ärendet har avgjorts genom beslut på besvär.

Rättelse kan göras inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod som det beslut som skall rättas avser eller, om det beslut som skall rättas hänför sig till flera räkenskapsperioder, från utgången av den sista av dem eller, på yrkande som den skattskyldige har framställt inom nämnda tid, även senare.

Ändring i beslut om omsättningsbeskattning som länsskatteverket har fattat med stöd av denna lag söks genom besvär hos omsättningsskatterätten. Besvärsrätt har på statens vägnar statsombudet vid länsskatteverket. Ändring skall sökas skriftligen och besvärsskriften skall tillställas länsskatteverket inom besvärstiden.

För den skattskyldige är besvärstiden tre år från utgången av räkenskapsperioden eller, om beslutet avser flera räkenskapsperioder, från utgången av den sista av dem, dock alltid minst 60 dagar från delgivningen. Över ett beslut som gäller registrering eller förhandsbesked får den skattskyldige anföra besvär inom 30 dagar från delgivningen. För statsombudet är besvärstiden trettio dagar från det beslutet fattades.

I beslut genom vilket en ansökan om förhandsbesked har avslagits samt i beslut som har meddelats med anledning av en ansökan som avses i 70 § 4 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Vad som stadgas om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag.

Länsskatteverket skall i fråga om besvär som statsombudet har anfört ge den skattskyldige och, i fråga om besvär som en skattskyldig har anfört, statsombudet tillfälle att bemöta besvären samt att vid behov avge genmäle.

Rättar länsskatteverket på det sätt som avses i 109 § sitt beslut i enlighet med den skattskyldiges yrkanden, förfaller besvären.

Till den del länsskatteverket anser att det yrkande som den skattskyldige har framställt i sina besvär inte ger andelning till rättelse av beslutet, skall länsskatteverket ge utlåtande över besvären och bereda den skattskyldige tillfälle att inom utsatt tid bemöta utlåtandet.

Statsombudets besvärsskrift och den skattskyldiges i 3 mom. nämnda besvärsskrift jämte bemötande, genmäle och utlåtande samt andra handlingar som har tillkommit vid behandlingen av ärendet skall utan dröjsmål sändas till omsättningsskatterätten.

Omsättningsskatterätten kan överföra delgivningen av sina beslut på länsskatteverket.

Omsättningsskatterätten skall rätta räknefel eller därmed jämförbara misstag i sina beslut.

Om omsättningsskatt på en importerad vara samt om rättelse och besvär över skatt som har återburits i samband med export eller import gäller i tillämpliga delar vad som särskilt stadgas om tull.

Den som är missnöjd med omsättningsskatterättens beslut får anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. På statens vägnar får statsombudet vid omsättningsskatterätten. I ett beslut genom vilket ett förhandsbesked har undanröjts får ändring inte sökas genom besvär.

Om det skattebelopp beträffande vilket omsättningsskatterättens beslut i ett ärende som gäller beloppet av skatten går parten emot uppenbart understiger 4 000 mark, får besvär över beslutet inte anföras, såvida inte den som saken gäller har beviljats besvärstillstånd enligt 116 §.

Besvärsskriften skall inom 30 dagar från delfåendet tillställas högsta förvaltningsdomstolen. För statsombudet räknas besvärstiden från omsättningsskatterättens beslut.

Det överklagade beslutet skall fogas till besvärsskriften. Till denna skall den skattskyldige också foga en utredning om när beslutet har delgivits ändringssökanden.

Besvärsskriften kan även tillställas omsättningsskatterätten, som utan dröjsmål skall sända den och handlingarna i ärendet till högsta förvaltningsdomstolen.

Besvärstillstånd söks hos högsta förvaltningsdomstolen.

Tillstånd kan beviljas endast om

Statsombudet vid omsättningsskatterätten kan beviljas tillstånd endast med stöd av 2 mom. 1 punkten.

Ansökan om besvärstillstånd skall tillställas högsta förvaltningsdomstolen eller omsättningsskatterätten senast den trettionde dagen från delfåendet. För statsombudet vid omsättningsskatterätten räknas tiden från den dag då beslutet meddelades.

I övrigt tillämpas vad 12 § 6 mom. samt 13 b och 14 §§ lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden stadgar om besvärstillstånd.

Av högsta förvaltningsdomstolens beslut skall ett exemplar ges ändringssökanden, och dessutom skall kopior av beslutet i två eller, då ändring sökts på statens vägnar, i tre exemplar tillställas omsättningsskatterätten. Denna skall delge parter högsta förvaltningsdomstolens beslut i det fall att ändring i omsättningsskatterättens beslut har sökts på statens vägnar.

Ändrar omsättningsskatterätten eller högsta förvaltningsdomstolen med anledning av besvär av statsombudet ett registreringsbeslut som avses i 89 § 2 mom., skall den samtidigt bestämma den tid från vilken beslutet skall tillämpas.

Om det under handläggningen av besvär observeras att beslut om påförande eller återbäring av skatt inte har fattats av rätt länsskatteverk, skall omsättningsskatterätten eller högsta förvaltningsdomstolen, såvida den inte anser sig kunna avgöra ärendet omedelbart, överföra det till det behöriga länsskatteverket.

Om beloppet av den skatt som en skattskyldig skall betala eller dra av för en räkenskapsperiod, genom ett debiterings-, efterbeskattnings-, återbärings- eller rättelsebeslut eller ett beslut om ny behandling eller ett beslut på besvär, har ändrats på ett sätt som påverkar beloppet av den skatt som skall betalas eller dras av för en annan räkenskapsperiod, skall beloppet av den skatt som skall betalas eller dras av för den sistnämnda perioden rättas i överensstämmelse med ändringen. En sådan rättelse kan göras också om förutsättningarna för efterbeskattning saknas.

En skattskyldig eller någon annan som ansvarar för skatten är trots att ändring har sökts i beskattningen skyldig att betala påförd skatt.

Har skatt genom omsättningsskatterättens eller högsta förvaltningsdomstolens beslut blivit avlyft eller nedsatt, skall det belopp som har överbetalts eller inte blivit återburet återbetalas till parten på det sätt som stadgas i 103 §.

Har omsättningsskatterätten eller högsta förvaltningsdomstolen med anledning av ändringssökande ansett någon vara skattskyldig eller höjt skattens belopp eller minskat det belopp som skall återbäras, skall en kopia av beslutet tillställas länsskatteverket. Detta skall utan dröjsmål bestämma en efterbetalningstid för den skattskyldige och utfärda en debetsedel enligt 98 §.

I beslut som gäller besvär över beskattning kan omsättningsskatterätten och högsta förvaltningsdomstolen bestämma att en skattskyldig av statsmedel skall få ersättning för rättegångskostnader enligt sakens natur och de grunder som stadgas i 21 kap. rättegångsbalken.

Uppstår det meningsskiljaktighet vid avgörande av ett ärende som gäller ändring som har sökts med stöd av denna lag, gäller såsom beslut den åsikt som flertalet skall anses ha omfattat samt vid lika röstetal den åsikt som är fördelaktigare för den skattskyldige eller, om denna grund inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

Den som är skattskyldig skall lägga upp sin bokföring så att uppgifter för fastställande av skatten kan fås ur den. Närmare stadganden om bokföringen utfärdas genom förordning.

Finansministeriet kan av särskilda skäl på ansökan och på villkor som det bestämmer nedsätta eller avlyfta sådana omsättningsskatter, skattetillägg, dröjsmålsräntor och restavgifter samt räntor med anledning av anstånd vilka har betalts eller skall betalas.

Skattestyrelsen eller, då en tullmyndighet uppbär skatten, tullstyrelsen har rätt att avgöra en ansökan som avses i 1 mom., om det belopp vars avlyftande eller återbäring söks är högst 100 000 mark. Finansministeriet kan dock avgöra ett principiellt viktigt ärende även om det belopp vars avlyftande eller återbäring söks är 100 000 mark eller mindre.

Vad som i denna paragraf stadgas om den skattskyldige skall på motsvarande sätt tillämpas på den som enligt denna lag är ansvarig för skatten.

I beslut med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Länsskatteverket kan av särskilda skäl på ansökan bevilja anstånd med betalning av skatt. Skattestyrelsen kan av särskilda skäl överta avgörandet av ett anståndsärende. Länsskatteverket och skattestyrelsen beviljar anstånd på villkor som bestäms av finansministeriet. Ministeriet kan likaså överta avgörandet av ett anståndsärende. Det bestämmer härvid anståndsvillkoren i sitt beslut på ansökningen.

Om anstånd med betalning av skatt vid import gäller vad som stadgas särskilt om tull.

I beslut som meddelats med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Uppgifter och handlingar som har lämnats för uppfyllande av deklarationsskyldigheten får inte lämnas andra än skattemyndigheterna och av dessa kallade sakkunniga. Detta hindrar dock inte att omsättningsskatterättens och högsta förvaltningsdomstolens beslut publiceras i oförändrad eller förkortad form med utelämnande av parternas namn.

För verkställande av beskattning, skattetillsyn, skatteuppbörd, prövning av besvär över beskattning och väckande av åtal för skattebrott samt för utsökning skall skattedeklarationerna och andra till skattemyndigheterna ingivna handlingar ställas till behöriga myndigheters eller deras företrädares förfogande. Under de förutsättningar som stadgas i 5 kap. 1 § tvångsmedelslagen skall beskattningshandlingarna eller uppgifter som framgår av dem ställas till en häktningsberättigad tjänstemans förfogande också för utredning av andra brott än skattebrott. Åklagaren och polisen har rätt att ur beskattningshandlingarna få uppgifter som behövs för bestämmande av dagsböters belopp enligt vad skattestyrelsen närmare bestämmer.

En make eller en avliden makes rättsinnehavare samt en boutredningsman och skiftesman som har förordnats av domstolen eller domaren har rätt att ur beskattningshandlingarna få uppgifter som behövs för utredning av boet och verkställande av avvittring eller arvskifte.

Statliga och kommunala myndigheter samt offentligrättsliga samfund har rätt att av skattestyrelsen få sådana för register- och statistikföring behövliga uppgifter som gör det möjligt att individualisera skattskyldiga ( identifieringsuppgift ).

Skattestyrelsen får av särskilda skäl bestämma att uppgifter som framgår av beskattningshandlingarna skall lämnas till statliga och kommunala myndigheter samt offentligrättsliga samfund också i något annat syfte än vad som stadgas i denna paragraf.

Skattestyrelsen kan bestämma att beskattningsuppgifter och beskattningshandlingar för statistik eller vetenskaplig forskning skall ställas till de myndigheters eller personers förfogande som bedriver sådan forskning.

Av skattemyndigheterna med stöd av denna paragraf erhållna uppgifter får användas endast för det ändamål som de givits för. Uppgifterna får inte överlåtas vidare, om inte något annat stadgas eller så har bestämts när uppgifterna lämnades.

Ingen får röja eller utnyttja vad han i tjänsten, i offentlig syssla, i de fall som avses i 129 § eller annars genom en månads- eller räkenskapsperiodsdeklaration eller andra uppgifter eller handlingar vilka lämnats för beskattningen fått veta om någon annans rörelse, ej heller vad som har yttrats om dem vid länsskatteverket eller skattestyrelsen.

För beskattning eller besvär över den kan den myndighet som behandlar ärendet bevilja den skattskyldige och statsombudet rätt att på ed låta höra vittnen vid den allmänna underrätt där detta lämpligen kan ske. Vid vittnesförhör har även den andra parten rätt att låta höra vittnen.

Den myndighet som har verkställt förhör skall bestämma arvodet för ett vittne som avses i 131 § och härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som gäller om bestämmande av vittnesarvode i mål vid allmän domstol.

Till ett vittne som staten har åberopat skall arvode betalas av allmänna medel enligt de grunder som gäller för ersättning av statsmedel till ett vittne som hörts vid en allmän domstol. I andra fall skall arvodet betalas av den som har åberopat vittnet.

Vad denna paragraf stadgar om vittnen gäller i tillämpliga delar också sakkunniga.

Överexekutorn samt länsmannen och polisinrättningen skall ge skattemyndigheterna handräckning. Överexekutorn har också rätt att på en skattemyndighets framställning vid vite förplikta den som inte har följt en uppmaning enligt 82 eller 83 § att fullgöra sin skyldighet.

En skattskyldig och den som anhåller om förhandsbesked har rätt att få utdrag ur länsskatteverkets och omsättningsskatterättens protokoll över hans beskattning samt kopior av beslut, utlåtanden och bemötanden i saken samt av den berättelse som har uppgjorts vid en granskning enligt 83 §.

För en kopia som avses i 1 mom. kan genom förordning stadgas lösen enligt de allmänna grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter, som skola erläggas för särskilda myndigheters expeditioner och tjänsteförrättningar (806/42). Det får dock inte stadgas att lösen skall betalas för kopia av en debetsedel.

Om straff för den som i strid med lagen undandrar eller försöker undandra omsättningsskatt stadgas i 29 kap. 1-3 §§ strafflagen.

Angående straff för skatteförseelse som gäller omsättningsskatt stadgas i 29 kap. 4 § strafflagen.

Den som trots uppmaning av myndigheten underlåter att på behörigt sätt fullgöra sin skyldighet enligt 75, 76 eller 79 §, 80 § 1-3 mom., 82 § 2 mom., 83 § 1 mom., 84 § 1 mom. eller 126 § skall för omsättningsskatteförseelse dömas till böter.

Vid förseelse som avses i 3 mom. får eftergift ske i fråga om anmälan, åtal eller straff, om förseelsen har varit ringa och om den utan dröjsmål har rättats till.

Om straff för brott mot den tystnadsplikt som en tjänsteman och en offentligt anställd arbetstagare har stadgas i 40 kap. 5 § strafflagen.

Bryter någon annan än en tjänsteman eller en offentligt anställd arbetstagare olovligen mot den tystnadsplikt som avses i 130 §, skall han för brott mot skyldighet att hemlighålla omsättningsskatteuppgifter dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Lagen tillämpas, om inte något annat stadgas nedan, när en såld vara har levererats eller en tjänst utförts, en importerad vara har utlämnats från tullkontroll eller en vara har tagits i eget bruk den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Genom denna lag upphävs lagen den 5 december 1963 angående omsättningsskatt (532/63, nedan den gamla omsättningsskattelagen), lagen den 1 december 1978 om undantag beträffande vissa livsmedel från lagen angående omsättningsskatt (915/78), lagen den 19 december 1980 om avvikelser från lagen angående omsättningsskatt i fråga om vissa produktiva investeringar (848/80) och lagen den 11 juli 1986 om avdrag för energiinvesteringar vid omsättningsbeskattningen (547/86), jämte ändringar. De lagar som nämns ovan skall dock tillämpas, om något annat inte stadgas nedan, när en såld vara har levererats eller en tjänst har utförts, en importerad vara har blivit utlämnad från tullkontroll eller en vara har tagits i eget bruk före ikraftträdandet.

Denna lag tillämpas inte på sådana varuleveranser eller arbetsprestationer som inte är slutförda vid ikraftträdandet och som enligt den gamla omsättningsskattelagen skulle falla utanför tillämpningsområdet för omsättningsbeskattningen.

Vid sådana varuleveranser eller arbetsprestationer som inte är slutförda vid ikraftträdandet och som har påbörjats före den 1 januari 1991 tillämpas den skattesats som avses i 26 § endast i fråga om de varor som levereras till monteringsstället den dag då lagen träder i kraft eller därefter samt på den del av en arbetsprestation som sker nämnda dag eller därefter.

Denna lag tillämpas inte på försäljning av en vara som har anskaffats för något annat ändamål än försäljningsändamål enligt den gamla omsättningsskattelagen eller som tillverkats för ett sådant ändamål, i det fall att varan har levererats eller utlämnats från tullkontroll till säljaren eller i det fall att säljaren har tagit varan i eget bruk innan denna lag har trätt i kraft.

Utan hinder av 1 mom. skall denna lag tillämpas på försäljning av en vara för vilken den skattskyldige har kunnat göra avdrag som avses i den till den gamla omsättningsskattelagen temporärt fogade 18 b § eller i 4 § 1 mom. lagen om avvikelser från lagen angående omsättningsskatt i fråga om vissa produktiva investeringar eller i 2 § 3 och 4 mom. lagen om avdrag för energiinvesteringar vid omsättningsbeskattningen.

Stadgandena i 9 kap. om skatt som skall dras av tillämpas när en såld vara har levererats eller en tjänst har utförts eller när en importerad vara har utlämnats från tullkontroll till en avdragsberättigad skattskyldig den dag lagen träder i kraft eller därefter. På avdrag för en vara som före ikraftträdandet har levererats till en avdragsberättigad skattskyldig, för en tjänst som har utförts för honom eller för en vara som har utlämnats från tullkontroll, skall tillämpas de stadganden som gällde före ikraftträdandet. Om avdraget skall göras för den månad då lagen trädde i kraft eller kalendermånaderna efter den, skall dock ett skattebelopp som motsvarar det avdragsgilla inköpspriset dras av.

Stadgandena i 52 § tillämpas när någon den dag lagen träder i kraft eller därefter i avdragsberättigande användning har tagit en vara som har levererats eller utlämnats från tullkontroll till en avdragsberättigad skattskyldig eller som har tagits i eget bruk den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

Den skattskyldige får dock inte göra avdrag enligt 9 kap. för en köpt eller hyrd vara som har varit i hans ägo vid någon tidpunkt två år innan denna lag trätt i kraft, om han inte har fått göra avdrag för anskaffningen av varan med stöd av de stadganden som gällde före ikraftträdandet.

Stadgandena i 44 och 45 §§ tillämpas på byggnader och bestående konstruktioner som har börjat byggas den dag lagen träder i kraft eller därefter. Byggandet anses, om inte särskilda omständigheter tyder på något annat, ha inletts när grundarbetena, frånsett eventuella grävarbeten, på byggnaden eller konstruktionen har påbörjats. På byggnader och bestående konstruktioner som inte är färdigbyggda när denna lag träder i kraft skall tillämpas de stadganden som gällde före ikraftträdandet. I fråga om ikraftträdelsemånaden och kalendermånaderna efter den skall dock dras av ett skattebelopp som motsvarar den avdragsgilla delen av inköpspriset.

Den skattskyldige får från arbetsprestationer och varor som han har i sin besittning när lagen träder i kraft och som han skaffat för avdragsberättigande användning enligt 9 kap. göra ett avdrag som avses i kapitlet, om varan eller arbetsprestationen har anskaffats för att användas enbart i skattepliktig rörelse den dag då lagen träder i kraft eller därefter och om något avdrag från varan eller arbetsprestationen inte har kunnat göras med stöd av de stadganden som gällde före ikraftträdandet.

Avdrag som avses i 1 mom. skall göras för den månad då lagen träder i kraft.

Vad 36 § 1 mom. 4 punkten och 47 § 1 mom. 5 punkten stadgar om skattefri naturgasimport och avdragsrätt gäller temporärt till utgången av 2001.

Vad 10 kap. stadgar om återbäring av kalkylerad skatt som dragits av skall tillämpas då varan har exporterats, levererats eller tagits i eget bruk den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

Har för en vara kunnat göras avdrag som avses i 18 § 1 mom. i den gamla omsättningsskattelagen eller i lagen om undantag beträffande vissa livsmedel från lagen angående omsättningsskatt eller har för en importerad vara betalts skatteåterbäring som avses i 28 § i den gamla omsättningsskattelagen eller i lagen om undantag beträffande vissa livsmedel från lagen angående omsättningsskatt och har varan exporterats, levererats eller tagits i eget bruk den dag då lagen träder i kraft eller därefter, skall skatt betalas på avdragsbeloppet och erhållen skatteåterbäring betalas tillbaka enligt 10 kap.

På periodisering av försäljning och avdrag tillämpas de stadganden som gällde innan denna lag trätt i kraft, om en vara som levererats eller en tjänst som utförts före ikraftträdandet har debiterats, om försäljningspriset för denna har influtit eller om inköpspriset för den har betalts den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Är en byggnad eller bestående konstruktion som avses i lagen om avvikelser från lagen angående omsättningsskatt i fråga om vissa produktiva investeringar eller i lagen om avdrag för energiinvesteringar vid omsättningsbeskattningen inte färdigbyggd när denna lag träder i kraft, skall på periodiseringen av det avdrag som får göras för en industribyggnad tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet.

En rättelsepost för försäljningen och en kreditförlust som innan denna lag trätt i kraft har dragits av i bokföringen enligt god bokföringssed, men som inte har dragits av med stöd av den gamla omsättningsskattelagen skall dras av för den månad då denna lag träder i kraft.

En rättelsepost för inköp som innan denna lag trätt i kraft har registrerats enligt god bokföringssed, men som inte med stöd av den gamla omsättningsskattelagen har använts för att korrigera avdragen skall beaktas för den månad då denna lag träder i kraft.

En räkenskapsperiodsdeklaration som avses i 76 § 2 mom. skall första gången ges för hela eller en del av den räkenskapsperiod som följer efter att denna lag har trätt i kraft. För räkenskapsperioden närmast före ikraftträdandet eller en del av den skall den skattskyldige ge en räkenskapsperiodsdeklaration inom tre månader från ikraftträdandet. I övrigt iakttas då den gamla omsättningsskattelagen.

På en del som avses i 1 mom. av räkenskapsperioden närmast före ikraftträdandet skall tillämpas vad som stadgas om räkenskapsperioden i den gamla omsättningsskattelagen. På en sådan del av en räkenskapsperiod som infaller efter att denna lag har trätt i kraft skall tillämpas vad denna lag stadgar om en räkenskapsperiod.

Om en sådan del av en räkenskapsperiod som avses i 147 § och som infaller efter att denna lag trätt i kraft är kortare eller längre än 12 månader, skall vid bestämmandet av skattskyldighet enligt 12 § samt på återbäring enligt 102 § tillämpas den beräkningsregel som framgår av 12 § 2 mom.

Vad som stadgas om lättnadsåterbäring i 55 b § i den gamla omsättningsskattelagen tillämpas sista gången på skatt som skall betalas för kalenderåret före ikraftträdandet eller en del av det. Är den tid som berättigar till återbäring av skatt kortare än ett kalenderår, minskas de belopp som anges i det nämnda lagrummet med en tolftedel för varje utebliven kalendermånad.

På skatt som återbetalas med stöd av 1 mom. skall inte betalas ränta enligt 103 § 2 mom.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.