395/1991

Detta beslut innehåller allmänna föreskrifter om säkerheten vid kärnkraftverk som är försedda med en lättvattenreaktor.

I detta beslut avses med

Det allmänna målet är att trygga ett kärnkraftverks säkerhet så att dess drift inte orsakar strålningsmen som äventyrar hälsan hos personalen eller befolkningen i omgivningen och inte heller andra skador på miljön eller på egendom.

Kärnkraftverk skall planeras, uppföras och drivas inom ramen för en välutvecklad säkerhetskultur som grundar sig på att den högsta ledningen för respektive organisationer har en inställning som betonar säkerheten och att personalen är motiverad att utföra sitt arbete på ett ansvarsfullt sätt. Detta förutsätter välordnade arbetsförhållanden och en öppen arbetsatmosfär samt främjande av vaksamhet och initiativförmåga för att upptäcka och eliminera faktorer som kan äventyra säkerheten.

Högt utvecklade kvalitetssäkringsprogram skall tillämpas vid aktiviteter som gäller planering, uppförande och drift av kärnkraftverk och som inverkar på säkerheten.

Om det inte är möjligt att direkt påvisa att säkerhetsbestämmelserna uppfylls, skall detta ske med hjälp av experimentella och beräkningsmässiga metoder.

Ett kärnkraftverks säkerhet och de tekniska lösningarna i dess säkerhetssystem skall motiveras med olycksanalyser samt sannolikhetsbaserade säkerhetsanalyser. Analyserna skall hållas à jour och vid behov justeras med beaktande av drifterfarenheter, experimentella forskningsresultat och den utveckling som sker av beräkningsmetoderna.

De beräkningsmetoder som används för att visa att säkerhetsbestämmelserna uppfylls skall vara tillförlitliga och vällämpade för behandling av ifrågavarande händelser. De skall tillämpas så att de beräkningsmässiga slutresultaten med betryggande marginal är mindre gynnsamma än de värden som kan anses vara de mest sannolika. För de sannolikhetsbaserade säkerhetsanalyserna samt för de anvisningar som gäller störnings- och olyckssituationer skall dessutom göras analyser som beskriver störningarnas och olyckornas sannolika förlopp.

Den exponering för strålning som driften av ett kärnkraftverk orsakar skall hållas så låg som det med praktiska åtgärder är möjligt. Kärnkraftverket och dess drift skall dessutom planeras så att de gränsvärden som anges i detta beslut inte överskrids.

Ett kärnkraftverk skall planeras och drivas så att personalens exponering för strålning kan begränsas i enlighet med vad som stadgas särskilt om detta.

Gränsvärdet för dosinteckningen för en individ i befolkningen till följd av ett års normal drift av ett kärnkraftverk är 0,1 mSv. På basis av gränsvärdet bestäms gränserna för utsläpp av radioaktiva ämnen vid normal drift av kärnkraftverket.

Gränsvärdet för den sammanlagda dosen för en individ i befolkningen under ett års tid från yttre strålning och från radioaktiva ämnen som under samma tid upptas i kroppen till följd av en förväntad driftstörning är 0,1 mSv.

Gränsvärdet för den sammanlagda dosen för en individ i befolkningen under ett års tid från yttre strålning och från radioaktiva ämnen som under samma tid upptas i kroppen till följd av en antagen olycka är 5 mSv.

Gränsvärdet för utsläpp av radioaktiva ämnen vid en allvarlig reaktorolycka är det utsläpp som inte orsakar omedelbara hälsoskador för befolkningen i kärnkraftverkets omgivning och inte heller leder till långvariga begränsningar av nyttjandet av vidsträckta land- och vattenområden. För att uppfylla kravet gällande långvariga effekter är gränsvärdet för utsläpp av cesium-137 i atmosfären 100 TBq och totalnedfallet av andra nuklider än cesiumisotoper får under en lång tidsrymd som börjar tre månader efter olyckan inte orsaka större risk än vad ett cesiumutsläpp som motsvarar ovan nämnda gränsvärde utgör.

Möjligheten av att ovan anförda krav som följd av en allvarlig reaktorolycka inte kan uppfyllas skall vara ytterst liten.

Driftstörningar och olyckor skall förebyggas genom användning av beprövad eller i övrigt omsorgsfullt undersökt, högklassig teknik vid planering, byggande och drift ( förebyggande ).

Ett kärnkraftverket skall ha system som snabbt och tillförlitligt upptäcker driftstörningar och olyckssituationer samt förhindrar att situationen förvärras. Olyckor som leder till stora utsläpp av radioaktiva ämnen skall vara ytterst osannolika ( bemästrande av driftstörningar och olyckstillbud ).

Beredskap att lindra följderna av en olycka skall upprätthållas med effektiva tekniska och administrativa åtgärder. Motåtgärder i syfte att få en olycka under kontroll och förebygga strålskador skall planeras på förhand (lindrande av följder).

Spridning av radioaktiva ämnen från en kärnreaktors bränsle till omgivningen skall förhindras med på varandra följande hinder, vilka är bränslet och dess inkapsling, kärnreaktorns kylkrets ( primärkretsen ) och reaktorinneslutningen.

Sannolikheten för att kylningen av bränslet väsentligt försämras eller en bränsleskada uppstår av någon annan orsak skall vara liten i normal drift och vid förväntade driftstörningar.

Antalet bränsleskador skall vara litet vid antagna olyckor och kylningen av bränslet får inte äventyras.

Möjligheten av att en kriticitetsolycka inträffar skall vara ytterst liten.

En kärnreaktors primärkrets skall planeras så, att de påfrestningar den utsätts för under normala driftförhållanden, under förväntade driftstörningar och vid antagna olyckor med tillräcklig marginal underskrider de värden som bestämts för konstruktionsmaterialet i avsikt att förhindra ett snabbt tillväxande brott. Även möjligheten av att primärkretsen skadas av andra orsaker skall vara liten.

Reaktorinneslutningen skall planeras så att den på ett tillförlitligt sätt tål de tryck- och temperaturbelastningar, jetkrafter och den inverkan av flygande föremål som orsakas av förväntade driftstörningar och antagna olyckor.

Reaktorinneslutningen skall dessutom planeras så att det tryck och den temperatur som uppstår inne i reaktorinneslutningen som en följd av en allvarlig reaktorolycka inte kan leda till okontrollerat brott.

Möjligheten till uppkomst av en sådan gasblandning som kan antändas eller explodera på ett sätt som hotar att skada reaktorinneslutningen skall vara liten vid alla olyckor.

Vid planering av reaktorinneslutningen skall även i övrigt beaktas det hot mot reaktorinneslutningens integritet som en härdsmälta utgör.

Vid tryggande av säkerhetsfunktioner skall i första hand utnyttjas naturliga säkerhetsegenskaper som kan uppnås med goda planeringslösningar. I synnerhet skall samverkan av de fysikaliska återkopplingsfenomenen i kärnreaktorn vara sådan att den motverkar en ökning av reaktoreffekten.

Om naturliga säkerhetsegenskaper inte kan utnyttjas för att trygga en säkerhetsfunktion, skall i första hand utnyttjas system och anordningar som inte kräver någon yttre drivkraft och som, om drivkraften går förlorad, ställer sig i ett ur säkerhetssynpunkt gynnsamt läge.

De system som utför de viktigaste säkerhetsfunktionerna skall kunna fungera även om en enskild komponent i vilket system som helst blir funktionsoduglig och även om vilken komponent som helst som inverkar på säkerhetsfunktionen samtidigt är ur bruk på grund av reparation eller underhåll.

Kärnkraftverket skall ha matarsystem för yttre och inre eleffekt. De viktigaste säkerhetsfunktionerna skall kunna genomföras med användning av vilketdera som helst av dessa elmatarsystem.

Säkerhetssystem som kompletterar varandra samt parallella delar i säkerhetssystemen skall avskiljas från varandra så att det är osannolikt att de kan skadas på grund av samma yttre orsak.

I syfte att säkra de viktigaste säkerhetsfunktionerna skall i mån av möjlighet användas system som grundar sig på olika funktionsprinciper.

Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att undvika, upptäcka och korrigera mänskliga felfunktioner. Möjliga fel skall beaktas vid planeringen av såväl kärnkraftverket som dess drift så att anläggningen väl tål fel och avvikelser från planerade driftåtgärder.

Kärnkraftverkets viktigaste säkerhetsfunktioner skall kunna utföras på kraftverksområdet oberoende av naturfenomen som bedömts vara möjliga eller andra händelser utanför anläggningen. Dessutom skall beaktas de enligt bedömning möjliga kombinationerna av inverkan av rådande omständigheter och naturfenomen i olyckssituationer som har uppstått av inre orsaker i kraftverket.

Ur säkerhetssynpunkt viktiga konstruktioner, system och komponenter skall planeras och placeras samt skyddas med strukturellt brandvärn och tillräckligt effektiva brandvärnssystem så att sannolikheten för eldsvådor och explosioner blir liten och inverkningarna på kraftverkets säkerhet blir små.

De funktioner i kärnkraftverkets system, konstruktioner och komponenter som har betydelse för kraftverkets säkerhet skall definieras, och systemen, konstruktionerna och komponenterna skall klassificeras utgående från deras betydelse för säkerheten.

Ur säkerhetssynpunkt viktiga system, konstruktioner och komponenter skall planeras, tillverkas och monteras samt användas så att deras kvalitetsnivå samt de kontroller och provningar som behövs för att fastställa kvalitetsnivån är tillräckliga med beaktande av varje objekts betydelse för säkerheten.

I kärnkraftverkets alla kontrollrum skall finnas anordningar som ger uppgifter om verkets driftläge och om avvikelser från normalt driftläge samt system som övervakar tillståndet hos kraftverkets säkerhetssystem under drift samt deras funktion vid driftstörningar och olyckor.

I kärnkraftverk skall finnas automatiska system för att hålla kraftverket under kontroll vid driftstörningar och i olyckssituationer så pass länge att reaktoroperatörerna får tillräckligt med betänketid för att vidtaga rätta åtgärder.

I kärnkraftverk skall finnas en av kontrollrummet oberoende reservkontrollcentral och nödvändiga lokala styrsystem som gör det möjligt att stoppa och kyla kärnreaktorn samt att avlägsna resteffekten i bränslet i kärnreaktorn och i det använda bränsle som upplagras i anläggningen.

De tekniska och administrativa krav och begränsningar som är nödvändiga för att trygga en säker drift av kärnkraftverket skall ingå i kärnkraftverkets säkerhetstekniska föreskrifter.

Vederbörliga anvisningar om kärnkraftverkets drift, underhåll, återkommande inspektioner och provningar samt störnings- och olyckssituationer skall finnas.

I all verksamhet som inverkar på kärnkraftverkets drift och komponenternas beredskap skall tillämpas metodiska förfaranden med vilka man kan försäkra sig om att kraftverkets operatörer hela tiden har kännedom om kraftverkets och dess komponenters tillstånd.

Tillförlitligheten hos systemens och komponenternas funktion skall tryggas genom tillräckligt underhåll samt regelbundet återkommande inspektioner och prov.

Kärnkraftverkets personal skall vara lämpad för sin uppgift, kompetent och välutbildad. För personalen skall det finnas grund-, kompletterings- och repetitionsutbildningsprogram.

För att säkerheten skall kunna tryggas i alla situationer skall det finnas tillräcklig tillgång till kompetent personal.

Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnkraftverket och deras halter i omgivningen skall övervakas effektivt.

Drifterfarenheterna från kärnkraftverk samt resultaten av säkerhetsforskningen skall uppföljas och utvärderas metodiskt.

För att ytterligare förbättra säkerheten skall sådana åtgärder vidtas som kan anses vara motiverade med beaktande av drifterfarenheterna och säkerhetsforskningen samt utvecklingen inom vetenskap och teknik.

För ett sådant kärnkraftverk som har beviljats driftstillstånd innan detta beslut trätt i kraft (kärnkraftverk som tagits i drift) skall gränsvärdet för dosen som avses i 11 § vara 100 mSv, såvida det inte är befogat att tillämpa bestämmelserna i 11 § som sådana, med beaktande av bestämmelserna i 27 § 2 mom.

På kärnkraftverk som tagits i drift tillämpas bestämmelserna i 12, 17 och 18 §§ i den omfattning som det med beaktande av ifrågavarande kärnkraftverks tekniska lösningar är motiverat i enlighet med vad som stadgas i 27 § 2 mom.

Detaljerade föreskrifter om ett kärnkraftverks säkerhet utfärdas av strålsäkerhetscentralen.